TEKOWiki - User contributions [en]

Kemikalier i textilier

2009-10-02T09:56:41Z

Emma Häggström:

[[Bild:Kem Sid 54.JPG|thumb|]]

Kemikalier används i stor utsträckning vid framställning av färdiga textilprodukter. Det kan vara kemikalier som används vid allt från fiberframställning, [[blekning]], [[färgning]], [[tryckning]] eller vid [[efterbehandlingar]] för att se till att slutprodukten ska ha en viss funktion. Dessa kemikalier kan sen finnas kvar i produkten och skada människa och miljö.

Exempel på uppmärksammade kemiska ämnen som kan finnas i textilier är [[azofärgämnen]], som används för att ge klara och starka färger eller [[flamskyddsmedel]] som används för att försvåra att textilierna ska fatta eld. Flamskyddsmedel är ofta svårnedbrytbara och kan även vara hälsofarliga. Speciellt bromerade flamskyddsmedel har stått inför mycket kritik och miljödebatt.

Andra kemikalier som kan återfinnas i textilier är till exempel [[formaldehyd]] och olika typer av [[ftalater]]. Formaldehyd är en gas som är allergiframkallande och även misstänkt cancerframkallande. Den kan återfinnas i bland annat skrynkelfribehandlingar och användas också som konserveringsmedel i kemikalier, färger etc. Ftalater används som mjukgörare i ibland annat PVC och andra polymerer och vissa misstänks vara reproduktionsstörande.

Senaste åren har det varit stor diskussion om [[nonylfenoletoxylat]] som återfunnits i textilier. Nonylfenoletoxylat bryts enkelt ned till nonylfenol som är svårnedbrytbart och mycket giftigt för vattenorganismer och kan också orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. [[Perfluorerande ämnen]] som till exempel PFOS och PFOA används bland annat vid smuts- och vattenavstötande impregneringar hos funktionsmaterial och är mycket svårnedbrytbara när de hamnar i naturen.[1]

Öko-Tex 100 är en humanekologisk märkning som garanterar att det inte finns några ämnen kvar som kan vara skadliga för konsumenten. På Öko-Tex hemsida finns en lista på vilka kemikalier och egenskaper som varan testas för.

Branschorganisationen [[Textilimportörerna]] har tagit fram en begränsningslista som de rekommenderar sin medlemmar att använda sig av vid import av textilier. Den kan köpas via deras hemsida.

== Listor på ämnen i textilier ==
Utöver dessa finns det en mängd andra ämnen som kan finnas kvar i en slutprodukt. Nedan finns en lista på ytterligare ämnen eller ämnesgrupper etc. som är kopplade till restprodukter i textilier. Det bör nämnas att exemplen främst gäller vid import av textilier utanför EU. Varje länk leder till mer information. En del är exempel på kemikalier som inte får finnas kvar i varan om man vill använda märkningen [[Öko-Tex]] 100 på sin slutprodukt.
*[[Akrylaminer]]
*[[Antibakteriella medel]] (Triclosan)
*[[Antimon]]
*[[Arsenik]]
*[[Azofärgämnen]]
*Bekämpningsmedel
*[[Bly]]
*[[Brom]]
*[[Dispersionsfärger]]
*[[Flamskyddsmedel]]
*[[Flour]]
*[[Formaldehyd]]
*[[Ftalater]]
*[[Hartser]]
*[[Kadmium]]
*[[Klorfenoler]]
*Klororganiska carriers /Klorbensener
*[[Kobolt]]
*[[Koppar]]
*[[Krom]]
*[[Kvicksilver]]
*[[Nickel]]
*[[Nonylfenol]]/Nonylfenoletoxylat
*Ortofenylfenol
*[[Perflourerade ämnen]]
*[[Silverjoner]]
*Tennorganiska föreningar
*[[Toluener]]
*[[Vanadin]]
*[[Zink]]

== Kandidatämnen ==
EU kommer fortlöpande att peka ut kemikalier i den sk Kandidatlistan som bör hanteras med speciell omsorg. Syftet är att dessa ämnen bör substitueras. Företag som inte kan genomföra substitution skall uppfylla ett antal krav för hantering av dessa ämnen, bland annat skall man känna till och kunna informera kunder om ämnena förekommer i halter över 0,1% i textila produkter. Kandidatlistan består för närvarande av ca 15 ämnen. nov 08

== SIN listan för avveckling av kemikalier ==
Den europeiska miljörörelsen har satt upp en lista på 267 kemikalier som de anser bör avvecklas omedelbart. SIN är en förkortning på "Subsitute it now". Ett syfte med listan är att påverka EU s lista på sk Kandidatämnen som är föremål för speciella regler inom REACH. SIN listan är tänkt att vara en guide för företag som vill rensa ut kemikalier med hälso och miljöfarliga egenskaper. nov 08

== Att testa kemikalieinnehåll i textilier ==
För att testa kemikalieinnehåll i textilier kan företag ta hjälp av olika testlaboratorier. I Sverige finns bland annat IFP Research, numera [[Swerea IVF AB]] (som också utfärdar Öko-Tex certifikat) i Göteborg, [[Textil och läderlaboratoriet]] i Stockholm samt Eurofins (fd Analycen) i Lidköping. Utomlands kan man bland annat använda sig av internationella företag som Intertek med flera.

== Svensk lagstiftning för kemikalier i textilier ==
Svensk lagstiftningen för kemikalier i textilier finns beskrivet i en allmän formulering i ([http://apps.kemi.se/lagar/htm/f98_944.htm 1998:944, 16§]) Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. I 16 § i förordningen anges att vissa varor, däribland kläder och material till kläder, inte får säljas eller överlåtas, om de innehåller eller har behandlats med någon kemisk produkt som kan befaras medföra skada för människor. Användningen av hälsofarliga kemiska produkter vid tillverkning i andra länder, inkluderas inte om de har avlägsnats från produkten innan den säljs i Sverige.

[http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?$%7BHTML%7D=sfst_lst&$%7BOOHTML%7D=sfst_dok&$%7BSNHTML%7D=sfst_err&$%7BMAXPAGE%7D=26&$%7BTRIPSHOW%7D=format=THW&$%7BBASE%7D=SFST&$%7BANDOR%7D=NOT&$%7BFREETEXT%7D=Milj%F6balk&tidb=&UPPH=%3C2007-9-10&$%7BSORT%7D=%C5R,LPNR+ Miljöbalken] 2kap. 2,3 och 6 §§ ställer också generella krav att den som bedriver en verksamhet ska förebygga skador på människors hälsa och miljö samt undvika produkter och varor som kan medföra risker samt ersätta dessa med sådana som är mindre farliga.

Därutöver finns ytterligare textilrelaterad lagstiftning. Från den 1 juni 2008 ersätts KIFS 1998:8 om ''Kemiska produkter och [[biotekniska organismer]]'' med en ny förskrift (KIFS 2008:2) med samma namn. Denna är baserade på [[EU:s begränsningsdirektiv]], 76/769/EG. I den nya föreskriften finns bland annat dessa textilrelaterade lagbestämmelser:

'''4 §''' Förbud mot användningen av Tris(2,3-dibromopropyl)fosfat, Tris(1-aziridinyl)fosfinoxid och Polybromerade bifenyler (PBB) i textilvaror som är avsedda att komma i direkt kontakt med huden, t.ex. kläder, underkläder och sängkläder

'''5 §''' Förbud mot flamskyddade varor på marknaden om de innehåller [[pentaBDE]] eller [[oktaBDE]] i högre halt än 0,1 viktprocent.

'''11 §''' Begränsningar av användningen av [[perflorerade ämnen]] (PFOS) i beläggningar på textilier.

'''17 §''' Begränsning av användningen av [[nickel]] i detaljer på kläder.

'''20 §''' Förbud mot använding av [[azofärgämnen]] i textilier och läderartiklar som kan komma i direktkontakt med huden ”om färgämnena genom reduktiv avspjälkning av en eller flera azogrupper kan avge en eller flera av de aromatiska aminer som anges i den förteckning över aromatiska aminer som finns i direktiv 2002/61/EG26 i koncentrationer som överstiger 30 ppm i de färdiga artiklarna eller deras färgade delar, uppmätt enligt de analysmetoder som anges i direktiv 2004/21/EG27.”

Förbud mot användingen av azofärgämnen finns även när det gäller:

'''22 §''' Azofärgämnen som anges i den förteckning över azofärgämnen som finns i direktiv 2003/3/EG28. Dessa får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller beståndsdel i beredningar i en koncentration över 0,1 viktprocent vid färgning av textilier och läderartiklar.

Lagstiftning mot användning av [[nonylfenol]] och [[nonylfenoletoxylat]] finns i:

'''29 §''' där Nonylfenol och nonylfenoletoxylat får inte släppas ut på marknaden eller beståndsdelar i beredningar i koncentrationer om 0,1 viktprocent eller högre. Ämnena får endast användas för textil och läderbearbetning om bearbetning görs där rengöringsmedlet inte rinner ut i avloppsvattnet eller spillvattnet eller i ” system där processvattnet förbehandlas vid en särskild process, som helt avlägsnar den organiska delen före den biologiska behandlingen av spillvatten (avfettning av fårskinn)”.

För fullständig återgivning och lagtexten i sin helhet se [http://www.kemi.se/templates/Page____2910.aspx Kemikalieinspektionens författningssamling KIFS 2008:2.]

Förutom de specifika reglerna för kemikalier ovan finns också Produktsäkerhetslagen (2004:451). Den ställer krav på att endast konsumentprodukter som är säkra ur hälsosynpunkt lanseras på marknaden.

== Kemikalier i textilier och REACH ==
EU:s nya kemikalielagstiftning, [[REACH]] omfattar regler för användning av enskilda kemikalier såväl som kemiska substanser, både som komponenter i kemiska produkter och i varor. Främst reglerar REACH ämnen och beredningar (blandningar av ämnen) men även varor (t.ex textilier) som innehåller farliga ämnen. ett sätt genom att när registreringen av ämnen och beredningar görs måste man även bedöma hur ämnena används i varor hos nästa användare. Ska en varutillverkare använda ett ämne som inte är registrerat

Utöver detta så påverkas ämnen i varor (kemikalier i textilier) enligt följande punkter:

*'''Begränsning''' - REACH kommer att ta över och omfatta hela det nuvarande s.k. begränsningsdirektivet 76/769/EG från och med 1 juni 2009. Nya begränsningar kommer också att införas för att förbjuda och begränsa farliga varor på marknaden. Hänvisningarna till begränsningsdirektivet gäller med andra ord till och med 31 maj 2009. Begränsningsdirektivet motsvarar inom svensk lagstiftning KIFS 2008:02.

*'''Registrering''' - Registrering av ämnen som avges från varor krävs om ämnet är avsett att avges under normala eller rimligen förutsägbara användningsförhållanden. Kraven gäller endast om mängden av ämnet överstiger 1 ton per tillverkare/importör och år samt om ämnet inte tidigare registrerats för samma användning. Förhandsregistrering ska göras senast 1 december 2008.

*'''Anmälan''' - När det gäller särskilt farliga ämnen i varor, (ämnen som finns den s.k. kandidatförteckningen) måste tillverkaren/importören göra en anmälan (ej registrering) till kemikaliemyndigheten om halten av ämnet överstiger 0,1 viktprocent. ECHA har sen rätt att begära in fullständig registrering.

*'''Konsumentinformation''' - Konsumenter har rätt att vid begäran inom 45 dagar få information om kemikalieinnehåll och säker användning av en vara.[2]

== Arbetsmiljö för butiksanställda ==
I media rapporteras att butiksanställda får allergier, tvingas använda skyddshandskar med mera när de hantera textiler och kläder vid till exempel uppackning.

== Källor ==
*[1] [http://www.kemi.se Kemikalieinspektionens hemsida]
*[2] [http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=5&url=http%3A%2F%2Fwww.kemi.se%2Fupload%2FTrycksaker%2FPdf%2FFaktablad%2FFbReach_och_varor.pdf&ei=fnrrSK3NB5Ps7QXlm-XEDA&usg=AFQjCNHEv-naOFnXHx592P4SXaujaBfdWw&sig2=AsJY1bOg3x8d2lg1hw6yaw REACH och varor], Broschyr, Kemikalieinspektionen, Mars 2007.

== Relaterade artiklar ==
*[[REACH]]
*[[Miljöfarlighetsbedömning]]

== Externa länkar ==
*[http://www.kemi.se Kemikalieinspektionens hemsida]
*[http://echa.europa.eu/consultations/authorisation/svhc/svhc_cons_en.asp EU s lista över sk Kandidatämnen]
*[http://www.textileimporters.se Textilimportörernas hemsida]
*[http://www.oeko-tex.com/xdesk/preview/470/content4.asp?area=hauptmenue&site=proekotexgemeinschaft&cls=21 Öko-tex hemsida]
*[http://www.sinlist.org/ SIN lista för avveckling av kemikalier]

'''Testlaboratorier'''
*[http://www.ifp.se/ Swerea IVF AB](IFP Research)
*[http://www.textillab.se Textil & Läderlaboratoriet]

== Externa dokument ==
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=4&url=http%3A%2F%2Fecha.europa.eu%2Fdoc%2Freach%2Fecha_08_gf_03_articles_en_20080801.pdf&ei=ennrSMSFKqSGxAHEsdGXDA&usg=AFQjCNFEl9SmEnX-QrGlTQLhA8JqvHU9Yw&sig2=5fJ_77cOSF6Nr-8mw2wEYQ Guidance on requirements for substances in articles], ECHA, Maj 2008
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=1&url=http%3A%2F%2Fwww.naturskyddsforeningen.se%2Fupload%2FForeningsdokument%2FRapporter%2Frapport_handlamiljovanligt_handdukarmedettsmutsigtforflutet.pdf&ei=pXnrSI-rGabywwHR1PCTDA&usg=AFQjCNHjN2Jx2p0iohNC7FBHwr8TBlxVNw&sig2=ALpJgre1YJhCNCyTGwpZ7g Handukar med ett smutsigt förflutet] – Naturskyddsföreningen, 2007?
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=1&url=http%3A%2F%2Fwww.kemi.se%2Fupload%2FTrycksaker%2FPdf%2FFaktablad%2FFbTextilieraug05_web.pdf&ei=vHnrSPHnJKWwwQHXk_2EDA&usg=AFQjCNEfKugms6HJMzTGgJAmgiYfr3Npfw&sig2=S6HZudpXZsSKNY8pIm7_eg Kemikalieinspektionens faktablad om kemikalier i textilier], 2005
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=1&url=http%3A%2F%2Fwww.kemi.se%2Fupload%2FTrycksaker%2FPdf%2FFaktablad%2FFbReach_och_varor.pdf&ei=1nnrSLjKI6e8wQGQntCRDA&usg=AFQjCNHEv-naOFnXHx592P4SXaujaBfdWw&sig2=wOfu50qVpbye6Grnc9L2Rg Kemikalieinspektionesn faktablad om REACH och varor], 2007
*[http://www.kemi.se/templates/Page____2910.aspx Kemikalieinspektionens författningssamling KIFS 2008:2]
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=1&url=http%3A%2F%2Fwww.kemi.se%2Ftemplates%2FPage____5003.aspx&ei=I3rrSK6fJZSgwwHC6fWEDA&usg=AFQjCNHzby9O9bgplqD_r22EoAK0V-H3Uw&sig2=VAyOqpjrfwRtghYp2akhwg Kemikalieinspektionens rapport Kemikalier i textilier], 1997

== Uppsatser ==
*Systematisk testning av kemikalie innehåll hos KappAhl, 2007
*Antibakteriella tillsatser i varor inom sport och fritidsbranschen, 2007

FWF

2009-05-04T11:50:56Z

Emma Häggström: Omdirigerar till Fair Wear Foundation

#REDIRECT [[Fair Wear Foundation]]

FWF

2009-05-04T11:50:29Z

Emma Häggström: Ny sida: #REDIRECT [Fair Wear Foundation]

#REDIRECT [Fair Wear Foundation]

Fair Wear Foundation/sv

2009-05-04T11:49:37Z

Emma Häggström:

'''Fair Wear Foundation''', FWF är ett nederländskt initiativ mellan flera olika intressegrupper i textilindustrin. Ett så kallat [[MSI]], Multi Stakeholders Initiativ. Målet är att förbättra arbetsförhållanden i textilindustrin.

== Organisation ==

FWF är en icke vinstdrivande självständig organisation som leds av en styrelse vars medlemmar utgörs av de ledande företagen och organisationerna i FWF (Modint, Mitex, FNV Bondgenoten, CNV, CSR Platform and [[Clean Clothes Campaign]]).

== Historik ==

1999 gick företagen Modint och Mitex ihop med organisationerna Oxfam Novib, Max Havelaar Foundation och Clean Clothes Campaign samt fackföreningarna FNV och FNV Bondgenoten och bildade FWF. Tillsammans vidareutvecklade de den uppförandekod som redan påbörjats i Nederländerna som ett resultat av protester mot dåliga arbetsförhållanden i branschen. Man omsatte 2001 koden i praktiken och genomförde sina första inspektioner av fabriker i Indien, Rumänien och Indonesien som pilotprojekt och lade där grunden till FWF’s arbetsmetod. 2003 presenterade man sig publikt och började rekrytera medlemmar.

== Medlemmar ==

2008 hade FWF medlemmar från Belgien, Danmark, Tyskland, England, Nederländerna, Sverige och Schweiz. Merparten är från organisationens hemland Nederländerna.

Svenska medlemmar 2008 är:

* [[ACNE]]
* Cheap Monday ([[Fabric Scandinavia AB]])
* [[Filippa K]]
* Monki (Fabric Scandinavia AB)
* Sunday Sun (Fabric Scandinavia AB)
* Weekday (Fabric Scandinavia AB)

På FWF’s hemsida går det att ladda hem årliga rapporter från de flesta av dess medlemmar. En del saknas dock.

== Arbetssätt ==

FWF:s mål är att förbättra arbetsförhållanden i textilindustrin och deras uppförandekod bygger på ILO:s åtta konventioner och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

De flesta företagen som går med i FWF får för första gången en uppförandekod. Dessa företag är oftast ganska små och har därför ännu inte någon särskild personal som jobbar aktivt med uppförandekoden. Till dessa företag erbjuder FWF 30 timmars support under deras första medlems år. Tillexempel kan FWF hjälpa företagen med att lägga upp en arbetsplan, utföra kontroller och granska arbetsförhållanden i de fabriker företagen använder sig av. FWF har också ett antal olika brevmallar och handlingar som medlemmarna kan använda sig av.

FWF är övertygade om att förbättringsarbete inte göras på egen hand och samarbetar därför med lokala organisationer och myndigheter. Att skapa bättre arbetsförhållanden är ett gemensamt ansvar för regeringar, arbetsgivare och fackföreningar. Även det civila samhällets organisationer spelar en viktig roll i länder där arbetskraften regelbundet kränks. Därför arbetar FWF, i alla länder, tillsammans med fackföreningar, arbetsgivare organisationer, NGO:s och för att hålla sig à jour med situationen i den lokala beklädnadsindustrin.

Precis som [[FLA]] använder sig FWF av så kallade, [[klagomålsformulärer]], där arbetare, tillverkare, fackföreningar, NGO:s kan lämna in klagomålsformulärer om hur arbetsförhållandena i fabriken är och hur uppförandekoden tillämpas. Det är medlemsföretaget som är ansvarig för att handlägga klagomålen och utreda dem, eventuellt i samarbete med FWF och lokala partners. Om klagomålet är befogat upprättas en förbättrings plan. Klagomålet kan göras anonymt och FWF garantera en korrekt hanterig av klagomålet och rapportera sedan om hur målet har behandlats på sin hemsida.

== Kontroller ==

FWF kontrollerar regelbundet deltagarnas fabriker och se till att alla deras medlemmar anstränger sig tillräckligt för att implementera och praktisera uppförandekoden i de fabriker där de gör sina kläder. Inspektionerna är utformade för att se till att både tillverkarna och leverantörerna tillämpar koden. FWF går årligen igenom en årsarbetsplan för varje medlems företag. De se till så att arbetet uträttas på ett traditionellt sätt och kontrollerar att planen utförts enligt överenskommelse. På vissa fabriker, där det till exempel har förekommit klagomål om arbetsvillkoren, görs det ytterligare kontroller.

== Externa länkar ==

*[http://en.fairwear.nll Fair Wear Foundation]

Multistakeholder initiativ

2009-05-04T11:43:03Z

Emma Häggström: Omdirigerar till MSI

#REDIRECT [[MSI]]

Multistakeholder initiativ

2009-05-04T11:42:40Z

Emma Häggström: Ny sida: #Redirect [MSI]

#Redirect [MSI]

Fair Labor Association/sv

2009-05-04T11:42:10Z

Emma Häggström: /* Källor */

== Historik ==

FLA föddes 1999 i USA ur, Apparel Industry Partnership, som var ett engagemang med kläd- och skor företag, mänskliga- och arbetsrättsliga samt konsument förespråkare. De hade sedan ett par år tillbaka jobbat för att sammanställa en gemensam uppförandekod och principer för produktionsövervakning. AIP gick även samman med högskolor och universitet, för att tillsammans påbörja arbetet av att lägga ner all ”[[sweatshops]]” och förbättra arbetsförhållandena världen över.
Idag värnar FLA om arbetarnas rättigheter och strävar efter att förbättra deras villkor.

== FLA:s organisation ==
Styrelsen har 19 medlemmar och är FLA:s beslutfattande organ. De består av representanter från företag, högskolor och universitet och icke-statliga organisationer.
FLA:s huvudkontor ligger i Washington DC men de har också ett europeiskt kontor som ligger i Genève, Schweiz.

== Medlemmar ==

FLA har omkring 28 medlemsföretag tillexempel, [[Adidas]]- gruppen, [[H&M]], [[Nike]], [[Patagonia]], [[Asics]], [[Reebok]], [[Puma]] och ca 200 amerikanska skolor och universitet samt ett tiotal leverantörer.

== Utförande ==

I alla sina projekt och initiativ utnyttjar FLA sin styrka i dess skiftande medlemskap, med både företag, skolor och leverantörer. FLA använder sig av något som kallas tredjepartsanvändning. Vem som helst - en arbetare, förespråkare, företag eller enskild person - kan kontakta och rapportera till FLA om upptäckt av kränkande uppförandekoder görs på en fabrik som levererar produkter till någon av FLA:s medlemmar. Klagomålen hålls konfidentiella och undersöks noggrant.

FLA gör oberoende övervakningar och kontroller för att säkerställa att fabriker uppfyller de normer som upprättats. FLA offentliggör alla sina rapporter (på sin hemsida) för aktieägare, medlemsföretag och konsumenter, för att öka sin trovärdighet och för att underlätta ansvarsfulla köpbeslut.

FLA:s [[uppförandekod]] bygger på Internationella arbetsorganisationens ([[ILO]]:s) konventioner och kompletteras med FLA:s egna riktmärken om efterlevnad. Uppförandekoden finns översatt på 23 olika språk.

== Kontroller ==

Oberoende externa kontroller ([[audits]]) är en stor del av FLA:s kärnverksamhet. Dessa kontroller kan ibland utföras av något av de anslutna företagen. Men då måste företaget först ha fått fullmakt av FLA. Genom ackrediterings program, kan företag och oberoende organisationer bli ackrediterade att utföra audits i fabriker. Alla kontrollanter måste vara självständiga, opartiska och visa stor noggrannhet i bedömningen av fabriken och hur väl uppförandekoden efterföljs

== Källor ==

*[1] [http://www.fairlabor.org/aboutus.html Fair Labor Association]

== Relaterade artiklar ==

*[[Multistakeholder initiativ]]

== Relaterade länkar ==

*[http://www.fla.org Fair Labor Association]

Fair Labor Association/sv

2009-05-04T11:42:01Z

Emma Häggström:

== Historik ==

FLA föddes 1999 i USA ur, Apparel Industry Partnership, som var ett engagemang med kläd- och skor företag, mänskliga- och arbetsrättsliga samt konsument förespråkare. De hade sedan ett par år tillbaka jobbat för att sammanställa en gemensam uppförandekod och principer för produktionsövervakning. AIP gick även samman med högskolor och universitet, för att tillsammans påbörja arbetet av att lägga ner all ”[[sweatshops]]” och förbättra arbetsförhållandena världen över.
Idag värnar FLA om arbetarnas rättigheter och strävar efter att förbättra deras villkor.

== FLA:s organisation ==
Styrelsen har 19 medlemmar och är FLA:s beslutfattande organ. De består av representanter från företag, högskolor och universitet och icke-statliga organisationer.
FLA:s huvudkontor ligger i Washington DC men de har också ett europeiskt kontor som ligger i Genève, Schweiz.

== Medlemmar ==

FLA har omkring 28 medlemsföretag tillexempel, [[Adidas]]- gruppen, [[H&M]], [[Nike]], [[Patagonia]], [[Asics]], [[Reebok]], [[Puma]] och ca 200 amerikanska skolor och universitet samt ett tiotal leverantörer.

== Utförande ==

I alla sina projekt och initiativ utnyttjar FLA sin styrka i dess skiftande medlemskap, med både företag, skolor och leverantörer. FLA använder sig av något som kallas tredjepartsanvändning. Vem som helst - en arbetare, förespråkare, företag eller enskild person - kan kontakta och rapportera till FLA om upptäckt av kränkande uppförandekoder görs på en fabrik som levererar produkter till någon av FLA:s medlemmar. Klagomålen hålls konfidentiella och undersöks noggrant.

FLA gör oberoende övervakningar och kontroller för att säkerställa att fabriker uppfyller de normer som upprättats. FLA offentliggör alla sina rapporter (på sin hemsida) för aktieägare, medlemsföretag och konsumenter, för att öka sin trovärdighet och för att underlätta ansvarsfulla köpbeslut.

FLA:s [[uppförandekod]] bygger på Internationella arbetsorganisationens ([[ILO]]:s) konventioner och kompletteras med FLA:s egna riktmärken om efterlevnad. Uppförandekoden finns översatt på 23 olika språk.

== Kontroller ==

Oberoende externa kontroller ([[audits]]) är en stor del av FLA:s kärnverksamhet. Dessa kontroller kan ibland utföras av något av de anslutna företagen. Men då måste företaget först ha fått fullmakt av FLA. Genom ackrediterings program, kan företag och oberoende organisationer bli ackrediterade att utföra audits i fabriker. Alla kontrollanter måste vara självständiga, opartiska och visa stor noggrannhet i bedömningen av fabriken och hur väl uppförandekoden efterföljs

== Källor ==

*[1][http://www.fairlabor.org/aboutus.html Fair Labor Association]

== Relaterade artiklar ==

*[[Multistakeholder initiativ]]

== Relaterade länkar ==

*[http://www.fla.org Fair Labor Association]

Fair Labor Association/sv

2009-05-04T11:40:21Z

Emma Häggström:

== Historik ==

FLA föddes 1999 i USA ur, Apparel Industry Partnership, som var ett engagemang med kläd- och skor företag, mänskliga- och arbetsrättsliga samt konsument förespråkare. De hade sedan ett par år tillbaka jobbat för att sammanställa en gemensam uppförandekod och principer för produktionsövervakning. AIP gick även samman med högskolor och universitet, för att tillsammans påbörja arbetet av att lägga ner all ”[[sweatshops]]” och förbättra arbetsförhållandena världen över.
Idag värnar FLA om arbetarnas rättigheter och strävar efter att förbättra deras villkor.

== FLA:s organisation ==
Styrelsen har 19 medlemmar och är FLA:s beslutfattande organ. De består av representanter från företag, högskolor och universitet och icke-statliga organisationer.
FLA:s huvudkontor ligger i Washington DC men de har också ett europeiskt kontor som ligger i Genève, Schweiz.

== Medlemmar ==

FLA har omkring 28 medlemsföretag tillexempel, [[Adidas]]- gruppen, [[H&M]], [[Nike]], [[Patagonia]], [[Asics]], [[Reebok]], [[Puma]] och ca 200 amerikanska skolor och universitet samt ett tiotal leverantörer.

== Utförande ==

I alla sina projekt och initiativ utnyttjar FLA sin styrka i dess skiftande medlemskap, med både företag, skolor och leverantörer. FLA använder sig av något som kallas tredjepartsanvändning. Vem som helst - en arbetare, förespråkare, företag eller enskild person - kan kontakta och rapportera till FLA om upptäckt av kränkande uppförandekoder görs på en fabrik som levererar produkter till någon av FLA:s medlemmar. Klagomålen hålls konfidentiella och undersöks noggrant.

FLA gör oberoende övervakningar och kontroller för att säkerställa att fabriker uppfyller de normer som upprättats. FLA offentliggör alla sina rapporter (på sin hemsida) för aktieägare, medlemsföretag och konsumenter, för att öka sin trovärdighet och för att underlätta ansvarsfulla köpbeslut.

FLA:s [[uppförandekod]] bygger på Internationella arbetsorganisationens ([[ILO]]:s) konventioner och kompletteras med FLA:s egna riktmärken om efterlevnad. Uppförandekoden finns översatt på 23 olika språk.

== Kontroller ==

Oberoende externa kontroller ([[audits]]) är en stor del av FLA:s kärnverksamhet. Dessa kontroller kan ibland utföras av något av de anslutna företagen. Men då måste företaget först ha fått fullmakt av FLA. Genom ackrediterings program, kan företag och oberoende organisationer bli ackrediterade att utföra audits i fabriker. Alla kontrollanter måste vara självständiga, opartiska och visa stor noggrannhet i bedömningen av fabriken och hur väl uppförandekoden efterföljs

== Källor ==

== Relaterade artiklar ==
*[[Multistakeholder initiativ]]

== Relaterade länkar ==
*[http://www.fla.org Fair Labor Association]

Multistakholder initiativ

2009-05-04T11:38:38Z

Emma Häggström: Omdirigerar till MSI

#REDIRECT [[MSI]]

Audits

2009-05-04T11:37:00Z

Emma Häggström: Omdirigerar till Audit

#REDIRECT [[audit]]

Fair Labor Association/sv

2009-05-04T11:36:47Z

Emma Häggström: /* Kontroller */

FLA

2009-05-04T11:36:16Z

Emma Häggström: Omdirigerar till Fair Labor Association

#REDIRECT [[Fair Labor Association]]

Multi-stakholderinitiativ

2009-05-04T11:34:56Z

Emma Häggström: Omdirigerar till MSI

#REDIRECT [[MSI]]

Uppförandekod

2009-05-04T11:34:36Z

Emma Häggström: Omdirigerar till Uppförandekoder

#REDIRECT [[Uppförandekoder]]

Uppförandekod

2009-05-04T11:33:59Z

Emma Häggström: Ny sida: REDIRECT #[#Uppförandekod]

REDIRECT #[#Uppförandekod]

Fair Labor Association/sv

2009-05-04T11:33:05Z

Emma Häggström: Ny sida: == Historik == FLA föddes 1999 i USA ur, Apparel Industry Partnership, som var ett engagemang med kläd- och skor företag, mänskliga- och arbetsrättsliga samt konsument förespråkare....

== Historik ==

FLA föddes 1999 i USA ur, Apparel Industry Partnership, som var ett engagemang med kläd- och skor företag, mänskliga- och arbetsrättsliga samt konsument förespråkare. De hade sedan ett par år tillbaka jobbat för att sammanställa en gemensam uppförandekod och principer för produktionsövervakning. AIP gick även samman med högskolor och universitet, för att tillsammans påbörja arbetet av att lägga ner all ”[[sweatshops]]” och förbättra arbetsförhållandena världen över.
Idag värnar FLA om arbetarnas rättigheter och strävar efter att förbättra deras villkor.

== FLA:s organisation ==
Styrelsen har 19 medlemmar och är FLA:s beslutfattande organ. De består av representanter från företag, högskolor och universitet och icke-statliga organisationer.
FLA:s huvudkontor ligger i Washington DC men de har också ett europeiskt kontor som ligger i Genève, Schweiz.

== Medlemmar ==

FLA har omkring 28 medlemsföretag tillexempel, [[Adidas]]- gruppen, [[H&M]], [[Nike]], [[Patagonia]], [[Asics]], [[Reebok]], [[Puma]] och ca 200 amerikanska skolor och universitet samt ett tiotal leverantörer.

== Utförande ==

I alla sina projekt och initiativ utnyttjar FLA sin styrka i dess skiftande medlemskap, med både företag, skolor och leverantörer. FLA använder sig av något som kallas tredjepartsanvändning. Vem som helst - en arbetare, förespråkare, företag eller enskild person - kan kontakta och rapportera till FLA om upptäckt av kränkande uppförandekoder görs på en fabrik som levererar produkter till någon av FLA:s medlemmar. Klagomålen hålls konfidentiella och undersöks noggrant.

FLA gör oberoende övervakningar och kontroller för att säkerställa att fabriker uppfyller de normer som upprättats. FLA offentliggör alla sina rapporter (på sin hemsida) för aktieägare, medlemsföretag och konsumenter, för att öka sin trovärdighet och för att underlätta ansvarsfulla köpbeslut.

FLA:s [[uppförandekod]] bygger på Internationella arbetsorganisationens ([[ILO]]:s) konventioner och kompletteras med FLA:s egna riktmärken om efterlevnad. Uppförandekoden finns översatt på 23 olika språk.

== Kontroller ==

Oberoende externa kontroller är en stor del av FLA:s kärnverksamhet. Dessa kontroller kan ibland utföras av något av de anslutna företagen. Men då måste företaget först ha fått fullmakt av FLA. Genom ackrediterings program, kan företag och oberoende organisationer bli ackrediterade att utföra audits i fabriker. Alla kontrollanter måste vara självständiga, opartiska och visa stor noggrannhet i bedömningen av fabriken och hur väl uppförandekoden efterföljs

MSI

2009-05-04T11:30:35Z

Emma Häggström:

Ett '''multi-stakeholder initiativ''', MSI samlar ett antal intressenter, ofta företag, fackförbund och NGO’s som samarbetar för att förbättra villkoren för produktion av kläder och konsumentprodukter. Arbetarna och lokala organisationer är ofta involverade. Nedan listas ett par MSI:er och några exempel på medlemsföretag:

*[[Ethical Trading Initiative]] (ETI) – Debenhamns, [[Marks & Spencer]], Asda, [[Tesco]], Next m fl.

*[[Fair Labor Association]] (FLA) – [[Patagonia]], [[Adidas]], [[Puma]], [[Nike]], Liz Claiborne mfl*

*[[Fair Wear Foundation]] (FWF) – [[Acne]], O’Neill, Mexx, Mammut mfl

Fair Wear Foundation/sv

2009-05-04T11:29:05Z

Emma Häggström:

== '''Fair Wear Foundation''' ==

Fair Wear Foundation är ett nederländskt initiativ mellan flera olika intressegrupper i textilindustrin. Ett så kallat [[MSI]], Multi Stakeholders Initiativ. Målet är att förbättra arbetsförhållanden i textilindustrin.

FWF är en icke vinstdrivande självständig organisation som leds av en styrelse vars medlemmar utgörs av de ledande företagen och organisationerna i FWF (Modint, Mitex, FNV Bondgenoten, CNV, CSR Platform and [[Clean Clothes Campaign]]).

== Historik ==

1999 gick företagen Modint och Mitex ihop med organisationerna Oxfam Novib, Max Havelaar Foundation och Clean Clothes Campaign samt fackföreningarna FNV och FNV Bondgenoten och bildade FWF. Tillsammans vidareutvecklade de den uppförandekod som redan påbörjats i Nederländerna som ett resultat av protester mot dåliga arbetsförhållanden i branschen. Man omsatte 2001 koden i praktiken och genomförde sina första inspektioner av fabriker i Indien, Rumänien och Indonesien som pilotprojekt och lade där grunden till FWF’s arbetsmetod. 2003 presenterade man sig publikt och började rekrytera medlemmar.

== Medlemmar ==

2008 hade FWF medlemmar från Belgien, Danmark, Tyskland, England, Nederländerna, Sverige och Schweiz. Merparten är från organisationens hemland Nederländerna.

Svenska medlemmar 2008 är:

* ACNE
* Cheap Monday (Fabric Scandinavia AB)
* Filippa K
* Monki (Fabric Scandinavia AB)
* Sunday Sun (Fabric Scandinavia AB)
* Weekday (Fabric Scandinavia AB)

På FWF’s hemsida går det att ladda hem årliga rapporter från de flesta av dess medlemmar. En del saknas dock.

== Uppförandekoder ==

FWF har en uppförandekod som baseras på ILO och FN’s deklaration om mänskliga rättigheter. Den innehåller följande:

* Inget tvångsarbete
* Ingen diskriminering bland arbetarna
* Inget barnarbete
* Föreningsfrihet med rätt till kollektiva förhandlingar
* Levnadslöner
* Ingen överdriven arbetstid
* Säker och hälsosam arbetsmiljö
* Ett juridisk korrekt anställningskontrakt

Dessa uppförandekoder är grunden till FWF’s verksamhet och alla medlemmar måste eftersträva att dessa följs i deras produktionsled. FWF kräver inte att koden redan är uppfylld när man blir medlem men de kräver att man arbetar för att dessa ska följas.

Detta kontrollerar FWF årligen för att säkerställa att medlemmarna gör vad som krävs av dem. I verifieringen ingår bl.a. att medlemmarna tillhandahåller en årsplan för hur de skall arbeta med förbättringen samt att denna följs upp vid årets slut. Man kräver även in en lista över leverantörerna vilken jämförs av en revisor med årets fakturering. FWF genomför även själva, förutom medlemmarnas egna, inspektioner hos medlemmarnas leverantörer. Detta både för att kontrollera medlemmarnas arbete som för att kontrollera att deras arbete ger önskat resultat.

==
Externa länkar ==

[http://en.fairwear.nl/]

MSI

2009-05-04T11:27:33Z

Emma Häggström:

'''Multi-stakeholder initiative (MSI)'''

MSI:er samlar ett antal intressenter, ofta företag, fackförbund och NGO’s som samarbetar för att förbättra villkoren för produktion av kläder och konsumentprodukter. Arbetarna och lokala organisationer är ofta involverade.
Nedan listas ett par MSI:er och några exempel på medlemsföretag:

[[Ethical Trading Initiative]] (ETI) – Debenhamns, [[Marks & Spencer]], Asda, [[Tesco]], Next m fl.

[[Fair Labor Association]] (FLA) – [[Patagonia]], [[Adidas]], [[Puma]], [[Nike]], Liz Claiborne mfl

[[Fair Wear Foundation]] (FWF) – [[Acne]], O’Neill, Mexx, Mammut mfl

Business Social Compliance Initiative/sv

2009-05-04T11:24:57Z

Emma Häggström:

[[Bild:BSCI-logo.jpg|thumb|200px|BSCI:s logotyp]] '''Business Social Compliance Initiative''', (BSCI) är ett initiativ som grundades för ca fem år sedan, av [[Foreign Trade Association]] (FTA). FTA är den europeiska branschorganisationen för handel och representerar europeiska intressen i världshandelsfrågor. Organisationen jobbar bland annat för fri handel och liberal utveckling. Efter att FTA granskat olika europeiska företag och insåg att det fanns en mängd olika system och uppförandekoder, som alla strävade efter samma mål. Ansåg FTA att dessa behövde samordnas för att nå bättre sociala standarder genom att utnyttja varandras kunskaper. Efter att FTA, ett antal företag och organisationer diskuterat alternativen och samordningen skapades, Business Social Compliance Initiative.[1]

== BSCI:s organisation ==
Medlemsrådet består av de ordinarie medlemmarna, som är återförsäljare, handels- och tillverkningsföretag. Det är endast de ordinarie medlemmarna som har rösträtt inom BSCI.
Medlemsrådet sammanträder minst två gånger per år och de är ansvariga för den långsiktiga planeringen, budget, aktiviteter, procedurer samt strukturen på samarbetet.

Representantkommittén är den officiella företrädaren för BSCI, när de är i kontakt med regeringar och andra institutioner. Kommittén består av representanter från medlemsrådet och en representant från sekretariatet. Representanterna från medlemsrådet väljs av medlemsrådet och ska spegla den nationella och geografiska fördelningen av ordinarie medlemmar.

Rådgivande organet (The Stakeholder Board) representerar de huvudsakliga intressenternas intressen gällande sociala frågor. Organet ska bestå av 12 medlemmar som företräder olika intressent grupper från fackföreningar, NGO:s, leverantörer, representanter från EU-kommissionen, ILO till BSCI medlemmar.[2]
BSCI strävar även efter att NGO:s ska ingå i det rådgivande organet men bland annat Rena Kläder och International Textile, Garment and Leather Workers Federation, (ITGLWF) har tackat nej. Detta på grund av att de inte skulle få någon formell rätt att påverka BSCI:s beslut. Det kan endast de ordinarie medlemmarna göra.[3]

== Medlemmar ==

BSCI har sitt huvudkvarter i Bryssel och är organisation som är öppen för alla europeiska och ickeeuropeiska företag och föreningar. BSCI är tillgänglig för alla importföretag men de flesta medlemmarna finns inom Textilbranschen. De har idag 81 medlemmar varav 28 är svenska företag, bland annat [[Lindex]], [[ICA]], [[MQ]], [[Nilson group]] och [[JC]].[4]

== Utförande ==

Sedan våren 2004 anses utvecklingsfasen vara slutförd och sedan dess består deras huvudarbete av att implementera uppförandekoder och kontrollera att det efterföljs samt att utöka samarbetet.

BSCI:s uppförandekod är baserad på FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention och ILO:s (International Labour Organisation) konventioner.
Uppförandekoden behandlar följande områden; Lagar och förordningar, organisationsrätt och rätt till kollektiv förhandling, förbud mot diskriminering, löner, arbetstider, arbetsförhållanden, miljö- och säkerhetsfrågor och förbud mot barnarbete och tvångsarbete.[5]

== Kontroller ==

Implementeringen av uppförandekoden kontrolleras av externa auditörer från
revisionsföretag som är ackrediterade av SA8000, Social Accountability Accreditation Services. En audit utförs var tredje år, om leverantören blir godkänd vid den första kontrollen. Om leverantören inte når upp till kraven vid första kontrollen sätts en tidsram upp inom vilken problemen ska vara åtgärdade. Tidsramen, som inte får överstiga 12 månader, sätter auditören och leverantören tillsammans upp.
Importföretag uppmuntras alltid att hjälpa leverantörerna så de når upp till kraven. Att säga upp ett samarbete med en leverantör ska ses som den sista utvägen.
När en leverantör har blivit godkänd och resultat från inspektioner är gjorda, sparas det in i en databas som är gemensam för alla BSCI:s medlemmar.[6] Genom att samordna tidskrävande och kostsamma inspektioner kan ytterligare resurser läggas på att stärka samarbetet med leverantörerna och gemensamt förbättra förhållandena inom textilproduktionen.[7]

== Källor ==
*[1] [http://www.bsci-eu.com/index.php?id=2011 BSCI (2008): Our history]
*[2] [http://www.bsci-eu.com/index.php?id=2010 BSCI (2008): Our governance, ]
*[3] [http://www.renaklader.org/material/rapport-5-hur-skor-vi-oss Hur skor vi oss?, Rena Kläder, 2008]
*[4] [http://www.bsci-eu.com/index.php?id=2015 BSCI (2008): Membership]
*[5] [http://www.bsci-eu.com/index.php?id=2020 BSCI (2008) What we do: The BSCI code]
*[6] [http://www.bsci-eu.com/index.php?id=2026 BSCI (2008) What we do: Auditing]
*[7] [http://www.lindex.se Lindex, Mode under ansvar]

== Externa länkar ==
* [http://www.bsci-eu.org/ BSCI:s hemsida]

== Externa dokument ==
* [http://www.bsci-eu.org/BSCIAR0708smallinternet.pdf BSCI:s årsredovisning 2007/2008]
----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och utöka den!''

Business Social Compliance Initiative/sv

2009-05-04T11:22:03Z

Emma Häggström:

[[Bild:BSCI-logo.jpg|thumb|200px|BSCI:s logotyp]] '''Business Social Compliance Initiative''', (BSCI) är ett initiativ som grundades för ca fem år sedan, av [[Foreign Trade Association]] (FTA). FTA är den europeiska branschorganisationen för handel och representerar europeiska intressen i världshandelsfrågor. Organisationen jobbar bland annat för fri handel och liberal utveckling. Efter att FTA granskat olika europeiska företag och insåg att det fanns en mängd olika system och uppförandekoder, som alla strävade efter samma mål. Ansåg FTA att dessa behövde samordnas för att nå bättre sociala standarder genom att utnyttja varandras kunskaper. Efter att FTA, ett antal företag och organisationer diskuterat alternativen och samordningen skapades, Business Social Compliance Initiative.

== BSCI:s organisation ==
Medlemsrådet består av de ordinarie medlemmarna, som är återförsäljare, handels- och tillverkningsföretag. Det är endast de ordinarie medlemmarna som har rösträtt inom BSCI.
Medlemsrådet sammanträder minst två gånger per år och de är ansvariga för den långsiktiga planeringen, budget, aktiviteter, procedurer samt strukturen på samarbetet.

Representantkommittén är den officiella företrädaren för BSCI, när de är i kontakt med regeringar och andra institutioner. Kommittén består av representanter från medlemsrådet och en representant från sekretariatet. Representanterna från medlemsrådet väljs av medlemsrådet och ska spegla den nationella och geografiska fördelningen av ordinarie medlemmar.

Rådgivande organet (The Stakeholder Board) representerar de huvudsakliga intressenternas intressen gällande sociala frågor. Organet ska bestå av 12 medlemmar som företräder olika intressent grupper från fackföreningar, NGO:s, leverantörer, representanter från EU-kommissionen, ILO till BSCI medlemmar.
BSCI strävar även efter att NGO:s ska ingå i det rådgivande organet men bland annat Rena Kläder och International Textile, Garment and Leather Workers Federation, (ITGLWF) har tackat nej. Detta på grund av att de inte skulle få någon formell rätt att påverka BSCI:s beslut. Det kan endast de ordinarie medlemmarna göra.

== Medlemmar ==

BSCI har sitt huvudkvarter i Bryssel och är organisation som är öppen för alla europeiska och ickeeuropeiska företag och föreningar. BSCI är tillgänglig för alla importföretag men de flesta medlemmarna finns inom Textilbranschen. De har idag 81 medlemmar varav 28 är svenska företag, bland annat Lindex, ICA, MQ, Nilson group och JC.

== Utförande ==

Sedan våren 2004 anses utvecklingsfasen vara slutförd och sedan dess består deras huvudarbete av att implementera uppförandekoder och kontrollera att det efterföljs samt att utöka samarbetet.

BSCI:s uppförandekod är baserad på FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention och ILO:s (International Labour Organisation) konventioner.
Uppförandekoden behandlar följande områden; Lagar och förordningar, organisationsrätt och rätt till kollektiv förhandling, förbud mot diskriminering, löner, arbetstider, arbetsförhållanden, miljö- och säkerhetsfrågor och förbud mot barnarbete och tvångsarbete.

== Kontroller ==

Implementeringen av uppförandekoden kontrolleras av externa auditörer från
revisionsföretag som är ackrediterade av SA8000, Social Accountability Accreditation Services. En audit utförs var tredje år, om leverantören blir godkänd vid den första kontrollen. Om leverantören inte når upp till kraven vid första kontrollen sätts en tidsram upp inom vilken problemen ska vara åtgärdade. Tidsramen, som inte får överstiga 12 månader, sätter auditören och leverantören tillsammans upp.
Importföretag uppmuntras alltid att hjälpa leverantörerna så de når upp till kraven. Att säga upp ett samarbete med en leverantör ska ses som den sista utvägen.
När en leverantör har blivit godkänd och resultat från inspektioner är gjorda, sparas det in i en databas som är gemensam för alla BSCI:s medlemmar. Genom att samordna tidskrävande och kostsamma inspektioner kan ytterligare resurser läggas på att stärka samarbetet med leverantörerna och gemensamt förbättra förhållandena inom textilproduktionen.

== Källor ==
*[1] [http://www.bsci-eu.com/index.php?id=2011 BSCI (2008): Our history]
*[2] [http://www.bsci-eu.com/index.php?id=2010 BSCI (2008): Our governance, ]
*[3] [http://www.renaklader.org/material/rapport-5-hur-skor-vi-oss Hur skor vi oss?, Rena Kläder, 2008]
*[4] [http://www.bsci-eu.com/index.php?id=2015 BSCI (2008): Membership]
*[5] [http://www.bsci-eu.com/index.php?id=2020 BSCI (2008) What we do: The BSCI code]
*[6] [http://www.bsci-eu.com/index.php?id=2026 BSCI (2008) What we do: Auditing]
*[7] [http://www.lindex.se Lindex, Mode under ansvar]

== Externa länkar ==
* [http://www.bsci-eu.org/ BSCI:s hemsida]

== Externa dokument ==
* [http://www.bsci-eu.org/BSCIAR0708smallinternet.pdf BSCI:s årsredovisning 2007/2008]
----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och utöka den!''

Huvudsida

2009-04-26T17:42:06Z

Emma Häggström:

== '''Välkommen till TEKOwikin!''' ==
[[TEKOwikin:Om|Om TEKOwikin]]   |   [http://www.wiki.envicard.se/index.php?title=Special:Alla_sidor Innehållsförteckning]
 |  [[TEKOWikin:Deltagarportalen|Att arbeta i Tekowikin]]  |    Antal artiklar: [[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]]
  |  [[TEKOWikin:Aktuella händelser|Aktuellt]]  |  [http://www.teko.se TEKO - Sveriges textil och modeföretag]   |  


----

[[Bild:LogotypTeko.gif|thumb|300 px|]]

'''TEKOwikin''' är unik. Det är den första svenska branschbaserade wikin med fokus på [[hållbar utveckling]]. Här ska vi inom textil och modeindustrin, och självklart även andra intresserade, få tillgång till aktuell information om miljö och sociala aspekter inom branschen.

En [[wiki]] är ett Internetbaserade uppslagsverk där innehållet kan redigeras och uppdateras av användarna själva. Till en början är TEKOwikin baserad på innehållet i [[Textilmiljöhandboken]] som branschorganisationen [[TEKO]]- Sveriges Textil- och Modeföretag gav ut 1997 men syftet är att uppslagsverket ska byggas ut och kontinuerligt uppdateras av användarna av wikin. Det är alltså upp till oss hur bra och aktuell TEKOwikin blir!

TEKOwikin tillhandahålls av branschorganisationen [[TEKO]] - Sveriges Textil- och Modeföretag men är öppen för studenter, företag och allmänheten både när det gäller att tillgodogöra sig information och arbeta med innehållet i artiklarna. Obs! Viktigt att tänka på är att det är upp till läsaren att bedöma artiklarnas aktualitet och användbarhet.

Målet är alltså att anställda, textilstudenter och andra inom tekobranschen här ska kunna hitta aktuell information om miljöpåverkan, [[miljöstyrning]], [[miljömärkningar]], produktutveckling, lagstiftning, [[Corporate Social Responsibility]], [[uppförandekoder]] och mycket mera!

International Association Natural Textile Industry

2009-04-26T17:40:58Z

Emma Häggström: Omdirigerar till IVN

#REDIRECT [[IVN]]

International Association Natural Textile Industry

2009-04-26T17:40:07Z

Emma Häggström: Ny sida: International Association Natural Textile Industry

International Association Natural Textile Industry

IVN/sv

2009-04-26T17:39:33Z

Emma Häggström:

'''IVN - International Association Natural Textile Industry''' är en sammanslutning av företag med avsikt att producera kvalitetstextil i naturmaterial enligt stränga ekologiska och sociala regler.

== IVN – kvalitetsmärkning ==

IVN’s kvalitetsmärkning '''NATURTEXTIL''' innebär i grunden att kläderna och textilierna märkta med detta är naturmaterial. Dessa material, dvs. bomull, ull, silke, linne osv. liksom blandmaterial av naturfibrer, skall också vara tillverkade i en process som bevarar och förbättrat deras naturliga egenskaper.

Produktionen får inte innehålla miljö- eller hälsofarliga ämnen plus att det finns kriterier som skall efterföljas gällande arbetsförhållandena i produktionsledet. Att detta efterföljs kontrolleras av de självständiga instituten IMO (Institut für Marktölogie) CH.Sulgen och Eco-Umwelt Institut, Cologne. Dessa inspekterar så väl fabrikerna som slutprodukten.

IVN utfärdar två varianter av NATURTEXTIL märkningar. Den blåa har tillägget ”BEST” och garanterar 100% certifierade organiska fibrer i produktens textila material. Den röda kräver minst 70% certifierade organiska fibrer.

== Källa ==
*[[Naturskyddsföreningen]]
*[http://www.naturtextil.com/ IVN]

== Relaterade artiklar ==
*[[Miljömärkningar]]

Apparel and Footwear Sector Supplement/sv

2009-04-26T17:29:39Z

Emma Häggström:

'''Apparel and Footwear Sector Supplement''' är ett tillägg till [[GRI]]:s riktlinjer som kan tillämpas av kläd- och skobranschen. Kläd- och skobranschen identifierades 2005 som ett prioriterat område i behov av vägledning för att kunna komplettera GRI:s riktlinjer och den första versionen av GRI:s Apparel and Footwear Sector Supplement har varit under utveckling sedan september 2005. I gruppen som utarbetade tillägget ingick representanter från kläd- och skoföretag, samhällsorganisationer, investerare med flera. Arbetsgruppens ordförandeskap delades av en företrädare från branschen och en icke-branschmedlem. Den första versionen av tillägget var ute på remiss i 90 dagar mellan maj och september 2006 då berörda parter kunde kommentera utkastet. GRI:s kommitté granskade sedan det reviderade förslaget och pilotversionen finns nu tillgänglig på deras hemsida.

== Relaterade artiklar ==

*[[Hållbarhetsredovisning]]
*[[Global Reporting Initiative]]

Logistik

2009-04-26T17:16:00Z

Emma Häggström: Ny sida: '''Logistik''' är kunskapen om att leda och kontrollera materialflöden samt till dessa kopplade resurs-, informations- och monetära flöden. Det handlar om att uppnå högsta möjliga ef...

'''Logistik''' är kunskapen om att leda och kontrollera materialflöden samt till dessa kopplade resurs-, informations- och monetära flöden. Det handlar om att uppnå högsta möjliga effektivitet genom bra service och låga kostnader, för att därigenom tillfredsställa olika parter i en flödeskedja.

Ull

2009-04-26T17:14:39Z

Emma Häggström:

När det gäller fibrer av [[djurhår]] är fårullen helt dominerande. Ändå utgör den bara ca 3 % av världens använda fibermängd. På grund av ullens höga pris är dock det ekonomiska värdet betydligt större. Fåravel bedrivs i mindre skala i många länder i Amerika, Europa och Asien, men Australien, Nya Zeeland och Ryssland är de stora exportländerna.

Fåravel sliter en hel del på växtligheten, speciellt på tillväxten av träd och buskar. I vissa fall behandlas fåren med medel mot mask och fästingar genom att de sprayas eller att de får gå genom ett bad med vissa insektsmedel. Ull består av proteiner som fungerar som föda åt insekter som mal och pälsängrar. Deras ägg och puppor som kan finnas i ullen kan börja utvecklas vid lagring eller under långa sjötransporter. Därför har [[malmedel]] utvecklats för att dessa insekter inte ska kunna förstöra ullen under lagring m.m. Även färdiga produkter behandlas i vissa fall med malmedel. Dessa medel är ofta svårnedbrytbara och [[bioackumulerbara]], dvs. de kan lagras i levande organismer.

Ullklippning är ett svårt arbete som ofta ger skador på djuret och även på fårklipparen. Man experimenterar därför med olika växthormoner som gör att ullen kan falla av fåren utan att man klipper dem. Även fårullen måste befrias från olika föroreningar innan den ingår i de textila processerna.

I den nyklippta fårullen förekommer förutom pesticidrester, naturliga föroreningar i form av torkad svett, smuts (lera, jord, damm) och ullfett. Vid avkokning påverkar dessa syrenivån i vattnet vilket innebär en negativ miljöpåverkan . Ullfettet - som i råullen kan uppgå till 10-15 % av vikten - tvättas ur till en viss del. En del av ullfettet lämnas kvar, ca 4-6 %, för att ullen ska behålla sin smidighet vid kardning och spinning. Råullen innehåller dessutom en hel del föroreningar som gräs och växtdelar. Dessa avlägsnas genom behandling i [[svavelsyra]] ([[karbonisering]]). Både borttvättningen av ullfettet och karboniseringen innebär miljöproblem. Även en del malmedel tvättas bort samtidigt med ullfettet. Andra djurhår som [[angora]], [[kamel]], [[lama]], [[alpacka]], vikunja och kanin utgör bara små fiberkvantiteter.

== Miljöfakta ==

'''Topografi''' - Djurhållning i stor skala av får och getter innebär alltid ett visst slitage på växtligheten. Djuren kan vara effektiva att hålla landskapet öppet, men i torrare områden kan det leda till att en sparsam växtlighet förstörs, vilket leder till uttorkning och erosion.

'''Parasitbekämpning''' - Kan behövas för vissa fårraser beroende på klimatförhållandena.

'''Malmedel''' - Används för att skydda ullen mot insektsangrepp. Många malmedel är svårnedbrytbara och bioackumulerbara och är därför förbjudna i många länder.

== Egenskaper ==

Ull är en ytterst komplex fiber, utvecklad för miljoner år sedan för att skydda varmblodiga djur i mängder olika klimat och förhållande. I jämförelse är syntetiska fibrer enkla, och utvecklade för ett begränsat användningsområde. Ull är väldigt motståndskraftigt och elastiskt, och kan böjas 30 000 gånger utan att det går sönder eller förstörs. Varje ullfiber kan töjas ut en tredjedel för att sedan gå ihop till original längd.

Eftersom ull absorberar vattenånga, ger det en överlägsen komfort i både kallt och varmt väder. I kallt väder gör även lite fukt på skinnet att man känner sig kall, och reducerar kroppstemperaturen. Genom att ullen absorbera vattenånga lämnas det ett torrt luftlager i mellan plagget och kroppen som hjälper kroppen att hålla temperaturen. Luft är den bästa isolatorn som finns i naturen, och detta förklarar varför ull är kan hålla kroppen varm så bra. Ullens fiber ligger en bit ifrån varandra och fast i mellan finns luftfickor. Den luften som är fast i fiber fungerar som en isolator. Luftfickorna hjälper även för att hålla kroppstemperaturen nere i varmt väder. Isolationen fungerar då som en skyddsbarriär som håller värmen ute.
Det som är så bra med ull är att samtidigt som de absorberar vattenånga, stöter den ifrån vätska. Kläder gjorda av ull har en väldigt bra hållbarhet, och ser nya ut under en lång tid. Detta på grund av att ull har en smutsavstötande egenskap som gör att plagg håller sig rena längre, och inte behöver tvättas speciellt ofta.

Ull har en annan egenskap som inte är lika känd. Proteinet som ull är uppbyggd av är flammhämmande och är därmed svårantändligt. Även ullens förmåga att hålla vattenånga bidrar till att den brinner dåligt. Ull kan börja brinna, men lågan brinner inte vidare länge utan fibrerna förkolnas och elden släcks. Denne egenskap gör därför ull lämpligt att använda vid riskfyllda moment, som kan medföra eldfara.

== Framställning och påverkan på naturen ==

Ull är en naturlig fiber som både går att återanvända och återvinna. Återanvänd ull framställs genom att det gamla ulltyget rivs, eller klipps isär, och spinns på nytt. Detta medför kortare fibrer och resultatet bli av sämre kvalité än originalet. Merparten av återanvänd ull går till fyllningsmaterial, men för att öka kvalitén kan det blandas med nyproducerad ull, eller andra material som till exempel bomull.

Energimängden som krävs för att producera återvunnen ull jämfört med nya ullfibrer ligger ungefär på hälften. Det är en fördel att den går att få fram utan att man behöver använda sig utav växtkemikalie, men det finns tyvärr andra nackdelar.
Råull innehåller som andra naturfibrer en hel del föroreningar, som smuts och fett, då bland annat det värdefulle lanolin, och är den enda fibern som kräver våttvätt innan den produceras. För att lösa upp fettet fungerar ett enkelt riktigt varmt bad, men i industrin används tvättmedel och alkali. I kommersiell ull tas grönsaksmateria bort genom förkolning, medan i mindre arbetad ull görs detta för hand med ett milt tvättmedel. Gör man det för hand kan lanolinet tas hand om, och användas till kosmetika och hudkrämer. För att ta fram ett kg ren ull, produceras 1,5kg avfalls föroreningar.

Efter rengöringen sorteras fibrerna efter dess kvalité och skickas vidare i produktionskedjan. Framförallt gällande merinoullen sker en mätning av grönsaksmateria som är kvar i fibern, längd och styrka på fibern, och även ibland färg och komfortfaktor.

Naturfibrer, bland dem ull får ofta en bruten vit färg, och kräver blekning för framställning av vita eller ljusa textiler. Blekning förekommer även vid färgning av mörka färger, då för att få ett jämt resultat. Att bleka fibrerna gör dem svagare, och försämrar hållbarheten. Det är vanligt at bleka med väteperoxid i en våtprocess, och det krävs ganska höga temperaturer för att få resultat.

I ull industrin används det ofta krom I samband med färgning, detta på grund av dess färg fasthet och möjliga färgspektrum för en låg kostnad. Det har utvecklats färger med ett lågt krominnehåll, men när ull ska färga i framförallts svart och vissa blåa färger finns det ibland inga alternativ för att uppnå samma färgfasthet.

Intresset för naturliga färgningsmedel som användes under lång tid innan de moderna syntetiska fägningsmedlen kom, har åter upptäckt. Med de naturliga färgningssätten begränsas färgspektrumet och färgen är inte lika hållbar. Dock kan man med de naturliga färgsätten få fram intressanta effekter på det ullfibern.

För att undvika att ullplagg bli skrynkliga finns det en process som innebär att varje liten ullfiber är kemiskt modifierad och täckt av tunn yta av polymerer genom användning av klor. Detta gör att fibrerna lätt glider över varandra när yllet är blött. Denna process släpper ut oacceptabelt höga mängder av organhalogener i avloppen. Regler angående utsläpp varierar mellan länder, men i vissa länder krävs det licens för att få använda sig av processen.
Bland annat CSIRO, och kemiska producenter arbetar för att få fram en process som inte kräver klor. Det finns redan polymerer som innehåller låg eller ingen halt av klor, och det arbetas för att utveckla metoden och få ut den på marknaden.
Eftersom ull är ett naturligt protein kan det bli angripet av mal, skalbaggar, och andra skadedjur. Fåren blir behandlande med antingen injektioner av insektsmedel, eller blir de doppade i insektsmedelsbad. Om fåren inte behandlas kan det leda till ett obehagligt välbefinnande, som kan spridas över hela flocken. Kemikalier som används kan skada både människan och vattendragen, och då även fåren. Tidigare användes organfosfat mot skabb i dessa kemikaliebad, något som visat sig ge nervskador på människan. Cypermetrin som är minde hälsofarligt för människan är 1000 gånger farligare för vattenlevande organismer, och förorenar vattendragen.

Två sorters antibiotika, är godkända att tillsätta i maten för att öka tillväxten av får. Dessa gör att fåren växer aningen fortare och kan kompensera förlusten som sker på grund av ohälsosamma förhållanden i följd av överbefolkning. Antibiotika som används inom jordbruk hamnar i grundvattnet, och då även i dricksvatten i närliggande område. Detta ökar risken för att resistivitet för antibiotika bland människor.

I nästan alla länder, bland annat Sverige ses ullen som en andrahands produkt, det är köttet som ger pengar. Detta medföljer att får sällan föds upp för deras ull, och detta innebär att ullen blir grov och kvalitén är sämre än vad den skulle kunna vara.

Förutsättningarna för fåruppfödning i Sverige är goda, detta på grund av det svala klimatet och de stora betesarealerna som finns och gör att parasiter inte får någon större spridning. De svenska fåren föds upp för deras kött och oftast slängs ullen, eftersom det saknas efterfråga. Ull från svenska får är för grov för att använda till tunna plagg, men har flera fördelar. Nyanserna brunt, grå och svart som förekommer på får i Sverige är ovanliga, och utomland hittar man bara dess nyanser naturligt hos alpacka. Ull från våra vita får är ovanligt glansiga och liknar mohair.
Australienska merinofår i motsats till de flesta andra får, föds upp för sin ull. Ett enda får kan producera upp till 5 kg ull med hög kvalité. De är framodlande för att få så mycket ull som möjligt, och detta har medfört att de har överflödigt skinn bland annat runt halsen. Det extra skinnet lägger sig i veck och lockar till sig skadedjur, som i sin tur gör att det krävs mer behandlig mot insektsangrepp.

År 2005 efterfrågades 1,23 miljoner ton ren ull, något som representerar ungefär 2 % av alla textilfibrer. Efterfrågan har hållit sig på en ganska stadig siffra i många år, jämfört med polyester som har dubblats de senaste 15 åren.
Ull är en bra fiber gällande energi, då det bara krävs knappt 10MJ energi per kg, medan akryl kräver över 100 MJ per kg. Däremot är vattenmängden som krävs ungefär lika stora. På ett hektar mark får man fram ungefär 62kg ull, jämfört med odling av hampa som ger ungefär 1200-2000 kg fibrer på samma landyta.

== Modifierad ull ==
Efterfrågan på tunnare, mjukare, funktionella, och estetiskt tilltalande textile ökar. Vanlig ull kan normalt inte spinnas till att få dessa egenskaper. Genom att använda sig av en ny teknik, som innebär att man modifierar fibrerna till silkeliknande. Detta görs genom att man behandlar fibrerna med kemiska medel som natrium, vätesulfit, och genom en ångprocess dras fibrerna ut. Detta resulterar i en längre fiber med 3-4 mikron mindre diametern och med större lyster. Dessa egenskaper gör att fibrerna kan konkurera i en ny marknad.

Snabbtorkade merinoull är något som CSIRO forskar på. Ull är känt för att vara långsamt på att torka, trots sin vattenavstötande egenskap. Vissa polymerer har visat sig binda starkt till fibrerna och reducerar vattnets förmåga att tränga in i fibrerna. En behandling ska enligt forskning hålla plaggets tid ut. Fördelarna med snabbtorkade ull är att det bara håller en fjärdedel så mycket vatten jämfört vanlig ull. Detta innebär att denna ull dropptorkar på en fjärdel av tiden det tar för obehandlad ull. Den behandlande ullens torktid går att jämföra med polyester, runt 2 timmar för att få det helt torrt. Detta gör att ullen inte kräver lika mycket energi att torka, efter som vatten som det behandlade plagget håller, är mindre än hos obehandlad ull.

== Vårdande av ull produkter ==
Att använda en borste på ytliga fläckar kan förhindra att djupare fläckar blir kvar. Fläckar på ull ska tas bort på en gång, och då med en ren trasa, aldrig med papper. Ett blött ullplagg ska undvikas att vara närma en värmekälla, och ull ska aldrig torktumlas, om det inte står att det går på tvättråden. Att lufta ull kan vara mycket effektivt när man vill få bort ovälkommen lukt. När ull ska torkas bör det hängas luftigt och på bra hängare så att eventuella veck kan hänga ut sig. Ullplagg mår bäst av att får vila ett dygn i mellan användningarna, det ger ullen en möjlighet att ta igen sig. En viktig regel som gäller stickade plagg är att aldrig låta dem hänga, utan de ska förvaras vikna och luftigt

== Ekologisk ull ==
För att få bli certifierad för ekologisk ull finns det olika kriterier men de starkaste är, att fåren inte blir doppade i insektsmedel för att skydda ullen mot angrepp, och att man inte har fler får på ett område, än vad området klarar av.
Den ekologiska ullen kostar mer av flera anledningar. Eftersom det inte produceras i samma utsträckning som vanlig ull, kan de därför inte konkurera med de större producenterna. Ett av kraven för att bli ekologiska är att markerna inte får överbetas, och detta medför färre får per landenhet, än vad som krävs för vanlig ull. Detta gör att det kräver mer mark för att hålla samma antal får.
Ekologisk ull tvättas i certifierade ekologiskt biologiskt nedbrytbart tvättmedel, och inget annat, i jämförelse med vanlig ull som tvättas med många olika kemikalier. Ekologisk ull används idag till samma saker som vanlig ull, dock framförallt barnkläder. Marknaden för den giftfria ullen ökar, och marknaden ser mer och mer utav den.

== Mulesing ==
[[Mulesing]] är bruket att klippa bort hud kring analöppningen på får, för att förebygga angrepp från blåflugor. Metoden förekommer i Australien men innebär enligt kritikerna djurplågeri. En rad åtgärder är på gång för att avskaffa denna metod. Australiensiska Ull Industrin har beslutat att metoden skall upphöra senast 31 dec 2010. Mulesing är redan utfasad i Nya Zealand.

Från början var tanken att mulesing skulle göras på får när de blivit avvänja från sin mamma, eftersom det tyckte ingreppet för rått att göra på lamm. Vad som kom fram att effekten blev bättre och fåren blev skyddade under länge tid om ingreppet skedde när de var små lamm. För lamm äldre än 2 månader tar läkningen runt 2 veckors. Ingreppet innebär att veckad hud från djurets rumpa till bakbenen skärs bort. Det sker utan någon slags bedövning. Efter ingreppet läker såret ihop och gör att områden nu saknar ull, och förhindrar att avföring och andra partiklar fastnar och lockar till sig skadedjuren.

== Källor ==

http://www.wool.com

http://en.wikipedia.org/wiki/Wool

Sustainable fashion & textiles, Kate Fletcher

http://www.ota.com

Tyg eller otyg? Fakta underlag Miljövänliga veckan 2007, Naturskyddsföreningen

http://www.organicwool.com.au

www.synchrotron.vic.gov.au

http://www.csiro.au

Ull

2009-04-26T17:13:59Z

Emma Häggström: Skyddade Ull [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

När det gäller fibrer av [[djurhår]] är fårullen helt dominerande. Ändå utgör den bara ca 3 % av världens använda fibermängd. På grund av ullens höga pris är dock det ekonomiska värdet betydligt större. Fåravel bedrivs i mindre skala i många länder i Amerika, Europa och Asien, men Australien, Nya Zeeland och Ryssland är de stora exportländerna.

Fåravel sliter en hel del på växtligheten, speciellt på tillväxten av träd och buskar. I vissa fall behandlas fåren med medel mot mask och fästingar genom att de sprayas eller att de får gå genom ett bad med vissa insektsmedel. Ull består av proteiner som fungerar som föda åt insekter som mal och pälsängrar. Deras ägg och puppor som kan finnas i ullen kan börja utvecklas vid lagring eller under långa sjötransporter. Därför har [[malmedel]] utvecklats för att dessa insekter inte ska kunna förstöra ullen under lagring m.m. Även färdiga produkter behandlas i vissa fall med malmedel. Dessa medel är ofta svårnedbrytbara och [[bioackumulerbara]], dvs. de kan lagras i levande organismer.

Ullklippning är ett svårt arbete som ofta ger skador på djuret och även på fårklipparen. Man experimenterar därför med olika växthormoner som gör att ullen kan falla av fåren utan att man klipper dem. Även fårullen måste befrias från olika föroreningar innan den ingår i de textila processerna.

I den nyklippta fårullen förekommer förutom pesticidrester, naturliga föroreningar i form av torkad svett, smuts (lera, jord, damm) och ullfett. Vid avkokning påverkar dessa syrenivån i vattnet vilket innebär en negativ miljöpåverkan . Ullfettet - som i råullen kan uppgå till 10-15 % av vikten - tvättas ur till en viss del. En del av ullfettet lämnas kvar, ca 4-6 %, för att ullen ska behålla sin smidighet vid kardning och spinning. Råullen innehåller dessutom en hel del föroreningar som gräs och växtdelar. Dessa avlägsnas genom behandling i [[svavelsyra]] ([[karbonisering]]). Både borttvättningen av ullfettet och karboniseringen innebär miljöproblem. Även en del malmedel tvättas bort samtidigt med ullfettet. Andra djurhår som [[angora]], [[kamel]], [[lama]], [[alpacka]], vikunja och kanin utgör bara små fiberkvantiteter.

== Miljöfakta ==

'''Topografi''' - Djurhållning i stor skala av får och getter innebär alltid ett visst slitage på växtligheten. Djuren kan vara effektiva att hålla landskapet öppet, men i torrare områden kan det leda till att en sparsam växtlighet förstörs, vilket leder till uttorkning och erosion.

'''Parasitbekämpning''' - Kan behövas för vissa fårraser beroende på klimatförhållandena.

'''Malmedel''' - Används för att skydda ullen mot insektsangrepp. Många malmedel är svårnedbrytbara och bioackumulerbara och är därför förbjudna i många länder.

== Egenskaper ==

Ull är en ytterst komplex fiber, utvecklad för miljoner år sedan för att skydda varmblodiga djur i mängder olika klimat och förhållande. I jämförelse är syntetiska fibrer enkla, och utvecklade för ett begränsat användningsområde. Ull är väldigt motståndskraftigt och elastiskt, och kan böjas 30 000 gånger utan att det går sönder eller förstörs. Varje ullfiber kan töjas ut en tredjedel för att sedan gå ihop till original längd.

Eftersom ull absorberar vattenånga, ger det en överlägsen komfort i både kallt och varmt väder. I kallt väder gör även lite fukt på skinnet att man känner sig kall, och reducerar kroppstemperaturen. Genom att ullen absorbera vattenånga lämnas det ett torrt luftlager i mellan plagget och kroppen som hjälper kroppen att hålla temperaturen. Luft är den bästa isolatorn som finns i naturen, och detta förklarar varför ull är kan hålla kroppen varm så bra. Ullens fiber ligger en bit ifrån varandra och fast i mellan finns luftfickor. Den luften som är fast i fiber fungerar som en isolator. Luftfickorna hjälper även för att hålla kroppstemperaturen nere i varmt väder. Isolationen fungerar då som en skyddsbarriär som håller värmen ute.
Det som är så bra med ull är att samtidigt som de absorberar vattenånga, stöter den ifrån vätska. Kläder gjorda av ull har en väldigt bra hållbarhet, och ser nya ut under en lång tid. Detta på grund av att ull har en smutsavstötande egenskap som gör att plagg håller sig rena längre, och inte behöver tvättas speciellt ofta.

Ull har en annan egenskap som inte är lika känd. Proteinet som ull är uppbyggd av är flammhämmande och är därmed svårantändligt. Även ullens förmåga att hålla vattenånga bidrar till att den brinner dåligt. Ull kan börja brinna, men lågan brinner inte vidare länge utan fibrerna förkolnas och elden släcks. Denne egenskap gör därför ull lämpligt att använda vid riskfyllda moment, som kan medföra eldfara.

== Framställning och påverkan på naturen ==

Ull är en naturlig fiber som både går att återanvända och återvinna. Återanvänd ull framställs genom att det gamla ulltyget rivs, eller klipps isär, och spinns på nytt. Detta medför kortare fibrer och resultatet bli av sämre kvalité än originalet. Merparten av återanvänd ull går till fyllningsmaterial, men för att öka kvalitén kan det blandas med nyproducerad ull, eller andra material som till exempel bomull.

Energimängden som krävs för att producera återvunnen ull jämfört med nya ullfibrer ligger ungefär på hälften. Det är en fördel att den går att få fram utan att man behöver använda sig utav växtkemikalie, men det finns tyvärr andra nackdelar.
Råull innehåller som andra naturfibrer en hel del föroreningar, som smuts och fett, då bland annat det värdefulle lanolin, och är den enda fibern som kräver våttvätt innan den produceras. För att lösa upp fettet fungerar ett enkelt riktigt varmt bad, men i industrin används tvättmedel och alkali. I kommersiell ull tas grönsaksmateria bort genom förkolning, medan i mindre arbetad ull görs detta för hand med ett milt tvättmedel. Gör man det för hand kan lanolinet tas hand om, och användas till kosmetika och hudkrämer. För att ta fram ett kg ren ull, produceras 1,5kg avfalls föroreningar.

Efter rengöringen sorteras fibrerna efter dess kvalité och skickas vidare i produktionskedjan. Framförallt gällande merinoullen sker en mätning av grönsaksmateria som är kvar i fibern, längd och styrka på fibern, och även ibland färg och komfortfaktor.

Naturfibrer, bland dem ull får ofta en bruten vit färg, och kräver blekning för framställning av vita eller ljusa textiler. Blekning förekommer även vid färgning av mörka färger, då för att få ett jämt resultat. Att bleka fibrerna gör dem svagare, och försämrar hållbarheten. Det är vanligt at bleka med väteperoxid i en våtprocess, och det krävs ganska höga temperaturer för att få resultat.

I ull industrin används det ofta krom I samband med färgning, detta på grund av dess färg fasthet och möjliga färgspektrum för en låg kostnad. Det har utvecklats färger med ett lågt krominnehåll, men när ull ska färga i framförallts svart och vissa blåa färger finns det ibland inga alternativ för att uppnå samma färgfasthet.

Intresset för naturliga färgningsmedel som användes under lång tid innan de moderna syntetiska fägningsmedlen kom, har åter upptäckt. Med de naturliga färgningssätten begränsas färgspektrumet och färgen är inte lika hållbar. Dock kan man med de naturliga färgsätten få fram intressanta effekter på det ullfibern.

För att undvika att ullplagg bli skrynkliga finns det en process som innebär att varje liten ullfiber är kemiskt modifierad och täckt av tunn yta av polymerer genom användning av klor. Detta gör att fibrerna lätt glider över varandra när yllet är blött. Denna process släpper ut oacceptabelt höga mängder av organhalogener i avloppen. Regler angående utsläpp varierar mellan länder, men i vissa länder krävs det licens för att få använda sig av processen.
Bland annat CSIRO, och kemiska producenter arbetar för att få fram en process som inte kräver klor. Det finns redan polymerer som innehåller låg eller ingen halt av klor, och det arbetas för att utveckla metoden och få ut den på marknaden.
Eftersom ull är ett naturligt protein kan det bli angripet av mal, skalbaggar, och andra skadedjur. Fåren blir behandlande med antingen injektioner av insektsmedel, eller blir de doppade i insektsmedelsbad. Om fåren inte behandlas kan det leda till ett obehagligt välbefinnande, som kan spridas över hela flocken. Kemikalier som används kan skada både människan och vattendragen, och då även fåren. Tidigare användes organfosfat mot skabb i dessa kemikaliebad, något som visat sig ge nervskador på människan. Cypermetrin som är minde hälsofarligt för människan är 1000 gånger farligare för vattenlevande organismer, och förorenar vattendragen.

Två sorters antibiotika, är godkända att tillsätta i maten för att öka tillväxten av får. Dessa gör att fåren växer aningen fortare och kan kompensera förlusten som sker på grund av ohälsosamma förhållanden i följd av överbefolkning. Antibiotika som används inom jordbruk hamnar i grundvattnet, och då även i dricksvatten i närliggande område. Detta ökar risken för att resistivitet för antibiotika bland människor.

I nästan alla länder, bland annat Sverige ses ullen som en andrahands produkt, det är köttet som ger pengar. Detta medföljer att får sällan föds upp för deras ull, och detta innebär att ullen blir grov och kvalitén är sämre än vad den skulle kunna vara.

Förutsättningarna för fåruppfödning i Sverige är goda, detta på grund av det svala klimatet och de stora betesarealerna som finns och gör att parasiter inte får någon större spridning. De svenska fåren föds upp för deras kött och oftast slängs ullen, eftersom det saknas efterfråga. Ull från svenska får är för grov för att använda till tunna plagg, men har flera fördelar. Nyanserna brunt, grå och svart som förekommer på får i Sverige är ovanliga, och utomland hittar man bara dess nyanser naturligt hos alpacka. Ull från våra vita får är ovanligt glansiga och liknar mohair.
Australienska merinofår i motsats till de flesta andra får, föds upp för sin ull. Ett enda får kan producera upp till 5 kg ull med hög kvalité. De är framodlande för att få så mycket ull som möjligt, och detta har medfört att de har överflödigt skinn bland annat runt halsen. Det extra skinnet lägger sig i veck och lockar till sig skadedjur, som i sin tur gör att det krävs mer behandlig mot insektsangrepp.

År 2005 efterfrågades 1,23 miljoner ton ren ull, något som representerar ungefär 2 % av alla textilfibrer. Efterfrågan har hållit sig på en ganska stadig siffra i många år, jämfört med polyester som har dubblats de senaste 15 åren.
Ull är en bra fiber gällande energi, då det bara krävs knappt 10MJ energi per kg, medan akryl kräver över 100 MJ per kg. Däremot är vattenmängden som krävs ungefär lika stora. På ett hektar mark får man fram ungefär 62kg ull, jämfört med odling av hampa som ger ungefär 1200-2000 kg fibrer på samma landyta.

== Modifierad ull ==

Efterfrågan på tunnare, mjukare, funktionella, och estetiskt tilltalande textile ökar. Vanlig ull kan normalt inte spinnas till att få dessa egenskaper. Genom att använda sig av en ny teknik, som innebär att man modifierar fibrerna till silkeliknande. Detta görs genom att man behandlar fibrerna med kemiska medel som natrium, vätesulfit, och genom en ångprocess dras fibrerna ut. Detta resulterar i en längre fiber med 3-4 mikron mindre diametern och med större lyster. Dessa egenskaper gör att fibrerna kan konkurera i en ny marknad.

Snabbtorkade merinoull är något som CSIRO forskar på. Ull är känt för att vara långsamt på att torka, trots sin vattenavstötande egenskap. Vissa polymerer har visat sig binda starkt till fibrerna och reducerar vattnets förmåga att tränga in i fibrerna. En behandling ska enligt forskning hålla plaggets tid ut. Fördelarna med snabbtorkade ull är att det bara håller en fjärdedel så mycket vatten jämfört vanlig ull. Detta innebär att denna ull dropptorkar på en fjärdel av tiden det tar för obehandlad ull. Den behandlande ullens torktid går att jämföra med polyester, runt 2 timmar för att få det helt torrt. Detta gör att ullen inte kräver lika mycket energi att torka, efter som vatten som det behandlade plagget håller, är mindre än hos obehandlad ull.

== Vårdande av ull produkter ==

Att använda en borste på ytliga fläckar kan förhindra att djupare fläckar blir kvar. Fläckar på ull ska tas bort på en gång, och då med en ren trasa, aldrig med papper. Ett blött ullplagg ska undvikas att vara närma en värmekälla, och ull ska aldrig torktumlas, om det inte står att det går på tvättråden. Att lufta ull kan vara mycket effektivt när man vill få bort ovälkommen lukt. När ull ska torkas bör det hängas luftigt och på bra hängare så att eventuella veck kan hänga ut sig. Ullplagg mår bäst av att får vila ett dygn i mellan användningarna, det ger ullen en möjlighet att ta igen sig. En viktig regel som gäller stickade plagg är att aldrig låta dem hänga, utan de ska förvaras vikna och luftigt

== Ekologisk ull ==
För att få bli certifierad för ekologisk ull finns det olika kriterier men de starkaste är, att fåren inte blir doppade i insektsmedel för att skydda ullen mot angrepp, och att man inte har fler får på ett område, än vad området klarar av.
Den ekologiska ullen kostar mer av flera anledningar. Eftersom det inte produceras i samma utsträckning som vanlig ull, kan de därför inte konkurera med de större producenterna. Ett av kraven för att bli ekologiska är att markerna inte får överbetas, och detta medför färre får per landenhet, än vad som krävs för vanlig ull. Detta gör att det kräver mer mark för att hålla samma antal får.
Ekologisk ull tvättas i certifierade ekologiskt biologiskt nedbrytbart tvättmedel, och inget annat, i jämförelse med vanlig ull som tvättas med många olika kemikalier. Ekologisk ull används idag till samma saker som vanlig ull, dock framförallt barnkläder. Marknaden för den giftfria ullen ökar, och marknaden ser mer och mer utav den.

== Mulesing ==
[[Mulesing]] är bruket att klippa bort hud kring analöppningen på får, för att förebygga angrepp från blåflugor. Metoden förekommer i Australien men innebär enligt kritikerna djurplågeri. En rad åtgärder är på gång för att avskaffa denna metod. Australiensiska Ull Industrin har beslutat att metoden skall upphöra senast 31 dec 2010. Mulesing är redan utfasad i Nya Zealand.

Från början var tanken att mulesing skulle göras på får när de blivit avvänja från sin mamma, eftersom det tyckte ingreppet för rått att göra på lamm. Vad som kom fram att effekten blev bättre och fåren blev skyddade under länge tid om ingreppet skedde när de var små lamm. För lamm äldre än 2 månader tar läkningen runt 2 veckors. Ingreppet innebär att veckad hud från djurets rumpa till bakbenen skärs bort. Det sker utan någon slags bedövning. Efter ingreppet läker såret ihop och gör att områden nu saknar ull, och förhindrar att avföring och andra partiklar fastnar och lockar till sig skadedjuren.

== Källor ==

http://www.wool.com

http://en.wikipedia.org/wiki/Wool

Sustainable fashion & textiles, Kate Fletcher

http://www.ota.com

Tyg eller otyg? Fakta underlag Miljövänliga veckan 2007, Naturskyddsföreningen

http://www.organicwool.com.au

www.synchrotron.vic.gov.au

http://www.csiro.au

Ull

2009-04-26T17:13:34Z

Emma Häggström: /* Mulesing */

När det gäller fibrer av [[djurhår]] är fårullen helt dominerande. Ändå utgör den bara ca 3 % av världens använda fibermängd. På grund av ullens höga pris är dock det ekonomiska värdet betydligt större. Fåravel bedrivs i mindre skala i många länder i Amerika, Europa och Asien, men Australien, Nya Zeeland och Ryssland är de stora exportländerna.

Fåravel sliter en hel del på växtligheten, speciellt på tillväxten av träd och buskar. I vissa fall behandlas fåren med medel mot mask och fästingar genom att de sprayas eller att de får gå genom ett bad med vissa insektsmedel. Ull består av proteiner som fungerar som föda åt insekter som mal och pälsängrar. Deras ägg och puppor som kan finnas i ullen kan börja utvecklas vid lagring eller under långa sjötransporter. Därför har [[malmedel]] utvecklats för att dessa insekter inte ska kunna förstöra ullen under lagring m.m. Även färdiga produkter behandlas i vissa fall med malmedel. Dessa medel är ofta svårnedbrytbara och [[bioackumulerbara]], dvs. de kan lagras i levande organismer.

Ullklippning är ett svårt arbete som ofta ger skador på djuret och även på fårklipparen. Man experimenterar därför med olika växthormoner som gör att ullen kan falla av fåren utan att man klipper dem. Även fårullen måste befrias från olika föroreningar innan den ingår i de textila processerna.

I den nyklippta fårullen förekommer förutom pesticidrester, naturliga föroreningar i form av torkad svett, smuts (lera, jord, damm) och ullfett. Vid avkokning påverkar dessa syrenivån i vattnet vilket innebär en negativ miljöpåverkan . Ullfettet - som i råullen kan uppgå till 10-15 % av vikten - tvättas ur till en viss del. En del av ullfettet lämnas kvar, ca 4-6 %, för att ullen ska behålla sin smidighet vid kardning och spinning. Råullen innehåller dessutom en hel del föroreningar som gräs och växtdelar. Dessa avlägsnas genom behandling i [[svavelsyra]] ([[karbonisering]]). Både borttvättningen av ullfettet och karboniseringen innebär miljöproblem. Även en del malmedel tvättas bort samtidigt med ullfettet. Andra djurhår som [[angora]], [[kamel]], [[lama]], [[alpacka]], vikunja och kanin utgör bara små fiberkvantiteter.

== Miljöfakta ==

'''Topografi''' - Djurhållning i stor skala av får och getter innebär alltid ett visst slitage på växtligheten. Djuren kan vara effektiva att hålla landskapet öppet, men i torrare områden kan det leda till att en sparsam växtlighet förstörs, vilket leder till uttorkning och erosion.

'''Parasitbekämpning''' - Kan behövas för vissa fårraser beroende på klimatförhållandena.

'''Malmedel''' - Används för att skydda ullen mot insektsangrepp. Många malmedel är svårnedbrytbara och bioackumulerbara och är därför förbjudna i många länder.

== Egenskaper ==

Ull är en ytterst komplex fiber, utvecklad för miljoner år sedan för att skydda varmblodiga djur i mängder olika klimat och förhållande. I jämförelse är syntetiska fibrer enkla, och utvecklade för ett begränsat användningsområde. Ull är väldigt motståndskraftigt och elastiskt, och kan böjas 30 000 gånger utan att det går sönder eller förstörs. Varje ullfiber kan töjas ut en tredjedel för att sedan gå ihop till original längd.

Eftersom ull absorberar vattenånga, ger det en överlägsen komfort i både kallt och varmt väder. I kallt väder gör även lite fukt på skinnet att man känner sig kall, och reducerar kroppstemperaturen. Genom att ullen absorbera vattenånga lämnas det ett torrt luftlager i mellan plagget och kroppen som hjälper kroppen att hålla temperaturen. Luft är den bästa isolatorn som finns i naturen, och detta förklarar varför ull är kan hålla kroppen varm så bra. Ullens fiber ligger en bit ifrån varandra och fast i mellan finns luftfickor. Den luften som är fast i fiber fungerar som en isolator. Luftfickorna hjälper även för att hålla kroppstemperaturen nere i varmt väder. Isolationen fungerar då som en skyddsbarriär som håller värmen ute.
Det som är så bra med ull är att samtidigt som de absorberar vattenånga, stöter den ifrån vätska. Kläder gjorda av ull har en väldigt bra hållbarhet, och ser nya ut under en lång tid. Detta på grund av att ull har en smutsavstötande egenskap som gör att plagg håller sig rena längre, och inte behöver tvättas speciellt ofta.

Ull har en annan egenskap som inte är lika känd. Proteinet som ull är uppbyggd av är flammhämmande och är därmed svårantändligt. Även ullens förmåga att hålla vattenånga bidrar till att den brinner dåligt. Ull kan börja brinna, men lågan brinner inte vidare länge utan fibrerna förkolnas och elden släcks. Denne egenskap gör därför ull lämpligt att använda vid riskfyllda moment, som kan medföra eldfara.

== Framställning och påverkan på naturen ==

Ull är en naturlig fiber som både går att återanvända och återvinna. Återanvänd ull framställs genom att det gamla ulltyget rivs, eller klipps isär, och spinns på nytt. Detta medför kortare fibrer och resultatet bli av sämre kvalité än originalet. Merparten av återanvänd ull går till fyllningsmaterial, men för att öka kvalitén kan det blandas med nyproducerad ull, eller andra material som till exempel bomull.

Energimängden som krävs för att producera återvunnen ull jämfört med nya ullfibrer ligger ungefär på hälften. Det är en fördel att den går att få fram utan att man behöver använda sig utav växtkemikalie, men det finns tyvärr andra nackdelar.
Råull innehåller som andra naturfibrer en hel del föroreningar, som smuts och fett, då bland annat det värdefulle lanolin, och är den enda fibern som kräver våttvätt innan den produceras. För att lösa upp fettet fungerar ett enkelt riktigt varmt bad, men i industrin används tvättmedel och alkali. I kommersiell ull tas grönsaksmateria bort genom förkolning, medan i mindre arbetad ull görs detta för hand med ett milt tvättmedel. Gör man det för hand kan lanolinet tas hand om, och användas till kosmetika och hudkrämer. För att ta fram ett kg ren ull, produceras 1,5kg avfalls föroreningar.

Efter rengöringen sorteras fibrerna efter dess kvalité och skickas vidare i produktionskedjan. Framförallt gällande merinoullen sker en mätning av grönsaksmateria som är kvar i fibern, längd och styrka på fibern, och även ibland färg och komfortfaktor.

Naturfibrer, bland dem ull får ofta en bruten vit färg, och kräver blekning för framställning av vita eller ljusa textiler. Blekning förekommer även vid färgning av mörka färger, då för att få ett jämt resultat. Att bleka fibrerna gör dem svagare, och försämrar hållbarheten. Det är vanligt at bleka med väteperoxid i en våtprocess, och det krävs ganska höga temperaturer för att få resultat.

I ull industrin används det ofta krom I samband med färgning, detta på grund av dess färg fasthet och möjliga färgspektrum för en låg kostnad. Det har utvecklats färger med ett lågt krominnehåll, men när ull ska färga i framförallts svart och vissa blåa färger finns det ibland inga alternativ för att uppnå samma färgfasthet.

Intresset för naturliga färgningsmedel som användes under lång tid innan de moderna syntetiska fägningsmedlen kom, har åter upptäckt. Med de naturliga färgningssätten begränsas färgspektrumet och färgen är inte lika hållbar. Dock kan man med de naturliga färgsätten få fram intressanta effekter på det ullfibern.

För att undvika att ullplagg bli skrynkliga finns det en process som innebär att varje liten ullfiber är kemiskt modifierad och täckt av tunn yta av polymerer genom användning av klor. Detta gör att fibrerna lätt glider över varandra när yllet är blött. Denna process släpper ut oacceptabelt höga mängder av organhalogener i avloppen. Regler angående utsläpp varierar mellan länder, men i vissa länder krävs det licens för att få använda sig av processen.
Bland annat CSIRO, och kemiska producenter arbetar för att få fram en process som inte kräver klor. Det finns redan polymerer som innehåller låg eller ingen halt av klor, och det arbetas för att utveckla metoden och få ut den på marknaden.
Eftersom ull är ett naturligt protein kan det bli angripet av mal, skalbaggar, och andra skadedjur. Fåren blir behandlande med antingen injektioner av insektsmedel, eller blir de doppade i insektsmedelsbad. Om fåren inte behandlas kan det leda till ett obehagligt välbefinnande, som kan spridas över hela flocken. Kemikalier som används kan skada både människan och vattendragen, och då även fåren. Tidigare användes organfosfat mot skabb i dessa kemikaliebad, något som visat sig ge nervskador på människan. Cypermetrin som är minde hälsofarligt för människan är 1000 gånger farligare för vattenlevande organismer, och förorenar vattendragen.

Två sorters antibiotika, är godkända att tillsätta i maten för att öka tillväxten av får. Dessa gör att fåren växer aningen fortare och kan kompensera förlusten som sker på grund av ohälsosamma förhållanden i följd av överbefolkning. Antibiotika som används inom jordbruk hamnar i grundvattnet, och då även i dricksvatten i närliggande område. Detta ökar risken för att resistivitet för antibiotika bland människor.

I nästan alla länder, bland annat Sverige ses ullen som en andrahands produkt, det är köttet som ger pengar. Detta medföljer att får sällan föds upp för deras ull, och detta innebär att ullen blir grov och kvalitén är sämre än vad den skulle kunna vara.

Förutsättningarna för fåruppfödning i Sverige är goda, detta på grund av det svala klimatet och de stora betesarealerna som finns och gör att parasiter inte får någon större spridning. De svenska fåren föds upp för deras kött och oftast slängs ullen, eftersom det saknas efterfråga. Ull från svenska får är för grov för att använda till tunna plagg, men har flera fördelar. Nyanserna brunt, grå och svart som förekommer på får i Sverige är ovanliga, och utomland hittar man bara dess nyanser naturligt hos alpacka. Ull från våra vita får är ovanligt glansiga och liknar mohair.
Australienska merinofår i motsats till de flesta andra får, föds upp för sin ull. Ett enda får kan producera upp till 5 kg ull med hög kvalité. De är framodlande för att få så mycket ull som möjligt, och detta har medfört att de har överflödigt skinn bland annat runt halsen. Det extra skinnet lägger sig i veck och lockar till sig skadedjur, som i sin tur gör att det krävs mer behandlig mot insektsangrepp.

År 2005 efterfrågades 1,23 miljoner ton ren ull, något som representerar ungefär 2 % av alla textilfibrer. Efterfrågan har hållit sig på en ganska stadig siffra i många år, jämfört med polyester som har dubblats de senaste 15 åren.
Ull är en bra fiber gällande energi, då det bara krävs knappt 10MJ energi per kg, medan akryl kräver över 100 MJ per kg. Däremot är vattenmängden som krävs ungefär lika stora. På ett hektar mark får man fram ungefär 62kg ull, jämfört med odling av hampa som ger ungefär 1200-2000 kg fibrer på samma landyta.

== Modifierad ull ==

Efterfrågan på tunnare, mjukare, funktionella, och estetiskt tilltalande textile ökar. Vanlig ull kan normalt inte spinnas till att få dessa egenskaper. Genom att använda sig av en ny teknik, som innebär att man modifierar fibrerna till silkeliknande. Detta görs genom att man behandlar fibrerna med kemiska medel som natrium, vätesulfit, och genom en ångprocess dras fibrerna ut. Detta resulterar i en längre fiber med 3-4 mikron mindre diametern och med större lyster. Dessa egenskaper gör att fibrerna kan konkurera i en ny marknad.

Snabbtorkade merinoull är något som CSIRO forskar på. Ull är känt för att vara långsamt på att torka, trots sin vattenavstötande egenskap. Vissa polymerer har visat sig binda starkt till fibrerna och reducerar vattnets förmåga att tränga in i fibrerna. En behandling ska enligt forskning hålla plaggets tid ut. Fördelarna med snabbtorkade ull är att det bara håller en fjärdedel så mycket vatten jämfört vanlig ull. Detta innebär att denna ull dropptorkar på en fjärdel av tiden det tar för obehandlad ull. Den behandlande ullens torktid går att jämföra med polyester, runt 2 timmar för att få det helt torrt. Detta gör att ullen inte kräver lika mycket energi att torka, efter som vatten som det behandlade plagget håller, är mindre än hos obehandlad ull.

== Vårdande av ull produkter ==

Att använda en borste på ytliga fläckar kan förhindra att djupare fläckar blir kvar. Fläckar på ull ska tas bort på en gång, och då med en ren trasa, aldrig med papper. Ett blött ullplagg ska undvikas att vara närma en värmekälla, och ull ska aldrig torktumlas, om det inte står att det går på tvättråden. Att lufta ull kan vara mycket effektivt när man vill få bort ovälkommen lukt. När ull ska torkas bör det hängas luftigt och på bra hängare så att eventuella veck kan hänga ut sig. Ullplagg mår bäst av att får vila ett dygn i mellan användningarna, det ger ullen en möjlighet att ta igen sig. En viktig regel som gäller stickade plagg är att aldrig låta dem hänga, utan de ska förvaras vikna och luftigt

== Ekologisk ull ==
För att få bli certifierad för ekologisk ull finns det olika kriterier men de starkaste är, att fåren inte blir doppade i insektsmedel för att skydda ullen mot angrepp, och att man inte har fler får på ett område, än vad området klarar av.
Den ekologiska ullen kostar mer av flera anledningar. Eftersom det inte produceras i samma utsträckning som vanlig ull, kan de därför inte konkurera med de större producenterna. Ett av kraven för att bli ekologiska är att markerna inte får överbetas, och detta medför färre får per landenhet, än vad som krävs för vanlig ull. Detta gör att det kräver mer mark för att hålla samma antal får.
Ekologisk ull tvättas i certifierade ekologiskt biologiskt nedbrytbart tvättmedel, och inget annat, i jämförelse med vanlig ull som tvättas med många olika kemikalier. Ekologisk ull används idag till samma saker som vanlig ull, dock framförallt barnkläder. Marknaden för den giftfria ullen ökar, och marknaden ser mer och mer utav den.

== Mulesing ==
[[Mulesing]] är bruket att klippa bort hud kring analöppningen på får, för att förebygga angrepp från blåflugor. Metoden förekommer i Australien men innebär enligt kritikerna djurplågeri. En rad åtgärder är på gång för att avskaffa denna metod. Australiensiska Ull Industrin har beslutat att metoden skall upphöra senast 31 dec 2010. Mulesing är redan utfasad i Nya Zealand.

Från början var tanken att mulesing skulle göras på får när de blivit avvänja från sin mamma, eftersom det tyckte ingreppet för rått att göra på lamm. Vad som kom fram att effekten blev bättre och fåren blev skyddade under länge tid om ingreppet skedde när de var små lamm. För lamm äldre än 2 månader tar läkningen runt 2 veckors. Ingreppet innebär att veckad hud från djurets rumpa till bakbenen skärs bort. Det sker utan någon slags bedövning. Efter ingreppet läker såret ihop och gör att områden nu saknar ull, och förhindrar att avföring och andra partiklar fastnar och lockar till sig skadedjuren.

== Källor ==

http://www.wool.com

http://en.wikipedia.org/wiki/Wool

Sustainable fashion & textiles, Kate Fletcher

http://www.ota.com

Tyg eller otyg? Fakta underlag Miljövänliga veckan 2007, Naturskyddsföreningen

http://www.organicwool.com.au

www.synchrotron.vic.gov.au

http://www.csiro.au

Lyocell/sv

2009-04-26T17:09:24Z

Emma Häggström:

'''Lyocell''' är en [[regenatfiber]]. Tencell är den vanligaste handelsnamnet för Lyocellfibern. Den tillverkas av samma råvara som viskos men med mer skonsamma kemikalier för miljön. Det är en relativt ny fiber som kan tilldelas en mängd olika utseenden och egenskaper från silkes- till bomullsliknande. Fibern är stark och tvättålig med liten risk för krympning.

== Bakgrund ==

1991 kom Lyocell ut på konsumentmarknaden under varunamnet Tencel och klassades då som en typ av konstsilke men The Federal Trade Commission betecknade 1996 Lyocell som en egen fibergrupp, den första på 30 år.
I maj 2004 tog Lenzing som tidigare sålt lyocell under namnet Lenzing lyocell över Tencel och är nu den ledande producenten på marknaden.

== Tillverkningen ==

Lyocell tillverkas av cellulosa, som är huvudprodukten i växtceller. Fiberframställningen är miljöanpassad i jämförelse med framställningen av [[modal]] och [[viskos]] där miljöfarliga kemikalier som bl.a. natronlut, koldisulfid och svavelsyra används. Dessutom är materialet liksom modal och viskos 100 % biologiskt nedbrytbart. Framställningsprocessen är relativt enkel då substansen (trämassan) lätt kan lösas från fibern p.g.a att den är lättlöslig i vatten . Stegen i processen är följande: först blandas trämassan med aminoxid som sedan utan kemisk reaktion löses i denna, och bildar en trögflytande massa. Denna filtreras sedan och spinns ut varvid aminoxiden renas och ca 99 % kan återanvändas. Därefter tvättas fibrerna och torkas.

== Egenskaper ==

Utmärkande för lyocell är bland annat att tvättåligheten är hög och risken för krympning mindre.Den har även mycket goda egenskaper när det gäller fukttransport och fuktgenomsläppning. Tack vare dessa höjs komforten vid användning. Förutom komfort och absorption får färdigt tyg egenskaper som behagligt grepp och mjukhet, fint fall och en silkesliknande glans.
Färgabsortionen är bra även om detta kräver speciella färger och arbete och är en av anledningarna till att prisnivån ligger lite högra än på de liknande fibrer.

== Användningsområden ==

Det finns många olika användningsområden för Lyocell vilket gör det till vad man kan kalla ett allaroundtyg eftersom man kan preparera materialet på många olika sätt t.ex. ge det en ullig eller silkig känsla, detta görs genom att man kan kontrollera fibrilleringen. Man kan även få TENCEL® (lenzinger lyocell) i en icke fibrillerad variant som då kallas: TENCEL LF® och TENCEL A100®.

Som stapelfiber används lyocell i denim, underkläder och även i handdukar. I den typen av produkter som har en mer silkig känsla används istället filament. Den vanligaste varianten på lyocell är bomulls-typen med 38 mm stapellängd. Lyocell är lätt att blanda med andra fibrer som t.ex. Bomull, denna blandning ger förbättrade egenskaper så som styrka och lyster och en blandning med ull ger högre fuktabsorption. Vanliga produkter av materialet är blusar, klänningar, skjortor och kjolar ofta med denim- eller chambraystruktur. Även inredningstextilier så som sängkläder och fyllnadsmaterial till madrasser och täcken är vanliga användningsområden. Dessutom används det som nonwowens till konstläder, filter, hygien-, kosmetiska- och medicinska produkter.

== Producenter ==

Det finns ett par olika producenter av fibern lyocell den största är Lenzing AG som producerar lyocell under namnet Tencel. Dessutom finns företaget Hanil Synthetic fiber Co, Ltd de producerar lyocell under namnet Hanil Lyocell ® andra länder som det finns testproduktioner i är Tyskland, Indien och Kina.

== Externa länkar ==

*[http://www.tencel.com Tencel]

*[http://www.lyocell.net Lyocell]

*[http://www.costumegallery.com/Textiles/lyocell.htm Costume gallery]

*[http://www.fibersource.com Fibersource]

Lyocell/sv

2009-04-26T17:07:59Z

Emma Häggström:

'''Lyocell''' är en [[regenatfiber]]. Tencell är den vanligaste handelsnamnet för Lyocellfibern. Den tillverkas av samma råvara som viskos men med mer skonsamma kemikalier för miljön. Det är en relativt ny fiber som kan tilldelas en mängd olika utseenden och egenskaper från silkes- till bomullsliknande. Fibern är stark och tvättålig med liten risk för krympning.

== Bakgrund ==

1991 kom Lyocell ut på konsumentmarknaden under varunamnet Tencel och klassades då som en typ av konstsilke men The Federal Trade Commission betecknade 1996 Lyocell som en egen fibergrupp, den första på 30 år.
I maj 2004 tog Lenzing som tidigare sålt lyocell under namnet Lenzing lyocell över Tencel och är nu den ledande producenten på marknaden.

== Tillverkningen ==

Lyocell tillverkas av cellulosa, som är huvudprodukten i växtceller. Fiberframställningen är miljöanpassad i jämförelse med framställningen av [[modal]] och [[viskos]] där miljöfarliga kemikalier som bl.a. natronlut, koldisulfid och svavelsyra används. Dessutom är materialet liksom modal och viskos 100 % biologiskt nedbrytbart. Framställningsprocessen är relativt enkel då substansen (trämassan) lätt kan lösas från fibern p.g.a att den är lättlöslig i vatten . Stegen i processen är följande: först blandas trämassan med aminoxid som sedan utan kemisk reaktion löses i denna, och bildar en trögflytande massa. Denna filtreras sedan och spinns ut varvid aminoxiden renas och ca 99 % kan återanvändas. Därefter tvättas fibrerna och torkas.

== Egenskaper ==

Utmärkande för lyocell är bland annat att tvättåligheten är hög och risken för krympning mindre.Den har även mycket goda egenskaper när det gäller fukttransport och fuktgenomsläppning. Tack vare dessa höjs komforten vid användning. Förutom komfort och absorption får färdigt tyg egenskaper som behagligt grepp och mjukhet, fint fall och en silkesliknande glans.
Färgabsortionen är bra även om detta kräver speciella färger och arbete och är en av anledningarna till att prisnivån ligger lite högra än på de liknande fibrer.

== Användningsområden ==

Det finns många olika användningsområden för Lyocell vilket gör det till vad man kan kalla ett allaroundtyg eftersom man kan preparera materialet på många olika sätt t.ex. ge det en ullig eller silkig känsla, detta görs genom att man kan kontrollera fibrilleringen. Man kan även få TENCEL® (lenzinger lyocell) i en icke fibrillerad variant som då kallas: TENCEL LF® och TENCEL A100®.

Som stapelfiber används lyocell i denim, underkläder och även i handdukar. I den typen av produkter som har en mer silkig känsla används istället filament. Den vanligaste varianten på lyocell är bomulls-typen med 38 mm stapellängd. Lyocell är lätt att blanda med andra fibrer som t.ex. Bomull, denna blandning ger förbättrade egenskaper så som styrka och lyster och en blandning med ull ger högre fuktabsorption. Vanliga produkter av materialet är blusar, klänningar, skjortor och kjolar ofta med denim- eller chambraystruktur. Även inredningstextilier så som sängkläder och fyllnadsmaterial till madrasser och täcken är vanliga användningsområden. Dessutom används det som nonwowens till konstläder, filter, hygien-, kosmetiska- och medicinska produkter.

== Producenter ==

Det finns ett par olika producenter av fibern lyocell den största är Lenzing AG som producerar lyocell under namnet Tencel. Dessutom finns företaget Hanil Synthetic fiber Co, Ltd de producerar lyocell under namnet Hanil Lyocell ® andra länder som det finns testproduktioner i är Tyskland, Indien och Kina.

== Externa länkar ==

*[Tencel http://www.tencel.com]

*[Lyocell http://www.lyocell.net]

*[Costume gallery http://www.costumegallery.com/Textiles/lyocell.htm]

*[Fibersource http://www.fibersource.com]

Lyocell/sv

2009-04-26T17:06:22Z

Emma Häggström:

'''Lyocell''' är en [[regenatfiber]]. Tencell är den vanligaste handelsnamnet för Lyocellfibern. Den tillverkas av samma råvara som viskos men med mer skonsamma kemikalier för miljön. Det är en relativt ny fiber som kan tilldelas en mängd olika utseenden och egenskaper från silkes- till bomullsliknande. Fibern är stark och tvättålig med liten risk för krympning.

== Bakgrund ==

1991 kom Lyocell ut på konsumentmarknaden under varunamnet Tencel och klassades då som en typ av konstsilke men The Federal Trade Commission betecknade 1996 Lyocell som en egen fibergrupp, den första på 30 år.
I maj 2004 tog Lenzing som tidigare sålt lyocell under namnet Lenzing lyocell över Tencel och är nu den ledande producenten på marknaden.

== Tillverkningen ==

Lyocell tillverkas av cellulosa, som är huvudprodukten i växtceller. Fiberframställningen är miljöanpassad i jämförelse med framställningen av [[modal]] och [[viskos]] där miljöfarliga kemikalier som bl.a. natronlut, koldisulfid och svavelsyra används. Dessutom är materialet liksom modal och viskos 100 % biologiskt nedbrytbart. Framställningsprocessen är relativt enkel då substansen (trämassan) lätt kan lösas från fibern p.g.a att den är lättlöslig i vatten . Stegen i processen är följande: först blandas trämassan med aminoxid som sedan utan kemisk reaktion löses i denna, och bildar en trögflytande massa. Denna filtreras sedan och spinns ut varvid aminoxiden renas och ca 99 % kan återanvändas. Därefter tvättas fibrerna och torkas.

== Egenskaper ==

Utmärkande för lyocell är bland annat att tvättåligheten är hög och risken för krympning mindre.Den har även mycket goda egenskaper när det gäller fukttransport och fuktgenomsläppning. Tack vare dessa höjs komforten vid användning. Förutom komfort och absorption får färdigt tyg egenskaper som behagligt grepp och mjukhet, fint fall och en silkesliknande glans.
Färgabsortionen är bra även om detta kräver speciella färger och arbete och är en av anledningarna till att prisnivån ligger lite högra än på de liknande fibrer.

== Användningsområden ==

Det finns många olika användningsområden för Lyocell vilket gör det till vad man kan kalla ett allaroundtyg eftersom man kan preparera materialet på många olika sätt t.ex. ge det en ullig eller silkig känsla, detta görs genom att man kan kontrollera fibrilleringen. Man kan även få TENCEL® (lenzinger lyocell) i en icke fibrillerad variant som då kallas: TENCEL LF® och TENCEL A100®.

Som stapelfiber används lyocell i denim, underkläder och även i handdukar. I den typen av produkter som har en mer silkig känsla används istället filament. Den vanligaste varianten på lyocell är bomulls-typen med 38 mm stapellängd. Lyocell är lätt att blanda med andra fibrer som t.ex. Bomull, denna blandning ger förbättrade egenskaper så som styrka och lyster och en blandning med ull ger högre fuktabsorption. Vanliga produkter av materialet är blusar, klänningar, skjortor och kjolar ofta med denim- eller chambraystruktur. Även inredningstextilier så som sängkläder och fyllnadsmaterial till madrasser och täcken är vanliga användningsområden. Dessutom används det som nonwowens till konstläder, filter, hygien-, kosmetiska- och medicinska produkter.

== Producenter ==

Det finns ett par olika producenter av fibern lyocell den största är Lenzing AG som producerar lyocell under namnet Tencel. Dessutom finns företaget Hanil Synthetic fiber Co, Ltd de producerar lyocell under namnet Hanil Lyocell ® andra länder som det finns testproduktioner i är Tyskland, Indien och Kina.

== Länkar ==

http://www.tencel.com

http://www.lyocell.net

http://www.costumegallery.com/Textiles/lyocell.htm

http://www.fibersource.com

Sojafibrer

2009-04-26T17:03:55Z

Emma Häggström:

Soja fibern är en regenatfiber gjord av proteiner från t.ex. Sojabönor. Redan under 50-talet utvecklades fibern och sågs då som ett substitut för de brister pa material som fanns efter andra världskriget. Nu har man tagit upp forskningen i framför allt kina och USA och lyckats ta fram en mjuk silkeslen fiber.

Ibland kallas sojafibern för ”vegetabilisk kashmir”. Den sägs liksom [[bambufibrer]] ha antibakterielle egenskaper, men ännu finns det inte mycket forskning på det området.

Hållbar utveckling

2009-04-26T17:03:07Z

Emma Häggström:

'''Hållbar utveckling''', ''Sustainable development'', är ett begrepp som introducerades globalt i samband med FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" (1987), kallad [[Brundtlandrapporten]]. Den definierar hållbar utveckling som en utveckling som "... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov".

Hållbar utveckling består av tre delar:

* Ekologisk hållbarhet
* Social hållbarhet
* Ekonomisk hållbarhet

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och fyll i [http://www.wiki.envicard.se/index.php?title=H%C3%A5llbar_utveckling&action=edit&redlink=1 mer]!''

TEKOWiki:Aktuella händelser

2009-04-26T17:02:04Z

Emma Häggström:

== Kalendarium ==

'''14 maj 2009''' [http://www.teko.se/Textil--Mode/Notiser/TEKOdag-den-14-maj-i-Boras/ TEKOdag], Borås

----
''Här kan du lägga upp aktuella händelser som relaterar till TEKOWikins innehåll. Länka gärna händelsen till artiklar inom just det ämnet.''

TEKOWiki:Aktuella händelser

2009-04-26T17:01:50Z

Emma Häggström:

== Kalendarium ==

'''14 maj 200'''9 [http://www.teko.se/Textil--Mode/Notiser/TEKOdag-den-14-maj-i-Boras/ TEKOdag], Borås

----
''Här kan du lägga upp aktuella händelser som relaterar till TEKOWikins innehåll. Länka gärna händelsen till artiklar inom just det ämnet.''

TEKOWiki:Aktuella händelser

2009-04-26T17:01:17Z

Emma Häggström:

== Kalendarium ==

14 maj 2009 [http://www.teko.se/Textil--Mode/Notiser/TEKOdag-den-14-maj-i-Boras/ TEKOdag], Borås

----
''Här kan du lägga upp aktuella händelser som relaterar till TEKOWikins innehåll. Länka gärna händelsen till artiklar inom just det ämnet.''

TEKO/sv

2009-04-26T15:38:00Z

Emma Häggström:

'''TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag''' (tidigare ''Tekoindustrierna'') är den gemensamma bransch- och arbetsgivarorganisationen för svenska textil- och modeföretag. De företräder branschen – nationellt och internationellt – i alla frågor av gemensamt intresse och om den svenska tekonäringen, dess företag och produkter. Huvuduppgiften är att ge service och information till medlemsföretagen. Marknaden, EU, miljön, avtalsområden och arbetsrätt är kärnan i verksamheten.

Internationellt är de medlemmar i EU:s textil- och konfektionsindustriorganisation [[EURATEX]], som representerar 123.000 tekoföretag med 2,4 miljoner sysselsatta. De har också ett nära samarbete med de nordiska systerorganisationerna. Deras kansli finns i Stockholm och har 10 regionkontor spridda över landet. De är medlemmar i Svenskt Näringsliv och har kanslisamverkan med Teknikföretagen.

== Externa länkar ==
*[http://www.teko.se TEKO]
*[http://www.euratex.org EURATEX]
*[http://www.svensktnaringsliv.se Svenskt Näringsliv]
*[http://www.teknikforetagen.se Teknikföretagen]

Huvudsida

2009-04-26T15:36:18Z

Emma Häggström:

== '''Välkommen till TEKOwikin!''' ==
[[TEKOwikin:Om|Om TEKOwikin]]   |   [http://www.wiki.envicard.se/index.php?title=Special:Alla_sidor Innehållsförteckning]
 |  [[TEKOWikin:Deltagarportalen|Att arbeta i Tekowikin]]  |    Antal artiklar: [[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]]
  |  [[TEKOWikin:Aktuella händelser|Aktuellt]]  |  [http://www.teko.se TEKO - Sveriges textil och modeföretag]   |  


----

[[Bild:LogotypTeko.gif|thumb|300 px|]]

'''TEKOwikin''' är unik. Det är den första svenska branschbaserade wikin med fokus på [[hållbar utveckling]]. Här ska vi inom textil och modeindustrin, och självklart även andra intresserade, få tillgång till aktuell information om miljö och sociala aspekter inom branschen.

En [[wiki]] är ett Internetbaserade uppslagsverk där innehållet kan redigeras och uppdateras av användarna själva. Till en början är TEKOwikin baserad på innehållet i [[Textilmiljöhandboken]] som branschorganisationen [[TEKO]]- Sveriges Textil- och Modeföretag gav ut 1997 men syftet är att uppslagsverket ska byggas ut och kontinuerligt uppdateras av användarna av wikin. Det är alltså upp till oss hur bra och aktuell TEKOwikin blir!

TEKOwikin tillhandahålls av branschorganisationen [[TEKO]] - Sveriges Textil- och Modeföretag men är öppen för studenter, företag och allmänheten både när det gäller att tillgodogöra sig information och arbeta med innehållet i artiklarna. Viktigt att tänka på är att det är upp till läsaren att bedöma artiklarnas aktualitet och användbarhet.

Målet är alltså att anställda, textilstudenter och andra inom tekobranschen här ska kunna hitta aktuell information om miljöpåverkan, [[miljöstyrning]], [[miljömärkningar]], produktutveckling, lagstiftning, [[Corporate Social Responsibility]], [[uppförandekoder]] och mycket mera!

Apparel and Footwear Sector Supplement/sv

2009-04-26T15:35:25Z

Emma Häggström:

Apparel and Footwear Sector Supplement är ett tillägg till [[GRI]]:s riktlinjer som kan tillämpas av kläd- och skobranschen. Kläd- och skobranschen identifierades 2005 som ett prioriterat område i behov av vägledning för att kunna komplettera GRI:s riktlinjer och den första versionen av GRI:s Apparel and Footwear Sector Supplement har varit under utveckling sedan september 2005. I gruppen som utarbetade tillägget ingick representanter från kläd- och skoföretag, samhällsorganisationer, investerare med flera. Arbetsgruppens ordförandeskap delades av en företrädare från branschen och en icke-branschmedlem. Den första versionen av tillägget var ute på remiss i 90 dagar mellan maj och september 2006 då berörda parter kunde kommentera utkastet. GRI:s kommitté granskade sedan det reviderade förslaget och pilotversionen finns nu tillgänglig på deras hemsida.

== Relaterade artiklar ==

*[[Hållbarhetsredovisning]]
*[[Global Reporting Initiative]]

Apparel and Footwear Sector Supplement/sv

2009-04-26T15:35:17Z

Emma Häggström:

Global Reporting Initiative/sv

2009-04-26T15:34:24Z

Emma Häggström:

[[Bild:logo_gri.jpg|thumb|GRI:s logotyp]]
'''Global Reporting Initiative (GRI)''' är en organisation som har tagit fram internationella normgivande riktlinjer för [[hållbarhetsredovisning]] inom näringslivet. Initiativet togs av FN:s generalsekreterare [[Kofi Annan]] med målet att göra hållbarhetsredovisningar mer standardiserade och jämförbara med varandra. De innehåller både krav på hur man bör redovisa sociala och miljömässiga uppgifter om verksamheten och vilka nyckeltal som ska finnas med. Riktlinjerna används av mer än 1000 företag över hela världen.

I slutet på 2007 fattade Sveriges regeringen beslutet att alla statligt ägda bolag ska redovisa enligt GRI:s riktlinjer.

GRI:s definition: ”''hållbarhetsredovisning är förfarandet att mäta, visa och vara ansvarig för organisationens resultat genom att arbeta i riktning mot målet för en hållbar utveckling. En hållbarhetsredovisning ska ge en balanserad och rimlig framställning av hållbarhetsresultatet av den redovisande organisationen av såväl positiva som negativa bidrag.''”

== Apparel and Footwear Sector Supplement ==

[[Apparel and Footwear Sector Supplement]] är ett tillägg till GRI:s riktlinjer som kan tillämpas av kläd- och skobranschen. Kläd- och skobranschen identifierades 2005 som ett prioriterat område i behov av vägledning för att kunna komplettera GRI:s riktlinjer och den första versionen av GRI:s Apparel and Footwear Sector Supplement har varit under utveckling sedan september 2005. I gruppen som utarbetade tillägget ingick representanter från kläd- och skoföretag, samhällsorganisationer, investerare med flera. Arbetsgruppens ordförandeskap delades av en företrädare från branschen och en icke-branschmedlem. Den första versionen av tillägget var ute på remiss i 90 dagar mellan maj och september 2006 då berörda parter kunde kommentera utkastet. GRI:s kommitté granskade sedan det reviderade förslaget och pilotversionen finns nu tillgänglig på deras hemsida.

== Externa länkar ==
*[http://www.gri.org Global Reporting Initiative]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och fyll i mer!''

Global Reporting Initiative/sv

2009-04-26T15:33:52Z

Emma Häggström:

[[Bild:logo_gri.jpg|thumb|GRI:s logotyp]]
'''Global Reporting Initiative (GRI)''' är en organisation som har tagit fram internationella normgivande riktlinjer för [[hållbarhetsredovisning]]inom näringslivet. Initiativet togs av FN:s generalsekreterare [[Kofi Annan]] med målet att göra hållbarhetsredovisningar mer standardiserade och jämförbara med varandra. De innehåller både krav på hur man bör redovisa sociala och miljömässiga uppgifter om verksamheten och vilka nyckeltal som ska finnas med. Riktlinjerna används av mer än 1000 företag över hela världen.

I slutet på 2007 fattade Sveriges regeringen beslutet att alla statligt ägda bolag ska redovisa enligt GRI:s riktlinjer.

GRI:s definition: ”''hållbarhetsredovisning är förfarandet att mäta, visa och vara ansvarig för organisationens resultat genom att arbeta i riktning mot målet för en hållbar utveckling. En hållbarhetsredovisning ska ge en balanserad och rimlig framställning av hållbarhetsresultatet av den redovisande organisationen av såväl positiva som negativa bidrag.''”

== Apparel and Footwear Sector Supplement ==

[[Apparel and Footwear Sector Supplement]] är ett tillägg till GRI:s riktlinjer som kan tillämpas av kläd- och skobranschen. Kläd- och skobranschen identifierades 2005 som ett prioriterat område i behov av vägledning för att kunna komplettera GRI:s riktlinjer och den första versionen av GRI:s Apparel and Footwear Sector Supplement har varit under utveckling sedan september 2005. I gruppen som utarbetade tillägget ingick representanter från kläd- och skoföretag, samhällsorganisationer, investerare med flera. Arbetsgruppens ordförandeskap delades av en företrädare från branschen och en icke-branschmedlem. Den första versionen av tillägget var ute på remiss i 90 dagar mellan maj och september 2006 då berörda parter kunde kommentera utkastet. GRI:s kommitté granskade sedan det reviderade förslaget och pilotversionen finns nu tillgänglig på deras hemsida.

== Externa länkar ==
*[http://www.gri.org Global Reporting Initiative]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och fyll i mer!''

Global Reporting Initiative/sv

2009-04-26T15:33:13Z

Emma Häggström:

[[Bild:logo_gri.jpg|thumb|GRI:s logotyp]]
'''Global Reporting Initiative (GRI)''' är en organisation som har tagit fram internationella normgivande riktlinjer för [[hållbarhetsredovisning]]. Initiativet togs av FN:s generalsekreterare Kofi Annan med målet att göra hållbarhetsredovisningar mer standardiserade och jämförbara med varandra. De innehåller både krav på hur man bör redovisa sociala och miljömässiga uppgifter om verksamheten och vilka nyckeltal som ska finnas med. Riktlinjerna används av mer än 1000 företag över hela världen.

I slutet på 2007 fattade Sveriges regeringen beslutet att alla statligt ägda bolag ska redovisa enligt GRI:s riktlinjer.

GRI:s definition: ”''hållbarhetsredovisning är förfarandet att mäta, visa och vara ansvarig för organisationens resultat genom att arbeta i riktning mot målet för en hållbar utveckling. En hållbarhetsredovisning ska ge en balanserad och rimlig framställning av hållbarhetsresultatet av den redovisande organisationen av såväl positiva som negativa bidrag.''”

== Apparel and Footwear Sector Supplement ==

[[Apparel and Footwear Sector Supplement]] är ett tillägg till GRI:s riktlinjer som kan tillämpas av kläd- och skobranschen. Kläd- och skobranschen identifierades 2005 som ett prioriterat område i behov av vägledning för att kunna komplettera GRI:s riktlinjer och den första versionen av GRI:s Apparel and Footwear Sector Supplement har varit under utveckling sedan september 2005. I gruppen som utarbetade tillägget ingick representanter från kläd- och skoföretag, samhällsorganisationer, investerare med flera. Arbetsgruppens ordförandeskap delades av en företrädare från branschen och en icke-branschmedlem. Den första versionen av tillägget var ute på remiss i 90 dagar mellan maj och september 2006 då berörda parter kunde kommentera utkastet. GRI:s kommitté granskade sedan det reviderade förslaget och pilotversionen finns nu tillgänglig på deras hemsida.

== Externa länkar ==
*[http://www.gri.org Global Reporting Initiative]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och fyll i mer!''

Bluesign/sv

2009-04-26T15:31:08Z

Emma Häggström:

== Bluesign ==

Bluesign® är en oberoende [[miljöstandard]] som skapades då efterfrågan på textilprodukter som var mer miljövänliga, inte utgjorde hälsorisker samt bevarade naturens resurser i största möjliga utsträckning blev mer aktuell. Den togs fram på grund att lagstiftningen blir allt hårdare och det då efterfrågas en standard som lever upp till dessa nya krav utan att kompromissa med funktioner som kvalitet eller design. Målet är att tillföra ett verktyg för hela den textila produktionskedjan från råvaror som garner, färgämnen och tillsatser till tillverkarna, återförsäljarna och konsumenterna för att säkerhetsställa en framgångsrik och säker framtid för textilier.

== Historia ==

Genom ett projekt som startade 1997 växte Bluesign® -standarden fram. År 2000 grundades företaget Bluesign Technologies AG med huvudkontor i Schweiz. Företaget är organiserat som ett globalt nätverk med en rådgivande styrelse vars medlemmar är representanter från vetenskapliga och politiska grupper, handeln och industrin samt från konsument- och miljöorganisationer.

== Om Bluesign ==

Bluesign® -standarden går inte ut på att testa färdiga produkter utan att från början säkerställa att produktionen uppfyller de fastställda kriterierna. Bluesign® -standarden vill från början kunna säkerställa högsta möjliga resursproduktivitet och sätta fokus på miljö, hälsa och säkerhet. I stället för att arbeta med förbud och restriktioner ger Bluesign ® -standarden lösningar för EHS-frågor (Environment, Health and Safety) på alla nivåer, från råmaterial och kemiska komponenter till leverantörer, tillverkare och återförsäljare. Detta för att finna effektiva och ekonomiska lösningar för hela tillverkningskedjan.

För att fastställa att en kemisk komponent uppfyller Bluesign® -standarden utvecklades en process för att klassificera dem baserat på deras ekologiska och toxikologiska effekter. I princip så delar Bluesign® -standarden in råmaterial, kemiska komponenter och produktionsprocesser i två kategorier; grått och blått. Klassificeringen bygger på fem bedömningsnivåer:

• Resursproduktivitet

• Konsumenternas säkerhet och skydd

• Utsläpp i luften

• Utsläpp i vatten

• Arbetsmiljön

Råvaror och kemiska komponenter som innehåller ämnen som i allmänhet är förbjudna eller inte lever upp till Bluesign® -standard elimineras från produktionsprocessen. Råvaror och kemiska komponenter som leder till en textil produkt som uppfyller Bluesign® -standard i alla aspekter klassas som blåa och bör alltid väljas i första hand där det finns valmöjligheter. Övriga ämnen klassas som gråa och kan enbart användas enligt villkoren i [[BAT]] (Best Available Technology). Det betyder att det finns begränsningar för hur ämnet får användas i produktionen och om det finns ett likvärdigt ämne som inte försämrar funktion, kvalitet eller design och lever upp till Bluesign® -standard ska detta användas istället. Om det gråmärkta ämnet används måste dock konsumenternas säkerhet alltid kunna garanteras. Principen om "bästa tillgängliga teknik" (BAT) är ett viktigt kriterium för bluesign ® standard. För att lätt och tillförlitligt kunna avgöra i vilken grad ett kemiskt ämne lever upp till Bluesign® -standarden finns ett verktyg, kallat Bluetool, tillgängligt. Den innehåller alla uppgifter som behövs för bedömningen av en kemisk komponent och process. De, enligt Bluesign®, godkända (blåmärkta) ämnena delas sedan in i tre klasser; A, B och C.

• Klass A, intill huden: Omfattar artiklar med intensiv hudkontakt, d.v.s. med en stor del av sin yta intill huden exempelvis underkläder, sänglinne m.m.

• Klass B, hudkontakt: Omfattar artiklar med tillfällig hudkontakt, exempelvis skjortor, byxor hemtextil, fordonsindustrins textilier m.m.

• Klass C, tekniska textilier: Omfattar textilier utan direkt kontakt med huden, exempelvis militära textilier, textilier för tält, markiser m.m.

När ett företag med hjälp av Bluetool upprättat en överenstämmelse med Bluesign® -standarden kan Bluesign Technologies AG ge en slutgiltig granskning och ett godkännande av företaget.

Bluesign® -standarden är allmänt erkänd av ledande kemikalieföretag, textiltillverkare och välkända återförsäljare och varumärken. [[Patagonia]] är ett av de företag som arbetar efter denna standard utifrån något som de kallar Footprint Chronicles. [[Helly Hansen]] och [[REI]] (Recreational Equipment, Inc) är två andra medlemmar.

== Bluefinder ==

Bluesign® har även något de kallas Bluefinder vilket är en växande databas särskilt skapad för textiltillverkare där man kan finna innovativa och effektiva textilkemikalier som är godkända av Bluesign®. Dessa listor lever inte bara upp till Bluesign® -standarden utan tar även hänsyn till listorna över förbjudna ämnen (RSL- restricted substance lists).

== Relaterade artiklar ==
*[[Miljömärkningar]]

== Externa länkar ==
*[http://www.bluesign.com/ Bluesign hemsida]

Huvudsida

2009-04-26T15:22:24Z

Emma Häggström:

== '''Välkommen till TEKOwikin!''' ==
[[TEKOwikin:Om|Om TEKOwikin]]   |   [http://www.wiki.envicard.se/index.php?title=Special:Alla_sidor Innehållsförteckning]
 |  [[TEKOWikin:Deltagarportalen|Att arbeta i Tekowikin]]  |    Antal artiklar: [[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]]
  |  [[TEKOWikin:Aktuella händelser|Aktuellt]]  |  [http://www.teko.se TEKO - Sveriges textil och modeföretag]   |  


----

[[Bild:LogotypTeko.gif|thumb|300 px|]]

'''TEKOwikin''' är unik. Det är den första svenska branschbaserade wikin med fokus på [[hållbar utveckling]]. Här ska vi inom textil och modeindustrin, och självklart även andra intresserade, få tillgång till aktuell information om miljö och sociala aspekter inom branschen.

En[[wiki]] är ett Internetbaserade uppslagsverk där innehållet kan redigeras och uppdateras av användarna själva. Till en början är TEKOwikin baserad på innehållet i [[Textilmiljöhandboken]] som branschorganisationen [[TEKO]]- Sveriges Textil- och Modeföretag gav ut 1997 men syftet är att uppslagsverket ska byggas ut och kontinuerligt uppdateras av användarna av wikin. Det är alltså upp till oss hur bra och aktuell TEKOwikin blir!

TEKOwikin tillhandahålls av branschorganisationen [[TEKO]] - Sveriges Textil- och Modeföretag men är öppen för studenter, företag och allmänheten både när det gäller att tillgodogöra sig information och arbeta med innehållet i artiklarna. Viktigt att tänka på är att det är upp till läsaren att bedöma artiklarnas aktualitet och användbarhet.

Målet är alltså att anställda, textilstudenter och andra inom tekobranschen här ska kunna hitta aktuell information om miljöpåverkan, [[miljöstyrning]], [[miljömärkningar]], produktutveckling, lagstiftning, [[Corporate Social Responsibility]], [[uppförandekoder]] och mycket mera!

Corporate Social Responsibility/sv

2008-11-19T11:28:40Z

Emma Häggström: /* Externa länkar - grundläggande lagar, konventioner mm */

'''Corporate Social Responsibility''', förkortat CSR , handlar om hur företag och organisationer arbetar med att ta miljömässig och socialt ansvar inom sin verksamhet. Det finns ingen officiell definition om vad CSR är eller ska innebära för ett företag utan CSR kan betyda olika saker för olika företag. Det finns även fler liknande koncept som till exempel Corporate Responsibility, [[Corporate Citizenship]], [[Corporate Governanc]]e som på olika sätt hänger ihop med CSR. På svenska har CSR översatts till företagens samhällsansvar eller hållbar affärsutveckling men vanligt är att det engelska begreppet används, även bland svenska myndigheter, främst för att CSR till en början ofta har relaterats till multinationella företag.

EU:s definition av Corporate Social Responsibility:
''“Ett begrepp som innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässig hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenter utöver vad lagen kräver.”''

Ofta delas CSR in i olika delar såsom miljö, ekonomi, social och etik.
'''Miljöaspekterna''' handlar om hur företaget kan minska sin miljöpåverkan genom att ta miljöhänyn vid inöp, använda sig av gröna transporter, minska energi och resursförbrukning inom sin produktion osv.

'''Ekonomiaspekten''' kan till exempel handla om att företaget har korrekt bokföring och redovisning, hur företaget förebygger ekonomisk brottslighet, korruption, mutor osv. och kan också handla om vilken policy företaget har när det gäller avgångsvederlag och ersättningar till styrelseledamoter. Något annat som också blivit mer vanligt är ansvarsfulla investeringar, [[Social Responsible Investments]], SRI, det vill säga att man ser till att placera företagets investeringar i företag som arbetar långtgående med CSR. Efter krav från både investerare och konsumenter så redovisar allt fler företag sitt CSR-arbete i en hållbarhetsredovisning? eller en CSR rapport. Sedan 2008 är det även krav på att alla offentliga organisationer årligen gör en öppen hållbarhetsredovisning.

Det '''sociala och etiska ansvarstagandet''' handlar om samhällsengagemang, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Till exempel att företaget låter sina anställda vara volontärer på ett socialt projekt på arbetstid, eller att de sponsrar och samarbetar med olika frivilligorganisationer. Men oftast har den sociala aspekten handlat om, speciellt inom textilindustrin, hur företag bör främja mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsförhållanden hos sina underleverantörer, ofta i utvecklingsländer. Detta har i sin tur lett till att många importerande företag har tagit fram så kallade [[uppförandekoder]] (Code of Conduct) med krav på arbetsförhållanden hos leverantörerna.

== Vad innebär Corporate Social Responsibility? ==
Enligt organisationen [[World Business Council for Sustainable Development]] – WBCSD, kan ett företags CSR arbete bland annat innefatta att:

*Företagets ledning klart deklarerar sin ståndpunkt och sitt åtagande gentemot omvärlden,
* Att man utvecklar och implementerar tydliga policys för hela organisationen,
* Att man inför regler för inköp som omfattar miljö- och social hänsyn,
* Att företaget reducerar sitt ”ekologiska fotavtryck”, både i sin produktion och i produktledet,
* Att man ställer upp målsättningar: arbete inom miljö och sociala områden,
* Att förvaltat kapital som man äger rätten till förses med restriktioner i enlighet med de sociala och miljömässiga principer som gäller för de övriga områdena,
* Att man visar upp ett aktivt engagemang i det omgivande samhällets utveckling,
* Att konsumenter utbildas i hur produkter bäst används och förvaltas,
* Att man har en redovisning av verksamheten inom alla ovan nämnda områden som är öppen och tydlig i sitt syfte att ge en ärlig och klar bild av företagets aktiviteter och deras påverkan och att man låter redovisningen bli granskad.

== Internationella dokument och initiativ ==
Idag finns det främst två internationella dokument för socialt ansvarstagande inom företag; [[OECD:s riktlinjer för multinationella företag]] och [[ILO:s konventioner]] om grundläggande rättigheter i arbetslivet. Det finns även andra initiativ för att sprida kunskap om CSR, som till exempel FN:s [[Global Compact]], och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), en sammanslutning av 175 internationella företag. Exempel på svenska textilföretag som är medlemmar i Global Compact är till exempel H&M, IKEA, Lindex m.fl. Det finns även en svensk motsvarighet till Global Compact, [[Globalt Ansvar]] som ligger under Utrikesdepartementet där svenska företag kan bli medlemmar. Ett annat forum för socialt ansvarstagande för företag är även [[Amnesty Business Group]] där bland annat H&M och IKEA är medlemmar. En ny ISO standard för socialt ansvarstagande, [[ISO 26 000]] kommer även att lanseras under 2010.

== Drivkrafter bakom CSR ==

== Kritik mot CSR ==

== CSR och textilindustrin ==

== CSR och lönsamhet ==
== Standards för CSR relaterade områden ==
*ISO 26000, Standard för socialt ansvarstagande
*SIS-OHSAS 18001:2007, ledningssystem för arbetsmiljö
*ISO 14001, ledningssystem för miljö
*ISO 9001, ledningsystem för kvalitet,(Obs, ny version kommer under 2009)

== Externa länkar - grundläggande lagar, konventioner mm ==
*[http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?module_instance=7 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter]
*[http://www.ilo.org/global/What_we_do/InternationalLabourStandards/lang--en/index.htm International Labour Organization, ILO]
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=2&url=http%3A%2F%2Fwww.oecd.org%2Fdataoecd%2F32%2F16%2F40294488.pdf&ei=3SHrSLK8JJKC0QXKy7DYDA&usg=AFQjCNEwxn8ae8STOFj__pkOapwAVchP-Q&sig2=nu97c2pM-Mu-giBvSR7wYw OECD:s riktlinjer för multinationella företag]
*[http://www.unglobalcompact.org/ FN:s Global Compact]
*[http://www.wbcsd.org/ World Business Council for Sustainable Development]
*[http://www.regeringen.se/sb/d/2657/a/14557 Globalt Ansvar]
*[http://www.amnestybusinessgroup.se/Amnesty Business Group]
*[http://isotc.iso.org/livelink/livelink/fetch/2000/2122/830949/3934883/3935096/home.html?nodeid=4451259&vernum=0 Officiell hemsida: ISO 26 000]
*[http://www.unep.org/Documents.Multilingual/Default.asp?DocumentID=78&ArticleID=1163/ Riodeklaration om miljö och utveckling]
*[http://www.unodc.org/unodc/en/treaties/CAC/index.html FNs konvention mot korruption]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till med mer information''

Corporate Social Responsibility/sv

2008-11-19T11:28:19Z

Emma Häggström: