TEKOWiki - User contributions [en]

TEKOWiki:Aktuella händelser

2012-06-07T07:56:11Z

Henrik:

== Kalendarium ==

----
''Här kan du lägga upp aktuella händelser som relaterar till TEKOWikins innehåll. Länka gärna händelsen till artiklar inom just det ämnet.''

TEKOWiki:Om

2011-10-03T06:44:27Z

Henrik:

'''TEKOwikin''' är ett interaktivt nätbaserat uppslagsverk, alltså en så kallad ”[[wiki]]”, om miljö och sociala aspekter inom textil och modeindustrin (tekoindustrin). TEKOwikin tillhandahålls av branschorganisationen [http://www.tekoindustrierna.se TEKO] men är öppen för studenter, företag och allmänheten både när det gäller att tillgodogöra sig information och arbeta med innehållet i artiklarna.

== Innehåll ==
TEKOwikin är till en början baserad på innehållet och upplägget i Textilmiljöhandboken som Tekoindustrierna gav ut 1997 men syftet är att uppslagsverket kommer att byggas ut och kontinuerligt uppdateras tillsammans med användarna av wikin. Här ska man kunna hitta aktuell information om [[miljöpåverkan]], [[miljöstyrning]], [[miljömärkningar]], [[hållbar produktutveckling]], lagstiftning, [[Corporate Social Responsibility]], [[uppförandekoder]] och mycket mera!

== Bakgrund ==
Initiativet till grundandet av TEKOwikin togs av Henrik Willers, anställd på Tekoindustrierna och som var en av medförfattarna till sista upplagan av Textilmiljöhandboken. Tanken var att boken skulle uppdateras inför nytryck och viss uppdatering gjordes även innan beslutet togs att den mest aktuella och användbara handboken var den som ständigt uppdaterades och som skrevs av branschens verksamma själva!

== Vad är en wiki? ==
En wiki är en webbplats som är öppen för vem som helst att använda och redigera i. De finns en mängd olika "wikisar" varav den mest kända är den stora nätbaserade encyclopedin [http://www.wikipedia.se Wikipedia].

== Att arbeta i TEKOwikin ==
TEKOwikin blir bara så bra som användarna gör den - alltså alla vi som är aktiva inom mode och textilindustrin antingen som studenter, yrkesverksamma eller vi som bara intresserade av ämnet. Det vill säga var inte rädd för att delta! Innan du börjar skriva så kan det dock vara bra att läsa [[användarguiden]] om hur du kommer igång och hur vi har strukturerat wikin. Vill du prova dig fram innan du gör ett "riktigt" inlägg eller ändring så kan du göra det i [[sandlådan]].

== Administratörer ==
Redaktörer och administratörer av TEKOwikin är [[Henrik Willers]] och [[Emma Häggström]]. Henrik Willers är initiativtagare till projektet och arbetar som miljöanvarig på [[TEKO]] - Sveriges Textil och Modeföretag. Emma Häggström har undervisar på [[Textilhögskolan]] i Borås om bland annat [[Corporate Social Responsibility]] för textil och modeindustrin samt har konsultföretaget etisktmode.se. Hon har varit ansvarig för att lägga upp nya och gamla texter samt för strukturen på Tekowikin.

Global Reporting Initiative/sv

2010-02-26T12:11:06Z

Henrik:

[[Bild:logo_gri.jpg|thumb|GRI:s logotyp]]
'''Global Reporting Initiative (GRI)''' är en organisation som har tagit fram internationella normgivande riktlinjer för [[hållbarhetsredovisning]] inom näringslivet. Initiativet togs av FN:s generalsekreterare [[Kofi Annan]] med målet att göra hållbarhetsredovisningar mer standardiserade och jämförbara med varandra. De innehåller både krav på hur man bör redovisa sociala och miljömässiga uppgifter om verksamheten och vilka nyckeltal som ska finnas med. Riktlinjerna används av mer än 1000 företag över hela världen.

I slutet på 2007 fattade Sveriges regeringen beslutet att alla statligt ägda bolag ska redovisa enligt GRI:s riktlinjer.

GRI:s definition: ”''hållbarhetsredovisning är förfarandet att mäta, visa och vara ansvarig för organisationens resultat genom att arbeta i riktning mot målet för en hållbar utveckling. En hållbarhetsredovisning ska ge en balanserad och rimlig framställning av hållbarhetsresultatet av den redovisande organisationen av såväl positiva som negativa bidrag.''”

== Apparel and Footwear Sector Supplement ==

[[Apparel and Footwear Sector Supplement]] är ett tillägg till GRI:s riktlinjer som kan tillämpas av kläd- och skobranschen. Kläd- och skobranschen identifierades 2005 som ett prioriterat område i behov av vägledning för att kunna komplettera GRI:s riktlinjer och den första versionen av GRI:s Apparel and Footwear Sector Supplement har varit under utveckling sedan september 2005. I gruppen som utarbetade tillägget ingick representanter från kläd- och skoföretag, samhällsorganisationer, investerare med flera. Arbetsgruppens ordförandeskap delades av en företrädare från branschen och en icke-branschmedlem. Den första versionen av tillägget var ute på remiss i 90 dagar mellan maj och september 2006 då berörda parter kunde kommentera utkastet. GRI:s kommitté granskade sedan det reviderade förslaget och pilotversionen finns nu tillgänglig på deras hemsida.

== Interna länkar ==
[[Corporate Social Responsibility]]

== Externa länkar ==
*[http://www.globalreporting.org/Home Global Reporting Initiative]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och fyll i mer!''

Global Reporting Initiative/sv

2010-02-26T12:10:27Z

Henrik:

[[Bild:logo_gri.jpg|thumb|GRI:s logotyp]]
'''Global Reporting Initiative (GRI)''' är en organisation som har tagit fram internationella normgivande riktlinjer för [[hållbarhetsredovisning]] inom näringslivet. Initiativet togs av FN:s generalsekreterare [[Kofi Annan]] med målet att göra hållbarhetsredovisningar mer standardiserade och jämförbara med varandra. De innehåller både krav på hur man bör redovisa sociala och miljömässiga uppgifter om verksamheten och vilka nyckeltal som ska finnas med. Riktlinjerna används av mer än 1000 företag över hela världen.

I slutet på 2007 fattade Sveriges regeringen beslutet att alla statligt ägda bolag ska redovisa enligt GRI:s riktlinjer.

GRI:s definition: ”''hållbarhetsredovisning är förfarandet att mäta, visa och vara ansvarig för organisationens resultat genom att arbeta i riktning mot målet för en hållbar utveckling. En hållbarhetsredovisning ska ge en balanserad och rimlig framställning av hållbarhetsresultatet av den redovisande organisationen av såväl positiva som negativa bidrag.''”

== Apparel and Footwear Sector Supplement ==

[[Apparel and Footwear Sector Supplement]] är ett tillägg till GRI:s riktlinjer som kan tillämpas av kläd- och skobranschen. Kläd- och skobranschen identifierades 2005 som ett prioriterat område i behov av vägledning för att kunna komplettera GRI:s riktlinjer och den första versionen av GRI:s Apparel and Footwear Sector Supplement har varit under utveckling sedan september 2005. I gruppen som utarbetade tillägget ingick representanter från kläd- och skoföretag, samhällsorganisationer, investerare med flera. Arbetsgruppens ordförandeskap delades av en företrädare från branschen och en icke-branschmedlem. Den första versionen av tillägget var ute på remiss i 90 dagar mellan maj och september 2006 då berörda parter kunde kommentera utkastet. GRI:s kommitté granskade sedan det reviderade förslaget och pilotversionen finns nu tillgänglig på deras hemsida.

== Interna länkar ==
[[Corporate_Social_Responsibility]]

== Externa länkar ==
*[http://www.globalreporting.org/Home Global Reporting Initiative]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och fyll i mer!''

Global Reporting Initiative/sv

2010-02-26T12:09:10Z

Henrik:

[[Bild:logo_gri.jpg|thumb|GRI:s logotyp]]
'''Global Reporting Initiative (GRI)''' är en organisation som har tagit fram internationella normgivande riktlinjer för [[hållbarhetsredovisning]] inom näringslivet. Initiativet togs av FN:s generalsekreterare [[Kofi Annan]] med målet att göra hållbarhetsredovisningar mer standardiserade och jämförbara med varandra. De innehåller både krav på hur man bör redovisa sociala och miljömässiga uppgifter om verksamheten och vilka nyckeltal som ska finnas med. Riktlinjerna används av mer än 1000 företag över hela världen.

I slutet på 2007 fattade Sveriges regeringen beslutet att alla statligt ägda bolag ska redovisa enligt GRI:s riktlinjer.

GRI:s definition: ”''hållbarhetsredovisning är förfarandet att mäta, visa och vara ansvarig för organisationens resultat genom att arbeta i riktning mot målet för en hållbar utveckling. En hållbarhetsredovisning ska ge en balanserad och rimlig framställning av hållbarhetsresultatet av den redovisande organisationen av såväl positiva som negativa bidrag.''”

== Apparel and Footwear Sector Supplement ==

[[Apparel and Footwear Sector Supplement]] är ett tillägg till GRI:s riktlinjer som kan tillämpas av kläd- och skobranschen. Kläd- och skobranschen identifierades 2005 som ett prioriterat område i behov av vägledning för att kunna komplettera GRI:s riktlinjer och den första versionen av GRI:s Apparel and Footwear Sector Supplement har varit under utveckling sedan september 2005. I gruppen som utarbetade tillägget ingick representanter från kläd- och skoföretag, samhällsorganisationer, investerare med flera. Arbetsgruppens ordförandeskap delades av en företrädare från branschen och en icke-branschmedlem. Den första versionen av tillägget var ute på remiss i 90 dagar mellan maj och september 2006 då berörda parter kunde kommentera utkastet. GRI:s kommitté granskade sedan det reviderade förslaget och pilotversionen finns nu tillgänglig på deras hemsida.

== Interna länkar ==
=Corporate_Social_Responsibility

== Externa länkar ==
*[http://www.globalreporting.org/Home Global Reporting Initiative]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och fyll i mer!''

Corporate Social Responsibility/sv

2010-02-26T12:01:32Z

Henrik:

'''Corporate Social Responsibility''', förkortat CSR , handlar om hur företag och organisationer arbetar med att ta miljömässig och socialt ansvar inom sin verksamhet. Det finns ingen officiell definition om vad CSR är eller ska innebära för ett företag utan CSR kan betyda olika saker för olika företag. Det finns även fler liknande koncept som till exempel Corporate Responsibility, [[Corporate Citizenship]], [[Corporate Governanc]]e som på olika sätt hänger ihop med CSR. På svenska har CSR översatts till företagens samhällsansvar eller hållbar affärsutveckling men vanligt är att det engelska begreppet används, även bland svenska myndigheter, främst för att CSR till en början ofta har relaterats till multinationella företag.

EU:s definition av Corporate Social Responsibility:
''“Ett begrepp som innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässig hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenter utöver vad lagen kräver.”''

Ofta delas CSR in i olika delar såsom miljö, ekonomi, social och etik.
'''Miljöaspekterna''' handlar om hur företaget kan minska sin miljöpåverkan genom att ta miljöhänyn vid inöp, använda sig av gröna transporter, minska energi och resursförbrukning inom sin produktion osv.

'''Ekonomiaspekten''' kan till exempel handla om att företaget har korrekt bokföring och redovisning, hur företaget förebygger ekonomisk brottslighet, korruption, mutor osv. och kan också handla om vilken policy företaget har när det gäller avgångsvederlag och ersättningar till styrelseledamoter. Något annat som också blivit mer vanligt är ansvarsfulla investeringar, [[Social Responsible Investments]], SRI, det vill säga att man ser till att placera företagets investeringar i företag som arbetar långtgående med CSR. Efter krav från både investerare och konsumenter så redovisar allt fler företag sitt CSR-arbete i en hållbarhetsredovisning? eller en CSR rapport. Sedan 2008 är det även krav på att alla offentliga organisationer årligen gör en öppen hållbarhetsredovisning.

Det '''sociala och etiska ansvarstagandet''' handlar om samhällsengagemang, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Till exempel att företaget låter sina anställda vara volontärer på ett socialt projekt på arbetstid, eller att de sponsrar och samarbetar med olika frivilligorganisationer. Men oftast har den sociala aspekten handlat om, speciellt inom textilindustrin, hur företag bör främja mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsförhållanden hos sina underleverantörer, ofta i utvecklingsländer. Detta har i sin tur lett till att många importerande företag har tagit fram så kallade [[uppförandekoder]] (Code of Conduct) med krav på arbetsförhållanden hos leverantörerna.

== Vad innebär Corporate Social Responsibility? ==
Enligt organisationen [[World Business Council for Sustainable Development]] – WBCSD, kan ett företags CSR arbete bland annat innefatta att:

*Företagets ledning klart deklarerar sin ståndpunkt och sitt åtagande gentemot omvärlden,
* Att man utvecklar och implementerar tydliga policys för hela organisationen,
* Att man inför regler för inköp som omfattar miljö- och social hänsyn,
* Att företaget reducerar sitt ”ekologiska fotavtryck”, både i sin produktion och i produktledet,
* Att man ställer upp målsättningar: arbete inom miljö och sociala områden,
* Att förvaltat kapital som man äger rätten till förses med restriktioner i enlighet med de sociala och miljömässiga principer som gäller för de övriga områdena,
* Att man visar upp ett aktivt engagemang i det omgivande samhällets utveckling,
* Att konsumenter utbildas i hur produkter bäst används och förvaltas,
* Att man har en redovisning av verksamheten inom alla ovan nämnda områden som är öppen och tydlig i sitt syfte att ge en ärlig och klar bild av företagets aktiviteter och deras påverkan och att man låter redovisningen bli granskad.

== Internationella dokument och initiativ ==
Idag finns det främst två internationella dokument för socialt ansvarstagande inom företag; [[OECD:s riktlinjer för multinationella företag]] och [[ILO:s konventioner]] om grundläggande rättigheter i arbetslivet. Det finns även andra initiativ för att sprida kunskap om CSR, som till exempel FN:s [[Global Compact]], och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), en sammanslutning av 175 internationella företag. Exempel på svenska textilföretag som är medlemmar i Global Compact är till exempel H&M, IKEA, Lindex m.fl. Det finns även en svensk motsvarighet till Global Compact, [[Globalt Ansvar]] som ligger under Utrikesdepartementet där svenska företag kan bli medlemmar. Ett annat forum för socialt ansvarstagande för företag är även [[Amnesty Business Group]] där bland annat H&M och IKEA är medlemmar. En ny ISO standard för socialt ansvarstagande, [[ISO 26 000]] har lanserats under 2010.

== Drivkrafter bakom CSR ==

== Kritik mot CSR ==

== CSR och textilindustrin ==
Den intresserade kan erhålla mer information om CSR och textilindustrin i uppsatsen [http://hdl.handle.net/2320/5571 "Who cares? – a study of Corporate Social Responsibility as a competitive weapon"] av Marie-Louise Johansson, Kandidatexamen i Textilekonomi, Textilhögskolan, 2009-06-10.

Abstract, partly

The purpose of this study is to illustrate how companies in the fashion industry can apply CSR, to
enhance their brandimage, and create competitive advantages. The study also aims to examine, in
what way, the consumers’ interest in ethics and social issues affect their buying decisions.
The study showed that most consumers like to think of themselves as “good people” and
therefore find social responsibility and fair working conditions to be of great importance which
makes it possible for comapanies to build a strong brandimage with CSR. Although, the liking
towards social responsibility showed to be in no way a warranty for companies that consumers
will choose their products over those of the competitors’. A strong brandimage, thus, isn’t enough
to affect the consumers buying decision though other attributes is of greater importance for the
customers. However, there is a small segment that find fair working conditions to be of great
importance. The conclusion is that CSR, as a competitive weapon and differentiator, is suitable
for a small segment of the market rather than the market as a whole.

== CSR och lönsamhet ==
== Standards för CSR relaterade områden ==
*ISO 26000, Standard för socialt ansvarstagande
*SIS-OHSAS 18001:2007, ledningssystem för arbetsmiljö
*ISO 14001, ledningssystem för miljö
*ISO 9001, ledningsystem för kvalitet,(Obs, ny version kommer under 2009)

== Relaterade länkar ==
*[[Global Reporting Initiative]]

== Externa länkar - grundläggande lagar, konventioner mm ==
*[http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?module_instance=7 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter]
*[http://www.ilo.org/global/What_we_do/InternationalLabourStandards/lang--en/index.htm International Labour Organization, ILO]
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=2&url=http%3A%2F%2Fwww.oecd.org%2Fdataoecd%2F32%2F16%2F40294488.pdf&ei=3SHrSLK8JJKC0QXKy7DYDA&usg=AFQjCNEwxn8ae8STOFj__pkOapwAVchP-Q&sig2=nu97c2pM-Mu-giBvSR7wYw OECD:s riktlinjer för multinationella företag]
*[http://www.unglobalcompact.org/ FN:s Global Compact]
*[http://www.wbcsd.org/ World Business Council for Sustainable Development]
*[http://www.regeringen.se/sb/d/2657/a/14557 Globalt Ansvar]
*[http://www.amnestybusinessgroup.se/Amnesty Business Group]
*[http://isotc.iso.org/livelink/livelink/fetch/2000/2122/830949/3934883/3935096/home.html?nodeid=4451259&vernum=0 Officiell hemsida: ISO 26 000]
*[http://www.unep.org/Documents.Multilingual/Default.asp?DocumentID=78&ArticleID=1163/ Riodeklaration om miljö och utveckling]
*[http://www.unodc.org/unodc/en/treaties/CAC/index.html FNs konvention mot korruption]
*[http://ec.europa.eu/employment_social/soc-dial/csr/080508_study_en.html Social considerations in public procurement - ILO på uppdrag av EU]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till med mer information''

Global Reporting Initiative/sv

2010-02-26T11:58:40Z

Henrik:

[[Bild:logo_gri.jpg|thumb|GRI:s logotyp]]
'''Global Reporting Initiative (GRI)''' är en organisation som har tagit fram internationella normgivande riktlinjer för [[hållbarhetsredovisning]] inom näringslivet. Initiativet togs av FN:s generalsekreterare [[Kofi Annan]] med målet att göra hållbarhetsredovisningar mer standardiserade och jämförbara med varandra. De innehåller både krav på hur man bör redovisa sociala och miljömässiga uppgifter om verksamheten och vilka nyckeltal som ska finnas med. Riktlinjerna används av mer än 1000 företag över hela världen.

I slutet på 2007 fattade Sveriges regeringen beslutet att alla statligt ägda bolag ska redovisa enligt GRI:s riktlinjer.

GRI:s definition: ”''hållbarhetsredovisning är förfarandet att mäta, visa och vara ansvarig för organisationens resultat genom att arbeta i riktning mot målet för en hållbar utveckling. En hållbarhetsredovisning ska ge en balanserad och rimlig framställning av hållbarhetsresultatet av den redovisande organisationen av såväl positiva som negativa bidrag.''”

== Apparel and Footwear Sector Supplement ==

[[Apparel and Footwear Sector Supplement]] är ett tillägg till GRI:s riktlinjer som kan tillämpas av kläd- och skobranschen. Kläd- och skobranschen identifierades 2005 som ett prioriterat område i behov av vägledning för att kunna komplettera GRI:s riktlinjer och den första versionen av GRI:s Apparel and Footwear Sector Supplement har varit under utveckling sedan september 2005. I gruppen som utarbetade tillägget ingick representanter från kläd- och skoföretag, samhällsorganisationer, investerare med flera. Arbetsgruppens ordförandeskap delades av en företrädare från branschen och en icke-branschmedlem. Den första versionen av tillägget var ute på remiss i 90 dagar mellan maj och september 2006 då berörda parter kunde kommentera utkastet. GRI:s kommitté granskade sedan det reviderade förslaget och pilotversionen finns nu tillgänglig på deras hemsida.

== Externa länkar ==
*[http://www.globalreporting.org/Home Global Reporting Initiative]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och fyll i mer!''

Corporate Social Responsibility/sv

2010-02-26T11:35:26Z

Henrik:

'''Corporate Social Responsibility''', förkortat CSR , handlar om hur företag och organisationer arbetar med att ta miljömässig och socialt ansvar inom sin verksamhet. Det finns ingen officiell definition om vad CSR är eller ska innebära för ett företag utan CSR kan betyda olika saker för olika företag. Det finns även fler liknande koncept som till exempel Corporate Responsibility, [[Corporate Citizenship]], [[Corporate Governanc]]e som på olika sätt hänger ihop med CSR. På svenska har CSR översatts till företagens samhällsansvar eller hållbar affärsutveckling men vanligt är att det engelska begreppet används, även bland svenska myndigheter, främst för att CSR till en början ofta har relaterats till multinationella företag.

EU:s definition av Corporate Social Responsibility:
''“Ett begrepp som innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässig hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenter utöver vad lagen kräver.”''

Ofta delas CSR in i olika delar såsom miljö, ekonomi, social och etik.
'''Miljöaspekterna''' handlar om hur företaget kan minska sin miljöpåverkan genom att ta miljöhänyn vid inöp, använda sig av gröna transporter, minska energi och resursförbrukning inom sin produktion osv.

'''Ekonomiaspekten''' kan till exempel handla om att företaget har korrekt bokföring och redovisning, hur företaget förebygger ekonomisk brottslighet, korruption, mutor osv. och kan också handla om vilken policy företaget har när det gäller avgångsvederlag och ersättningar till styrelseledamoter. Något annat som också blivit mer vanligt är ansvarsfulla investeringar, [[Social Responsible Investments]], SRI, det vill säga att man ser till att placera företagets investeringar i företag som arbetar långtgående med CSR. Efter krav från både investerare och konsumenter så redovisar allt fler företag sitt CSR-arbete i en hållbarhetsredovisning? eller en CSR rapport. Sedan 2008 är det även krav på att alla offentliga organisationer årligen gör en öppen hållbarhetsredovisning.

Det '''sociala och etiska ansvarstagandet''' handlar om samhällsengagemang, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Till exempel att företaget låter sina anställda vara volontärer på ett socialt projekt på arbetstid, eller att de sponsrar och samarbetar med olika frivilligorganisationer. Men oftast har den sociala aspekten handlat om, speciellt inom textilindustrin, hur företag bör främja mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsförhållanden hos sina underleverantörer, ofta i utvecklingsländer. Detta har i sin tur lett till att många importerande företag har tagit fram så kallade [[uppförandekoder]] (Code of Conduct) med krav på arbetsförhållanden hos leverantörerna.

== Vad innebär Corporate Social Responsibility? ==
Enligt organisationen [[World Business Council for Sustainable Development]] – WBCSD, kan ett företags CSR arbete bland annat innefatta att:

*Företagets ledning klart deklarerar sin ståndpunkt och sitt åtagande gentemot omvärlden,
* Att man utvecklar och implementerar tydliga policys för hela organisationen,
* Att man inför regler för inköp som omfattar miljö- och social hänsyn,
* Att företaget reducerar sitt ”ekologiska fotavtryck”, både i sin produktion och i produktledet,
* Att man ställer upp målsättningar: arbete inom miljö och sociala områden,
* Att förvaltat kapital som man äger rätten till förses med restriktioner i enlighet med de sociala och miljömässiga principer som gäller för de övriga områdena,
* Att man visar upp ett aktivt engagemang i det omgivande samhällets utveckling,
* Att konsumenter utbildas i hur produkter bäst används och förvaltas,
* Att man har en redovisning av verksamheten inom alla ovan nämnda områden som är öppen och tydlig i sitt syfte att ge en ärlig och klar bild av företagets aktiviteter och deras påverkan och att man låter redovisningen bli granskad.

== Internationella dokument och initiativ ==
Idag finns det främst två internationella dokument för socialt ansvarstagande inom företag; [[OECD:s riktlinjer för multinationella företag]] och [[ILO:s konventioner]] om grundläggande rättigheter i arbetslivet. Det finns även andra initiativ för att sprida kunskap om CSR, som till exempel FN:s [[Global Compact]], och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), en sammanslutning av 175 internationella företag. Exempel på svenska textilföretag som är medlemmar i Global Compact är till exempel H&M, IKEA, Lindex m.fl. Det finns även en svensk motsvarighet till Global Compact, [[Globalt Ansvar]] som ligger under Utrikesdepartementet där svenska företag kan bli medlemmar. Ett annat forum för socialt ansvarstagande för företag är även [[Amnesty Business Group]] där bland annat H&M och IKEA är medlemmar. En ny ISO standard för socialt ansvarstagande, [[ISO 26 000]] har lanserats under 2010.

== Drivkrafter bakom CSR ==

== Kritik mot CSR ==

== CSR och textilindustrin ==
Den intresserade kan erhålla mer information om CSR och textilindustrin i uppsatsen [http://hdl.handle.net/2320/5571 "Who cares? – a study of Corporate Social Responsibility as a competitive weapon"] av Marie-Louise Johansson, Kandidatexamen i Textilekonomi, Textilhögskolan, 2009-06-10.

Abstract, partly

The purpose of this study is to illustrate how companies in the fashion industry can apply CSR, to
enhance their brandimage, and create competitive advantages. The study also aims to examine, in
what way, the consumers’ interest in ethics and social issues affect their buying decisions.
The study showed that most consumers like to think of themselves as “good people” and
therefore find social responsibility and fair working conditions to be of great importance which
makes it possible for comapanies to build a strong brandimage with CSR. Although, the liking
towards social responsibility showed to be in no way a warranty for companies that consumers
will choose their products over those of the competitors’. A strong brandimage, thus, isn’t enough
to affect the consumers buying decision though other attributes is of greater importance for the
customers. However, there is a small segment that find fair working conditions to be of great
importance. The conclusion is that CSR, as a competitive weapon and differentiator, is suitable
for a small segment of the market rather than the market as a whole.

== CSR och lönsamhet ==
== Standards för CSR relaterade områden ==
*ISO 26000, Standard för socialt ansvarstagande
*SIS-OHSAS 18001:2007, ledningssystem för arbetsmiljö
*ISO 14001, ledningssystem för miljö
*ISO 9001, ledningsystem för kvalitet,(Obs, ny version kommer under 2009)

== Externa länkar - grundläggande lagar, konventioner mm ==
*[http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?module_instance=7 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter]
*[http://www.ilo.org/global/What_we_do/InternationalLabourStandards/lang--en/index.htm International Labour Organization, ILO]
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=2&url=http%3A%2F%2Fwww.oecd.org%2Fdataoecd%2F32%2F16%2F40294488.pdf&ei=3SHrSLK8JJKC0QXKy7DYDA&usg=AFQjCNEwxn8ae8STOFj__pkOapwAVchP-Q&sig2=nu97c2pM-Mu-giBvSR7wYw OECD:s riktlinjer för multinationella företag]
*[http://www.unglobalcompact.org/ FN:s Global Compact]
*[http://www.wbcsd.org/ World Business Council for Sustainable Development]
*[http://www.regeringen.se/sb/d/2657/a/14557 Globalt Ansvar]
*[http://www.amnestybusinessgroup.se/Amnesty Business Group]
*[http://isotc.iso.org/livelink/livelink/fetch/2000/2122/830949/3934883/3935096/home.html?nodeid=4451259&vernum=0 Officiell hemsida: ISO 26 000]
*[http://www.unep.org/Documents.Multilingual/Default.asp?DocumentID=78&ArticleID=1163/ Riodeklaration om miljö och utveckling]
*[http://www.unodc.org/unodc/en/treaties/CAC/index.html FNs konvention mot korruption]
*[http://ec.europa.eu/employment_social/soc-dial/csr/080508_study_en.html Social considerations in public procurement - ILO på uppdrag av EU]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till med mer information''

Corporate Social Responsibility/sv

2010-02-26T11:34:50Z

Henrik:

'''Corporate Social Responsibility''', förkortat CSR , handlar om hur företag och organisationer arbetar med att ta miljömässig och socialt ansvar inom sin verksamhet. Det finns ingen officiell definition om vad CSR är eller ska innebära för ett företag utan CSR kan betyda olika saker för olika företag. Det finns även fler liknande koncept som till exempel Corporate Responsibility, [[Corporate Citizenship]], [[Corporate Governanc]]e som på olika sätt hänger ihop med CSR. På svenska har CSR översatts till företagens samhällsansvar eller hållbar affärsutveckling men vanligt är att det engelska begreppet används, även bland svenska myndigheter, främst för att CSR till en början ofta har relaterats till multinationella företag.

EU:s definition av Corporate Social Responsibility:
''“Ett begrepp som innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässig hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenter utöver vad lagen kräver.”''

Ofta delas CSR in i olika delar såsom miljö, ekonomi, social och etik.
'''Miljöaspekterna''' handlar om hur företaget kan minska sin miljöpåverkan genom att ta miljöhänyn vid inöp, använda sig av gröna transporter, minska energi och resursförbrukning inom sin produktion osv.

'''Ekonomiaspekten''' kan till exempel handla om att företaget har korrekt bokföring och redovisning, hur företaget förebygger ekonomisk brottslighet, korruption, mutor osv. och kan också handla om vilken policy företaget har när det gäller avgångsvederlag och ersättningar till styrelseledamoter. Något annat som också blivit mer vanligt är ansvarsfulla investeringar, [[Social Responsible Investments]], SRI, det vill säga att man ser till att placera företagets investeringar i företag som arbetar långtgående med CSR. Efter krav från både investerare och konsumenter så redovisar allt fler företag sitt CSR-arbete i en hållbarhetsredovisning? eller en CSR rapport. Sedan 2008 är det även krav på att alla offentliga organisationer årligen gör en öppen hållbarhetsredovisning.

Det '''sociala och etiska ansvarstagandet''' handlar om samhällsengagemang, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Till exempel att företaget låter sina anställda vara volontärer på ett socialt projekt på arbetstid, eller att de sponsrar och samarbetar med olika frivilligorganisationer. Men oftast har den sociala aspekten handlat om, speciellt inom textilindustrin, hur företag bör främja mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsförhållanden hos sina underleverantörer, ofta i utvecklingsländer. Detta har i sin tur lett till att många importerande företag har tagit fram så kallade [[uppförandekoder]] (Code of Conduct) med krav på arbetsförhållanden hos leverantörerna.

== Vad innebär Corporate Social Responsibility? ==
Enligt organisationen [[World Business Council for Sustainable Development]] – WBCSD, kan ett företags CSR arbete bland annat innefatta att:

*Företagets ledning klart deklarerar sin ståndpunkt och sitt åtagande gentemot omvärlden,
* Att man utvecklar och implementerar tydliga policys för hela organisationen,
* Att man inför regler för inköp som omfattar miljö- och social hänsyn,
* Att företaget reducerar sitt ”ekologiska fotavtryck”, både i sin produktion och i produktledet,
* Att man ställer upp målsättningar: arbete inom miljö och sociala områden,
* Att förvaltat kapital som man äger rätten till förses med restriktioner i enlighet med de sociala och miljömässiga principer som gäller för de övriga områdena,
* Att man visar upp ett aktivt engagemang i det omgivande samhällets utveckling,
* Att konsumenter utbildas i hur produkter bäst används och förvaltas,
* Att man har en redovisning av verksamheten inom alla ovan nämnda områden som är öppen och tydlig i sitt syfte att ge en ärlig och klar bild av företagets aktiviteter och deras påverkan och att man låter redovisningen bli granskad.

== Internationella dokument och initiativ ==
Idag finns det främst två internationella dokument för socialt ansvarstagande inom företag; [[OECD:s riktlinjer för multinationella företag]] och [[ILO:s konventioner]] om grundläggande rättigheter i arbetslivet. Det finns även andra initiativ för att sprida kunskap om CSR, som till exempel FN:s [[Global Compact]], och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), en sammanslutning av 175 internationella företag. Exempel på svenska textilföretag som är medlemmar i Global Compact är till exempel H&M, IKEA, Lindex m.fl. Det finns även en svensk motsvarighet till Global Compact, [[Globalt Ansvar]] som ligger under Utrikesdepartementet där svenska företag kan bli medlemmar. Ett annat forum för socialt ansvarstagande för företag är även [[Amnesty Business Group]] där bland annat H&M och IKEA är medlemmar. En ny ISO standard för socialt ansvarstagande, [[ISO 26 000]] har lanserats under 2010.

== Drivkrafter bakom CSR ==

== Kritik mot CSR ==

== CSR och textilindustrin ==
Den intresserade kan erhålla mer information om CSR och textilindustrin i uppsatsen [http://hdl.handle.net/2320/5571 "Who cares? – a study of Corporate Social Responsibility as a competitive weapon"] av Marie-Louise Johansson, Kandidatexamen i Textilekonomi, Textilhögskolan, 2009-06-10.

Abstract,

The purpose of this study is to illustrate how companies in the fashion industry can apply CSR, to
enhance their brandimage, and create competitive advantages. The study also aims to examine, in
what way, the consumers’ interest in ethics and social issues affect their buying decisions.
The study showed that most consumers like to think of themselves as “good people” and
therefore find social responsibility and fair working conditions to be of great importance which
makes it possible for comapanies to build a strong brandimage with CSR. Although, the liking
towards social responsibility showed to be in no way a warranty for companies that consumers
will choose their products over those of the competitors’. A strong brandimage, thus, isn’t enough
to affect the consumers buying decision though other attributes is of greater importance for the
customers. However, there is a small segment that find fair working conditions to be of great
importance. The conclusion is that CSR, as a competitive weapon and differentiator, is suitable
for a small segment of the market rather than the market as a whole.

== CSR och lönsamhet ==
== Standards för CSR relaterade områden ==
*ISO 26000, Standard för socialt ansvarstagande
*SIS-OHSAS 18001:2007, ledningssystem för arbetsmiljö
*ISO 14001, ledningssystem för miljö
*ISO 9001, ledningsystem för kvalitet,(Obs, ny version kommer under 2009)

== Externa länkar - grundläggande lagar, konventioner mm ==
*[http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?module_instance=7 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter]
*[http://www.ilo.org/global/What_we_do/InternationalLabourStandards/lang--en/index.htm International Labour Organization, ILO]
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=2&url=http%3A%2F%2Fwww.oecd.org%2Fdataoecd%2F32%2F16%2F40294488.pdf&ei=3SHrSLK8JJKC0QXKy7DYDA&usg=AFQjCNEwxn8ae8STOFj__pkOapwAVchP-Q&sig2=nu97c2pM-Mu-giBvSR7wYw OECD:s riktlinjer för multinationella företag]
*[http://www.unglobalcompact.org/ FN:s Global Compact]
*[http://www.wbcsd.org/ World Business Council for Sustainable Development]
*[http://www.regeringen.se/sb/d/2657/a/14557 Globalt Ansvar]
*[http://www.amnestybusinessgroup.se/Amnesty Business Group]
*[http://isotc.iso.org/livelink/livelink/fetch/2000/2122/830949/3934883/3935096/home.html?nodeid=4451259&vernum=0 Officiell hemsida: ISO 26 000]
*[http://www.unep.org/Documents.Multilingual/Default.asp?DocumentID=78&ArticleID=1163/ Riodeklaration om miljö och utveckling]
*[http://www.unodc.org/unodc/en/treaties/CAC/index.html FNs konvention mot korruption]
*[http://ec.europa.eu/employment_social/soc-dial/csr/080508_study_en.html Social considerations in public procurement - ILO på uppdrag av EU]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till med mer information''

Corporate Social Responsibility/sv

2010-02-26T11:32:44Z

Henrik:

'''Corporate Social Responsibility''', förkortat CSR , handlar om hur företag och organisationer arbetar med att ta miljömässig och socialt ansvar inom sin verksamhet. Det finns ingen officiell definition om vad CSR är eller ska innebära för ett företag utan CSR kan betyda olika saker för olika företag. Det finns även fler liknande koncept som till exempel Corporate Responsibility, [[Corporate Citizenship]], [[Corporate Governanc]]e som på olika sätt hänger ihop med CSR. På svenska har CSR översatts till företagens samhällsansvar eller hållbar affärsutveckling men vanligt är att det engelska begreppet används, även bland svenska myndigheter, främst för att CSR till en början ofta har relaterats till multinationella företag.

EU:s definition av Corporate Social Responsibility:
''“Ett begrepp som innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässig hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenter utöver vad lagen kräver.”''

Ofta delas CSR in i olika delar såsom miljö, ekonomi, social och etik.
'''Miljöaspekterna''' handlar om hur företaget kan minska sin miljöpåverkan genom att ta miljöhänyn vid inöp, använda sig av gröna transporter, minska energi och resursförbrukning inom sin produktion osv.

'''Ekonomiaspekten''' kan till exempel handla om att företaget har korrekt bokföring och redovisning, hur företaget förebygger ekonomisk brottslighet, korruption, mutor osv. och kan också handla om vilken policy företaget har när det gäller avgångsvederlag och ersättningar till styrelseledamoter. Något annat som också blivit mer vanligt är ansvarsfulla investeringar, [[Social Responsible Investments]], SRI, det vill säga att man ser till att placera företagets investeringar i företag som arbetar långtgående med CSR. Efter krav från både investerare och konsumenter så redovisar allt fler företag sitt CSR-arbete i en hållbarhetsredovisning? eller en CSR rapport. Sedan 2008 är det även krav på att alla offentliga organisationer årligen gör en öppen hållbarhetsredovisning.

Det '''sociala och etiska ansvarstagandet''' handlar om samhällsengagemang, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Till exempel att företaget låter sina anställda vara volontärer på ett socialt projekt på arbetstid, eller att de sponsrar och samarbetar med olika frivilligorganisationer. Men oftast har den sociala aspekten handlat om, speciellt inom textilindustrin, hur företag bör främja mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsförhållanden hos sina underleverantörer, ofta i utvecklingsländer. Detta har i sin tur lett till att många importerande företag har tagit fram så kallade [[uppförandekoder]] (Code of Conduct) med krav på arbetsförhållanden hos leverantörerna.

== Vad innebär Corporate Social Responsibility? ==
Enligt organisationen [[World Business Council for Sustainable Development]] – WBCSD, kan ett företags CSR arbete bland annat innefatta att:

*Företagets ledning klart deklarerar sin ståndpunkt och sitt åtagande gentemot omvärlden,
* Att man utvecklar och implementerar tydliga policys för hela organisationen,
* Att man inför regler för inköp som omfattar miljö- och social hänsyn,
* Att företaget reducerar sitt ”ekologiska fotavtryck”, både i sin produktion och i produktledet,
* Att man ställer upp målsättningar: arbete inom miljö och sociala områden,
* Att förvaltat kapital som man äger rätten till förses med restriktioner i enlighet med de sociala och miljömässiga principer som gäller för de övriga områdena,
* Att man visar upp ett aktivt engagemang i det omgivande samhällets utveckling,
* Att konsumenter utbildas i hur produkter bäst används och förvaltas,
* Att man har en redovisning av verksamheten inom alla ovan nämnda områden som är öppen och tydlig i sitt syfte att ge en ärlig och klar bild av företagets aktiviteter och deras påverkan och att man låter redovisningen bli granskad.

== Internationella dokument och initiativ ==
Idag finns det främst två internationella dokument för socialt ansvarstagande inom företag; [[OECD:s riktlinjer för multinationella företag]] och [[ILO:s konventioner]] om grundläggande rättigheter i arbetslivet. Det finns även andra initiativ för att sprida kunskap om CSR, som till exempel FN:s [[Global Compact]], och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), en sammanslutning av 175 internationella företag. Exempel på svenska textilföretag som är medlemmar i Global Compact är till exempel H&M, IKEA, Lindex m.fl. Det finns även en svensk motsvarighet till Global Compact, [[Globalt Ansvar]] som ligger under Utrikesdepartementet där svenska företag kan bli medlemmar. Ett annat forum för socialt ansvarstagande för företag är även [[Amnesty Business Group]] där bland annat H&M och IKEA är medlemmar. En ny ISO standard för socialt ansvarstagande, [[ISO 26 000]] har lanserats under 2010.

== Drivkrafter bakom CSR ==

== Kritik mot CSR ==

== CSR och textilindustrin ==
Den intresserade kan erhålla mer information om CSR och textilindustrin i uppsatsen "Who cares? – a study of Corporate Social Responsibility as a competitive weapon" av Marie-Louise Johansson, Kandidatexamen i Textilekonomi, Textilhögskolan, 2009-06-10.

Abstract,

The purpose of this study is to illustrate how companies in the fashion industry can apply CSR, to
enhance their brandimage, and create competitive advantages. The study also aims to examine, in
what way, the consumers’ interest in ethics and social issues affect their buying decisions.
The study showed that most consumers like to think of themselves as “good people” and
therefore find social responsibility and fair working conditions to be of great importance which
makes it possible for comapanies to build a strong brandimage with CSR. Although, the liking
towards social responsibility showed to be in no way a warranty for companies that consumers
will choose their products over those of the competitors’. A strong brandimage, thus, isn’t enough
to affect the consumers buying decision though other attributes is of greater importance for the
customers. However, there is a small segment that find fair working conditions to be of great
importance. The conclusion is that CSR, as a competitive weapon and differentiator, is suitable
for a small segment of the market rather than the market as a whole.

== CSR och lönsamhet ==
== Standards för CSR relaterade områden ==
*ISO 26000, Standard för socialt ansvarstagande
*SIS-OHSAS 18001:2007, ledningssystem för arbetsmiljö
*ISO 14001, ledningssystem för miljö
*ISO 9001, ledningsystem för kvalitet,(Obs, ny version kommer under 2009)

== Externa länkar - grundläggande lagar, konventioner mm ==
*[http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?module_instance=7 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter]
*[http://www.ilo.org/global/What_we_do/InternationalLabourStandards/lang--en/index.htm International Labour Organization, ILO]
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=2&url=http%3A%2F%2Fwww.oecd.org%2Fdataoecd%2F32%2F16%2F40294488.pdf&ei=3SHrSLK8JJKC0QXKy7DYDA&usg=AFQjCNEwxn8ae8STOFj__pkOapwAVchP-Q&sig2=nu97c2pM-Mu-giBvSR7wYw OECD:s riktlinjer för multinationella företag]
*[http://www.unglobalcompact.org/ FN:s Global Compact]
*[http://www.wbcsd.org/ World Business Council for Sustainable Development]
*[http://www.regeringen.se/sb/d/2657/a/14557 Globalt Ansvar]
*[http://www.amnestybusinessgroup.se/Amnesty Business Group]
*[http://isotc.iso.org/livelink/livelink/fetch/2000/2122/830949/3934883/3935096/home.html?nodeid=4451259&vernum=0 Officiell hemsida: ISO 26 000]
*[http://www.unep.org/Documents.Multilingual/Default.asp?DocumentID=78&ArticleID=1163/ Riodeklaration om miljö och utveckling]
*[http://www.unodc.org/unodc/en/treaties/CAC/index.html FNs konvention mot korruption]
*[http://ec.europa.eu/employment_social/soc-dial/csr/080508_study_en.html Social considerations in public procurement - ILO på uppdrag av EU]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till med mer information''

Corporate Social Responsibility/sv

2010-02-26T11:32:09Z

Henrik:

'''Corporate Social Responsibility''', förkortat CSR , handlar om hur företag och organisationer arbetar med att ta miljömässig och socialt ansvar inom sin verksamhet. Det finns ingen officiell definition om vad CSR är eller ska innebära för ett företag utan CSR kan betyda olika saker för olika företag. Det finns även fler liknande koncept som till exempel Corporate Responsibility, [[Corporate Citizenship]], [[Corporate Governanc]]e som på olika sätt hänger ihop med CSR. På svenska har CSR översatts till företagens samhällsansvar eller hållbar affärsutveckling men vanligt är att det engelska begreppet används, även bland svenska myndigheter, främst för att CSR till en början ofta har relaterats till multinationella företag.

EU:s definition av Corporate Social Responsibility:
''“Ett begrepp som innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässig hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenter utöver vad lagen kräver.”''

Ofta delas CSR in i olika delar såsom miljö, ekonomi, social och etik.
'''Miljöaspekterna''' handlar om hur företaget kan minska sin miljöpåverkan genom att ta miljöhänyn vid inöp, använda sig av gröna transporter, minska energi och resursförbrukning inom sin produktion osv.

'''Ekonomiaspekten''' kan till exempel handla om att företaget har korrekt bokföring och redovisning, hur företaget förebygger ekonomisk brottslighet, korruption, mutor osv. och kan också handla om vilken policy företaget har när det gäller avgångsvederlag och ersättningar till styrelseledamoter. Något annat som också blivit mer vanligt är ansvarsfulla investeringar, [[Social Responsible Investments]], SRI, det vill säga att man ser till att placera företagets investeringar i företag som arbetar långtgående med CSR. Efter krav från både investerare och konsumenter så redovisar allt fler företag sitt CSR-arbete i en hållbarhetsredovisning? eller en CSR rapport. Sedan 2008 är det även krav på att alla offentliga organisationer årligen gör en öppen hållbarhetsredovisning.

Det '''sociala och etiska ansvarstagandet''' handlar om samhällsengagemang, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Till exempel att företaget låter sina anställda vara volontärer på ett socialt projekt på arbetstid, eller att de sponsrar och samarbetar med olika frivilligorganisationer. Men oftast har den sociala aspekten handlat om, speciellt inom textilindustrin, hur företag bör främja mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsförhållanden hos sina underleverantörer, ofta i utvecklingsländer. Detta har i sin tur lett till att många importerande företag har tagit fram så kallade [[uppförandekoder]] (Code of Conduct) med krav på arbetsförhållanden hos leverantörerna.

== Vad innebär Corporate Social Responsibility? ==
Enligt organisationen [[World Business Council for Sustainable Development]] – WBCSD, kan ett företags CSR arbete bland annat innefatta att:

*Företagets ledning klart deklarerar sin ståndpunkt och sitt åtagande gentemot omvärlden,
* Att man utvecklar och implementerar tydliga policys för hela organisationen,
* Att man inför regler för inköp som omfattar miljö- och social hänsyn,
* Att företaget reducerar sitt ”ekologiska fotavtryck”, både i sin produktion och i produktledet,
* Att man ställer upp målsättningar: arbete inom miljö och sociala områden,
* Att förvaltat kapital som man äger rätten till förses med restriktioner i enlighet med de sociala och miljömässiga principer som gäller för de övriga områdena,
* Att man visar upp ett aktivt engagemang i det omgivande samhällets utveckling,
* Att konsumenter utbildas i hur produkter bäst används och förvaltas,
* Att man har en redovisning av verksamheten inom alla ovan nämnda områden som är öppen och tydlig i sitt syfte att ge en ärlig och klar bild av företagets aktiviteter och deras påverkan och att man låter redovisningen bli granskad.

== Internationella dokument och initiativ ==
Idag finns det främst två internationella dokument för socialt ansvarstagande inom företag; [[OECD:s riktlinjer för multinationella företag]] och [[ILO:s konventioner]] om grundläggande rättigheter i arbetslivet. Det finns även andra initiativ för att sprida kunskap om CSR, som till exempel FN:s [[Global Compact]], och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), en sammanslutning av 175 internationella företag. Exempel på svenska textilföretag som är medlemmar i Global Compact är till exempel H&M, IKEA, Lindex m.fl. Det finns även en svensk motsvarighet till Global Compact, [[Globalt Ansvar]] som ligger under Utrikesdepartementet där svenska företag kan bli medlemmar. Ett annat forum för socialt ansvarstagande för företag är även [[Amnesty Business Group]] där bland annat H&M och IKEA är medlemmar. En ny ISO standard för socialt ansvarstagande, [[ISO 26 000]] har lanserats under 2010.

== Drivkrafter bakom CSR ==

== Kritik mot CSR ==

== CSR och textilindustrin ==
Den intresserade kan erhålla mer information om CSR och textilindustrin i uppsatsen "Who cares? – a study of Corporate Social Responsibility as a competitive weapon" av Marie-Louise Johansson, Kandidatexamen i Textilekonomi, Textilhögskolan, 2009-06-10.
Abstract,
The purpose of this study is to illustrate how companies in the fashion industry can apply CSR, to
enhance their brandimage, and create competitive advantages. The study also aims to examine, in
what way, the consumers’ interest in ethics and social issues affect their buying decisions.
The study showed that most consumers like to think of themselves as “good people” and
therefore find social responsibility and fair working conditions to be of great importance which
makes it possible for comapanies to build a strong brandimage with CSR. Although, the liking
towards social responsibility showed to be in no way a warranty for companies that consumers
will choose their products over those of the competitors’. A strong brandimage, thus, isn’t enough
to affect the consumers buying decision though other attributes is of greater importance for the
customers. However, there is a small segment that find fair working conditions to be of great
importance. The conclusion is that CSR, as a competitive weapon and differentiator, is suitable
for a small segment of the market rather than the market as a whole.

== CSR och lönsamhet ==
== Standards för CSR relaterade områden ==
*ISO 26000, Standard för socialt ansvarstagande
*SIS-OHSAS 18001:2007, ledningssystem för arbetsmiljö
*ISO 14001, ledningssystem för miljö
*ISO 9001, ledningsystem för kvalitet,(Obs, ny version kommer under 2009)

== Externa länkar - grundläggande lagar, konventioner mm ==
*[http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?module_instance=7 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter]
*[http://www.ilo.org/global/What_we_do/InternationalLabourStandards/lang--en/index.htm International Labour Organization, ILO]
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=2&url=http%3A%2F%2Fwww.oecd.org%2Fdataoecd%2F32%2F16%2F40294488.pdf&ei=3SHrSLK8JJKC0QXKy7DYDA&usg=AFQjCNEwxn8ae8STOFj__pkOapwAVchP-Q&sig2=nu97c2pM-Mu-giBvSR7wYw OECD:s riktlinjer för multinationella företag]
*[http://www.unglobalcompact.org/ FN:s Global Compact]
*[http://www.wbcsd.org/ World Business Council for Sustainable Development]
*[http://www.regeringen.se/sb/d/2657/a/14557 Globalt Ansvar]
*[http://www.amnestybusinessgroup.se/Amnesty Business Group]
*[http://isotc.iso.org/livelink/livelink/fetch/2000/2122/830949/3934883/3935096/home.html?nodeid=4451259&vernum=0 Officiell hemsida: ISO 26 000]
*[http://www.unep.org/Documents.Multilingual/Default.asp?DocumentID=78&ArticleID=1163/ Riodeklaration om miljö och utveckling]
*[http://www.unodc.org/unodc/en/treaties/CAC/index.html FNs konvention mot korruption]
*[http://ec.europa.eu/employment_social/soc-dial/csr/080508_study_en.html Social considerations in public procurement - ILO på uppdrag av EU]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till med mer information''

Corporate Social Responsibility/sv

2010-02-26T11:30:59Z

Henrik:

'''Corporate Social Responsibility''', förkortat CSR , handlar om hur företag och organisationer arbetar med att ta miljömässig och socialt ansvar inom sin verksamhet. Det finns ingen officiell definition om vad CSR är eller ska innebära för ett företag utan CSR kan betyda olika saker för olika företag. Det finns även fler liknande koncept som till exempel Corporate Responsibility, [[Corporate Citizenship]], [[Corporate Governanc]]e som på olika sätt hänger ihop med CSR. På svenska har CSR översatts till företagens samhällsansvar eller hållbar affärsutveckling men vanligt är att det engelska begreppet används, även bland svenska myndigheter, främst för att CSR till en början ofta har relaterats till multinationella företag.

EU:s definition av Corporate Social Responsibility:
''“Ett begrepp som innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässig hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenter utöver vad lagen kräver.”''

Ofta delas CSR in i olika delar såsom miljö, ekonomi, social och etik.
'''Miljöaspekterna''' handlar om hur företaget kan minska sin miljöpåverkan genom att ta miljöhänyn vid inöp, använda sig av gröna transporter, minska energi och resursförbrukning inom sin produktion osv.

'''Ekonomiaspekten''' kan till exempel handla om att företaget har korrekt bokföring och redovisning, hur företaget förebygger ekonomisk brottslighet, korruption, mutor osv. och kan också handla om vilken policy företaget har när det gäller avgångsvederlag och ersättningar till styrelseledamoter. Något annat som också blivit mer vanligt är ansvarsfulla investeringar, [[Social Responsible Investments]], SRI, det vill säga att man ser till att placera företagets investeringar i företag som arbetar långtgående med CSR. Efter krav från både investerare och konsumenter så redovisar allt fler företag sitt CSR-arbete i en hållbarhetsredovisning? eller en CSR rapport. Sedan 2008 är det även krav på att alla offentliga organisationer årligen gör en öppen hållbarhetsredovisning.

Det '''sociala och etiska ansvarstagandet''' handlar om samhällsengagemang, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Till exempel att företaget låter sina anställda vara volontärer på ett socialt projekt på arbetstid, eller att de sponsrar och samarbetar med olika frivilligorganisationer. Men oftast har den sociala aspekten handlat om, speciellt inom textilindustrin, hur företag bör främja mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsförhållanden hos sina underleverantörer, ofta i utvecklingsländer. Detta har i sin tur lett till att många importerande företag har tagit fram så kallade [[uppförandekoder]] (Code of Conduct) med krav på arbetsförhållanden hos leverantörerna.

== Vad innebär Corporate Social Responsibility? ==
Enligt organisationen [[World Business Council for Sustainable Development]] – WBCSD, kan ett företags CSR arbete bland annat innefatta att:

*Företagets ledning klart deklarerar sin ståndpunkt och sitt åtagande gentemot omvärlden,
* Att man utvecklar och implementerar tydliga policys för hela organisationen,
* Att man inför regler för inköp som omfattar miljö- och social hänsyn,
* Att företaget reducerar sitt ”ekologiska fotavtryck”, både i sin produktion och i produktledet,
* Att man ställer upp målsättningar: arbete inom miljö och sociala områden,
* Att förvaltat kapital som man äger rätten till förses med restriktioner i enlighet med de sociala och miljömässiga principer som gäller för de övriga områdena,
* Att man visar upp ett aktivt engagemang i det omgivande samhällets utveckling,
* Att konsumenter utbildas i hur produkter bäst används och förvaltas,
* Att man har en redovisning av verksamheten inom alla ovan nämnda områden som är öppen och tydlig i sitt syfte att ge en ärlig och klar bild av företagets aktiviteter och deras påverkan och att man låter redovisningen bli granskad.

== Internationella dokument och initiativ ==
Idag finns det främst två internationella dokument för socialt ansvarstagande inom företag; [[OECD:s riktlinjer för multinationella företag]] och [[ILO:s konventioner]] om grundläggande rättigheter i arbetslivet. Det finns även andra initiativ för att sprida kunskap om CSR, som till exempel FN:s [[Global Compact]], och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), en sammanslutning av 175 internationella företag. Exempel på svenska textilföretag som är medlemmar i Global Compact är till exempel H&M, IKEA, Lindex m.fl. Det finns även en svensk motsvarighet till Global Compact, [[Globalt Ansvar]] som ligger under Utrikesdepartementet där svenska företag kan bli medlemmar. Ett annat forum för socialt ansvarstagande för företag är även [[Amnesty Business Group]] där bland annat H&M och IKEA är medlemmar. En ny ISO standard för socialt ansvarstagande, [[ISO 26 000]] har lanserats under 2010.

== Drivkrafter bakom CSR ==

== Kritik mot CSR ==

== CSR och textilindustrin ==
Den intresserade kan erhålla mer information om CSR och textilindustrin i uppsatsen "Who cares? – a study of Corporate Social Responsibility as a competitive weapon" av Marie-Louise Johansson, Kandidatexamen i Textilekonomi, Textilhögskolan, 2009-06-10.
Abstract, The purpose of this study is to illustrate how companies in the fashion industry can apply CSR, to
enhance their brandimage, and create competitive advantages. The study also aims to examine, in
what way, the consumers’ interest in ethics and social issues affect their buying decisions.
The study showed that most consumers like to think of themselves as “good people” and
therefore find social responsibility and fair working conditions to be of great importance which
makes it possible for comapanies to build a strong brandimage with CSR. Although, the liking
towards social responsibility showed to be in no way a warranty for companies that consumers
will choose their products over those of the competitors’. A strong brandimage, thus, isn’t enough
to affect the consumers buying decision though other attributes is of greater importance for the
customers. However, there is a small segment that find fair working conditions to be of great
importance. The conclusion is that CSR, as a competitive weapon and differentiator, is suitable
for a small segment of the market rather than the market as a whole.

== CSR och lönsamhet ==
== Standards för CSR relaterade områden ==
*ISO 26000, Standard för socialt ansvarstagande
*SIS-OHSAS 18001:2007, ledningssystem för arbetsmiljö
*ISO 14001, ledningssystem för miljö
*ISO 9001, ledningsystem för kvalitet,(Obs, ny version kommer under 2009)

== Externa länkar - grundläggande lagar, konventioner mm ==
*[http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?module_instance=7 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter]
*[http://www.ilo.org/global/What_we_do/InternationalLabourStandards/lang--en/index.htm International Labour Organization, ILO]
*[http://www.google.se/url?sa=t&source=web&ct=res&cd=2&url=http%3A%2F%2Fwww.oecd.org%2Fdataoecd%2F32%2F16%2F40294488.pdf&ei=3SHrSLK8JJKC0QXKy7DYDA&usg=AFQjCNEwxn8ae8STOFj__pkOapwAVchP-Q&sig2=nu97c2pM-Mu-giBvSR7wYw OECD:s riktlinjer för multinationella företag]
*[http://www.unglobalcompact.org/ FN:s Global Compact]
*[http://www.wbcsd.org/ World Business Council for Sustainable Development]
*[http://www.regeringen.se/sb/d/2657/a/14557 Globalt Ansvar]
*[http://www.amnestybusinessgroup.se/Amnesty Business Group]
*[http://isotc.iso.org/livelink/livelink/fetch/2000/2122/830949/3934883/3935096/home.html?nodeid=4451259&vernum=0 Officiell hemsida: ISO 26 000]
*[http://www.unep.org/Documents.Multilingual/Default.asp?DocumentID=78&ArticleID=1163/ Riodeklaration om miljö och utveckling]
*[http://www.unodc.org/unodc/en/treaties/CAC/index.html FNs konvention mot korruption]
*[http://ec.europa.eu/employment_social/soc-dial/csr/080508_study_en.html Social considerations in public procurement - ILO på uppdrag av EU]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till med mer information''

Miljömärkning

2010-02-25T12:01:40Z

Henrik:

[[Bild:SIS korr.jpg|thumb|300px| Illustration: Miljömärkningar]]'''Miljömärkning''' syftar till att vägleda och informera inköpare och konsumenter om varor och produkter. Märkningen ska stimulera tillverkare och importörer att utveckla mer miljöanpassade produkter.

Det finns en mängd miljömärkningar och [[miljöstandarder]] för textilier och framtagning av fibrer. En del miljömärkningar har krav på framtagningen av fiber, till exempel ekologisk odling av bomull och en del har krav på de efterföljande processerna, till exempel [[färgning]] och beredning. En del miljömärkningar har krav för både färgning och beredning.

En miljömärkning baseras på en miljöstandard där en utomstående part sätter upp vilka krav som ska ställas för att en produkt ska få miljömärket. Kunden överlåter åt miljömärkningsorganet att genom miljömärkningen visa vilka produkter som är mest miljöanpassade. För den mindre miljökunniga inköparen är detta ett enklare system. Nedan redovisas kortfattat innebörden av de vanligaste textila miljömärkningarna och miljöstandarderna.

== Bra Miljöval - Naturskyddsföreningens miljömärkning ==
[[Bild:Bra-miljöval-logo.gif|thumb|80px| Logo Bra Miljöval]] Bra Fiber och Bra Beredning är Naturskyddsföreningens två miljöstandarder för textilier. Bra Beredning innehåller krav för kemikalieanvändning, avloppsrening och energiåtgång vid produktionsprocessen. För att använda Bra Fiber-märkning krävs att fibrerna är ekologiskt odlade och att kraven för Bra Beredning uppfylls.

== Demeter ==
''Information saknas.''

== EKO-Sustainable Textile Standard ==
[[Bild:Ekosustainable.jpg|thumb|70px|]] EKO-Sustainable Textile Standard är [[SKAL]]/[[Control Unions]] certifieringsprogram för textilier. Det ställer krav på ekologiskt odlade naturfibrer och på tillverkningsprocessen. Denna märkning är välkänd internationellt.

== Ekologiska fibrer ==
För att en produkt ska få kallas för ekologisk, måste den ha producerats enligt EUs regler för ekologisk produktion (Rådets förordning (EEG) nr 2092/91). Regler finns utarbetade för flera olika områden, där textilvaror berörs genom ekologisk odling och djurhållning. Dessutom tillkommer speciella krav som är specifika för framställning av textilfibrer. För bomull och lin gäller allmänna växtodlingsregler såsom förbud mot kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer. För ullproducenter gäller samma krav som övrig djurhållning tex foder och parasitbekämpning. Vidare ställs bland annat krav på vattenanvändningen vid bomullsodling och användning av lätt nedbrytbara kemiska produkter som används vid avkokning av ull.

Kontrollorganisationer som syns oftast i Sverige är Control Union (före detta SKAL), TDA, IMO.
Ibland kan du även se Bioland, CCOF, Ecocert Belgium, Bioinspecta Agreco.

== EU – blomman ==
[[Bild:Eu blomman.gif|thumb|100px| Logo EU-Blomman]] EU-blomman ställer främst krav på produktionsprocessen och har fokus på minskad vattenförorening och begränsning av farliga ämnen men har inga krav på ekologiska fibrer i råvaran. Både natur-, regenat- och syntetfibrer kan bli certifierade. I de fall som ekologiska fibrer används finns möjlighet att skriva ut ”ekologisk bomull” bredvid logotypen.

Kriterierna omfattar följande processteg i den textila varans livscykel:

* Fiberproduktion
* [[Spinning]], [[vävning]] och [[stickning]]
* Våtberedning
* [[Färgning]] och "finishing"
* [[Tryckning]]
* Avloppsvattenbehandling (våtberedning)

Vidare ska information lämnas om bland annat energi- och vattenförbrukning. Slutligen ställs krav på att den färdiga produkten ska uppfylla vissa kvalitetskrav när det gäller användbarheten för konsumenten. Vid bomullsodlingen är det inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel som innehåller vissa ämnen (enligt angivna svarta listor). För att kontrollera att så inte har skett, krävs att råbomullen analyseras innan den vävs eller stickas. Analys ska göras fyra gånger per år. Om bomullen består av 50 procent organiskt odlad bomull, räcker det med en analys per år. Organiskt odlad bomull behöver inte analyseras. Här räcker det att styrka att odlingen har skett organiskt, se vidare EUs förordning 2092/91 , Ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.

För polyestertillverkning erfordras att utsläppen av VOC (l”ösningsmedel”) är mindre än 1,2 g/kg polyester. Antimonhalten i polyester får inte överstiga 300 ppm. Pentaklorfenol får inte användas överhuvudtaget under tillverkningen. I övrigt finns en rad krav omfattande klister, detergenter, färgämnen och pigment. Därtill krävs att lösningsmedelshalten i tryckpasta inte överstiger 5 procent. Slutligen får formaldehydhalten i den färdiga produkten inte överstiga 30 ppm i barnprodukter och 75 ppm för övriga produkter.

== GOTS – Global Organic Textile Standard ==
[[Bild:GOTS Logo middle.jpg|thumb|80px|]] [[Global Organic Textile Standard (GOTS)]] är en standard som introducerades 2006 med mål att harmonisera de olika miljöstandarder som finns globalt för textilier. Den innefattar krav på ekologisk råvara och för tillverkningsprocessen. GOTS har två standarder/märkningar.

== KRAV – Kontrollförening för ekologisk odling ==
[[Bild:krav.gif|thumb|70px|]]Krav är en ekonomisk förening som i huvudsak inriktar sig mot ekologisk livsmedelsproduktion. KRAVs kriterier för textilvaror gäller sålunda enbart för råmaterialet, varför man inte kan finna KRAV-märkta textilier i butiken. En textilvara som består av kravodlad bomull får dock märkas med texten ”Innehåller kravodlad bomull”. Certifieringen utförs av dotterbolaget Aranea Certifiering AB.

== Soil Association ==

[[Bild:Organic-logo.jpg|thumb|70px]]''Information saknas.''

== Svanen ==
[[Bild:SvanenLogo.gif|thumb|70px| Logo Svanen]] Svanenmärket kräver att resthalter av kemikalier i råfibern samt den färdiga produkten inte överstiger vissa angivna värden. Reglerna för resthalter i fibern tillämpas inte om fibern består av återvunnen bomull, lin eller ull. En hel del krav ställs för beredning av textilier vilket bl.a. innebär att en rad kemikalier inte får utnyttjas eller bara får förekomma i begränsad utsträckning. Ett grundkrav för att erhålla Svanenmärket på en textilprodukt är att man uppfyller kriterierna för EU-blomman. Utöver detta ställs bland annat krav på ekologisk produktion av naturfibrer (odling respektive djurhållning), energi och vattenförbrukning, etisk produktion, retursystem för produkter och emballage. Vidare ställs krav på att innehavaren av svanenlicensen uppfyller alla krav, lagar och regler angående säkerhet, miljö och arbetsmiljö som finns etablerade i de aktuella produktionsländerna. För miljö- och kvalitetsstyrning av arbetet ska producenterna upprätta rutiner och instruktioner som säkerställer att Svanenkriterierna efterlevs.

== Öko-Tex Standard 100 ==
[[Bild:Oe100 21.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 100]] [[Öko-Tex]] miljömärkning, Öko-Tex Standard 100, är en oberoende humanekologisk märkning, som med utgångspunkten människa - plagg, garanterar frånvaron av hälsofarliga substanser enligt förutbestämda gränsvärden. För garner, tyger och textila produkter av olika slag specificeras gränsvärden för ämnen som kan vara skadliga för människan. Dessa gränsvärden uppdateras kontinuerligt. Märkningen har ett stort internationellt stöd genom att merparten av Västeuropas textilforskningsinstitut är anslutna. I Sverige är det textilforskningsinstitutet IFP i Göteborg som är ansvarig för certifiering. I framför allt Tyskland är det vanligt att kunder kräver att produkterna ska vara godkända enligt Öko-Tex. Härigenom har märkningen fått stort internationellt genombrott.

Testerna som utförs baseras på ändamålet för den textila produkten. Ju mer kroppsnära ett material är desto lägre är nivån på gränsvärdena för vad som får finnas i materialet. Gränsvärdena gäller för färgers och beredningars härdigheter mot exempelvis svett. Textiliens pH-värde ska även befinna sig inom ett visst intervall för vad som liknar hudens normala pH-värde. Även intervallet för pH varierar beroende på hur hudnära textilmaterialet ämnar att vara.
De olika klasserna är:

'''Klass I: Textilier och textilleksaker för barn'''
Sådana textilier är kläder, underkläder, sängkläder och filtar inklusive leksaker som består av textil som är ämnade för barn upp till tre år. Denna klass har de högsta kraven och därmed också, för de flesta ämnen, de lägsta tillåtna gränsvärdena. Anledningen till detta är att små barn anses vara känsligare dels genom sin känsliga hud men även pga att de ”stoppar allt i munnen”. Förutom pH-värde och svetthärdighet är det därför viktigt att även utföra tester som visar materialets härdighet mot saliv.

'''Klass II: Textilier i direktkontakt med huden'''
Denna klass innefattar textilier och kläder som är tänkta att användas i direktkontakt med kroppen, såsom underkläder, sängkläder, frottévaror, skjortor och blusar. Gränsvärdena för förekomst av ämnen i materialet är något högre i denna klass än i klass I, medan pH-värdet är detsamma pga. att textilierna är ämnade för kroppsnära produkter.

'''Klass III: Textilier utan direkt kontakt med huden'''
Textilier i denna grupp är bland annat ytterplagg och foder. Dessa kommer inte i direkt kontakt med huden varför gränsvärdena för pH-värdet har ett bredare toleransområde. I övrigt är gränsvärdena de samma som klass II.

'''Klass IV: Inredningstextil'''
Denna klass riktas mot inredningstextil såsom dukar och gardiner, men även väggtextilier och mattor . Här gäller samma pH och gränsvärden som för klass III.

== Öko-Tex 1000 ==
[[Bild:oeko-tex_1000-Eng.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 1000]]Som en naturlig utveckling av Öko-Tex standard 100 introducerades 1995 en standard som även täcker produktionsekologiska aspekter, Öko-Tex 1000.
Kraven för att erhålla en sådan certifiering följer specifika kriterier för tillverkningsprocesserna. Man ska dessutom kunna visa att minst 30% av den totala produktionen redan är certifierad under Öko-Tex standard 100. Kraven som ställs för produktionen innebär bland annat att man ska undvika eller begränsa användningen av skadliga ämnen. Man ska även följa gränsvärden för utsläpp till vatten och luft och optimera sin energianvändning. Med fokus inriktat på produktionspersonalen innebär kraven även att man ska säkerställa en låg bullernivå, reducera eller eliminera partikel- och dammföroreningar och introducera åtgärder för att garantera ett säkert arbete. Företaget revideras efter sin certifiering vart tredje år, av ett oberoende organ, som är medlem i Öko-Tex international-”Association for the Assessment of Environmentally Friendly Textiles".

== Öko-Tex 100 plus ==
[[Bild:Labelplus.gif|thumb|140px| Logo Öko-Tex 100 plus]] Om ett företag är certifierat enligt kraven i Öko-Tex 1000 och har sina produkter certifierade enligt Öko-Tex 100, kan det ansöka om en speciell märkning för sina produkter. Denna märkning heter Öko-Tex 100 plus och ställer krav på att man lever upp till kriterierna från de andra två certifieringarna. Ett ytterligare krav är att företaget ska kunna bevisa att den totala produktionskedjan, dvs. alla företag utan några undantag som är involverade i en speciell produkt, är certifierade enligt Öko-Tex 1000.
Samtliga tester som utförs på textilvaror utförs enligt standardiserade testmetoder som finns beskrivna i ”Öko-Tex standard 200 – Testing Procedures”.
Övriga standarder är Öko-Tex 100 och Öko-Tex 1000 som ger vägledningar om produkt- respektive produktionsförhållanden inför en kommande certifiering.

== Historik ==
Startskottet till dagens miljömärkning av textilier kom från ett företag i Danmark, som började marknadsföra sina produkter under benämningen [[Green Cotton]]. Företaget slog larm till massmedia och allmänheten om att det användes en rad bekämpningsmedel vid odling av bomull. Parallellt lanserades organiskt odlad bomull på marknaden. Efter Green Cottonmärket följde en rad andra miljömärken. Konsumenten möttes av en djungel av miljöinformation. Även andra aktörer engagerade sig i miljömärkningsarbetet. [[Naturskyddsföreningen]] ([[Bra Miljöval]]-märkning) och [[SIS]] ([[Svanen]]-märkning) såg till att en mer officiell miljömärkning togs fram. En annan typ av miljömärkning med inriktning mot humanekologi togs fram av [[Öko-Tex]] (Öko-Tex standard 100).

== Externa länkar ==
[http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:197:0070:0086:SV:PDF * Svanen/EU-blomman, 2009]
* Bra Miljöval - Naturskyddsföreningen
* IFP Research
[http://www.oeko-tex.com/oekotex100_public/index.asp?cls=02 * Oeko-Tex Standard 100]

----
''Denna artikel behöver '''uppdateras''' och '''utökas''' med flera miljömärkningar bland annat. Hjälp gärna till!''

Miljömärkning

2010-02-25T11:54:55Z

Henrik:

[[Bild:SIS korr.jpg|thumb|300px| Illustration: Miljömärkningar]]'''Miljömärkning''' syftar till att vägleda och informera inköpare och konsumenter om varor och produkter. Märkningen ska stimulera tillverkare och importörer att utveckla mer miljöanpassade produkter.

Det finns en mängd miljömärkningar och [[miljöstandarder]] för textilier och framtagning av fibrer. En del miljömärkningar har krav på framtagningen av fiber, till exempel ekologisk odling av bomull och en del har krav på de efterföljande processerna, till exempel [[färgning]] och beredning. En del miljömärkningar har krav för både färgning och beredning.

En miljömärkning baseras på en miljöstandard där en utomstående part sätter upp vilka krav som ska ställas för att en produkt ska få miljömärket. Kunden överlåter åt miljömärkningsorganet att genom miljömärkningen visa vilka produkter som är mest miljöanpassade. För den mindre miljökunniga inköparen är detta ett enklare system. Nedan redovisas kortfattat innebörden av de vanligaste textila miljömärkningarna och miljöstandarderna.

== Bra Miljöval - Naturskyddsföreningens miljömärkning ==
[[Bild:Bra-miljöval-logo.gif|thumb|80px| Logo Bra Miljöval]] Bra Fiber och Bra Beredning är Naturskyddsföreningens två miljöstandarder för textilier. Bra Beredning innehåller krav för kemikalieanvändning, avloppsrening och energiåtgång vid produktionsprocessen. För att använda Bra Fiber-märkning krävs att fibrerna är ekologiskt odlade och att kraven för Bra Beredning uppfylls.

== Demeter ==
''Information saknas.''

== EKO-Sustainable Textile Standard ==
[[Bild:Ekosustainable.jpg|thumb|70px|]] EKO-Sustainable Textile Standard är [[SKAL]]/[[Control Unions]] certifieringsprogram för textilier. Det ställer krav på ekologiskt odlade naturfibrer och på tillverkningsprocessen. Denna märkning är välkänd internationellt.

== Ekologiska fibrer ==
För att en produkt ska få kallas för ekologisk, måste den ha producerats enligt EUs regler för ekologisk produktion (Rådets förordning (EEG) nr 2092/91). Regler finns utarbetade för flera olika områden, där textilvaror berörs genom ekologisk odling och djurhållning. Dessutom tillkommer speciella krav som är specifika för framställning av textilfibrer. För bomull och lin gäller allmänna växtodlingsregler såsom förbud mot kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer. För ullproducenter gäller samma krav som övrig djurhållning tex foder och parasitbekämpning. Vidare ställs bland annat krav på vattenanvändningen vid bomullsodling och användning av lätt nedbrytbara kemiska produkter som används vid avkokning av ull.

Kontrollorganisationer som syns oftast i Sverige är Control Union (före detta SKAL), TDA, IMO.
Ibland kan du även se Bioland, CCOF, Ecocert Belgium, Bioinspecta Agreco.

== EU – blomman ==
[[Bild:Eu blomman.gif|thumb|100px| Logo EU-Blomman]] EU-blomman ställer främst krav på produktionsprocessen och har fokus på minskad vattenförorening och begränsning av farliga ämnen men har inga krav på ekologiska fibrer i råvaran. Både natur-, regenat- och syntetfibrer kan bli certifierade. I de fall som ekologiska fibrer används finns möjlighet att skriva ut ”ekologisk bomull” bredvid logotypen.

Kriterierna omfattar följande processteg i den textila varans livscykel:

* Fiberproduktion
* [[Spinning]], [[vävning]] och [[stickning]]
* Våtberedning
* [[Färgning]] och "finishing"
* [[Tryckning]]
* Avloppsvattenbehandling (våtberedning)

Vidare ska information lämnas om bland annat energi- och vattenförbrukning. Slutligen ställs krav på att den färdiga produkten ska uppfylla vissa kvalitetskrav när det gäller användbarheten för konsumenten. Vid bomullsodlingen är det inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel som innehåller vissa ämnen (enligt angivna svarta listor). För att kontrollera att så inte har skett, krävs att råbomullen analyseras innan den vävs eller stickas. Analys ska göras fyra gånger per år. Om bomullen består av 50 procent organiskt odlad bomull, räcker det med en analys per år. Organiskt odlad bomull behöver inte analyseras. Här räcker det att styrka att odlingen har skett organiskt, se vidare EUs förordning 2092/91 , Ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.

För polyestertillverkning erfordras att utsläppen av VOC (l”ösningsmedel”) är mindre än 1,2 g/kg polyester. Antimonhalten i polyester får inte överstiga 300 ppm. Pentaklorfenol får inte användas överhuvudtaget under tillverkningen. I övrigt finns en rad krav omfattande klister, detergenter, färgämnen och pigment. Därtill krävs att lösningsmedelshalten i tryckpasta inte överstiger 5 procent. Slutligen får formaldehydhalten i den färdiga produkten inte överstiga 30 ppm i barnprodukter och 75 ppm för övriga produkter.

== GOTS – Global Organic Textile Standard ==
[[Bild:GOTS Logo middle.jpg|thumb|80px|]] [[Global Organic Textile Standard (GOTS)]] är en standard som introducerades 2006 med mål att harmonisera de olika miljöstandarder som finns globalt för textilier. Den innefattar krav på ekologisk råvara och för tillverkningsprocessen. GOTS har två standarder/märkningar.

== KRAV – Kontrollförening för ekologisk odling ==
[[Bild:krav.gif|thumb|70px|]]Krav är en ekonomisk förening som i huvudsak inriktar sig mot ekologisk livsmedelsproduktion. KRAVs kriterier för textilvaror gäller sålunda enbart för råmaterialet, varför man inte kan finna KRAV-märkta textilier i butiken. En textilvara som består av kravodlad bomull får dock märkas med texten ”Innehåller kravodlad bomull”. Certifieringen utförs av dotterbolaget Aranea Certifiering AB.

== Soil Association ==

[[Bild:Organic-logo.jpg|thumb|70px]]''Information saknas.''

== Svanen ==
[[Bild:SvanenLogo.gif|thumb|70px| Logo Svanen]] Svanenmärket kräver att resthalter av kemikalier i råfibern samt den färdiga produkten inte överstiger vissa angivna värden. Reglerna för resthalter i fibern tillämpas inte om fibern består av återvunnen bomull, lin eller ull. En hel del krav ställs för beredning av textilier vilket bl.a. innebär att en rad kemikalier inte får utnyttjas eller bara får förekomma i begränsad utsträckning. Ett grundkrav för att erhålla Svanenmärket på en textilprodukt är att man uppfyller kriterierna för EU-blomman. Utöver detta ställs bland annat krav på ekologisk produktion av naturfibrer (odling respektive djurhållning), energi och vattenförbrukning, etisk produktion, retursystem för produkter och emballage. Vidare ställs krav på att innehavaren av svanenlicensen uppfyller alla krav, lagar och regler angående säkerhet, miljö och arbetsmiljö som finns etablerade i de aktuella produktionsländerna. För miljö- och kvalitetsstyrning av arbetet ska producenterna upprätta rutiner och instruktioner som säkerställer att Svanenkriterierna efterlevs.

== Öko-Tex Standard 100 ==
[[Bild:Oe100 21.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 100]] [[Öko-Tex]] miljömärkning, Öko-Tex Standard 100, är en oberoende humanekologisk märkning, som med utgångspunkten människa - plagg, garanterar frånvaron av hälsofarliga substanser enligt förutbestämda gränsvärden. För garner, tyger och textila produkter av olika slag specificeras gränsvärden för ämnen som kan vara skadliga för människan. Dessa gränsvärden uppdateras kontinuerligt. Märkningen har ett stort internationellt stöd genom att merparten av Västeuropas textilforskningsinstitut är anslutna. I Sverige är det textilforskningsinstitutet IFP i Göteborg som är ansvarig för certifiering. I framför allt Tyskland är det vanligt att kunder kräver att produkterna ska vara godkända enligt Öko-Tex. Härigenom har märkningen fått stort internationellt genombrott.

Testerna som utförs baseras på ändamålet för den textila produkten. Ju mer kroppsnära ett material är desto lägre är nivån på gränsvärdena för vad som får finnas i materialet. Gränsvärdena gäller för färgers och beredningars härdigheter mot exempelvis svett. Textiliens pH-värde ska även befinna sig inom ett visst intervall för vad som liknar hudens normala pH-värde. Även intervallet för pH varierar beroende på hur hudnära textilmaterialet ämnar att vara.
De olika klasserna är:

'''Klass I: Textilier och textilleksaker för barn'''
Sådana textilier är kläder, underkläder, sängkläder och filtar inklusive leksaker som består av textil som är ämnade för barn upp till tre år. Denna klass har de högsta kraven och därmed också, för de flesta ämnen, de lägsta tillåtna gränsvärdena. Anledningen till detta är att små barn anses vara känsligare dels genom sin känsliga hud men även pga att de ”stoppar allt i munnen”. Förutom pH-värde och svetthärdighet är det därför viktigt att även utföra tester som visar materialets härdighet mot saliv.

'''Klass II: Textilier i direktkontakt med huden'''
Denna klass innefattar textilier och kläder som är tänkta att användas i direktkontakt med kroppen, såsom underkläder, sängkläder, frottévaror, skjortor och blusar. Gränsvärdena för förekomst av ämnen i materialet är något högre i denna klass än i klass I, medan pH-värdet är detsamma pga. att textilierna är ämnade för kroppsnära produkter.

'''Klass III: Textilier utan direkt kontakt med huden'''
Textilier i denna grupp är bland annat ytterplagg och foder. Dessa kommer inte i direkt kontakt med huden varför gränsvärdena för pH-värdet har ett bredare toleransområde. I övrigt är gränsvärdena de samma som klass II.

'''Klass IV: Inredningstextil'''
Denna klass riktas mot inredningstextil såsom dukar och gardiner, men även väggtextilier och mattor . Här gäller samma pH och gränsvärden som för klass III.

== Öko-Tex 1000 ==
[[Bild:oeko-tex_1000-Eng.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 1000]]Som en naturlig utveckling av Öko-Tex standard 100 introducerades 1995 en standard som även täcker produktionsekologiska aspekter, Öko-Tex 1000.
Kraven för att erhålla en sådan certifiering följer specifika kriterier för tillverkningsprocesserna. Man ska dessutom kunna visa att minst 30% av den totala produktionen redan är certifierad under Öko-Tex standard 100. Kraven som ställs för produktionen innebär bland annat att man ska undvika eller begränsa användningen av skadliga ämnen. Man ska även följa gränsvärden för utsläpp till vatten och luft och optimera sin energianvändning. Med fokus inriktat på produktionspersonalen innebär kraven även att man ska säkerställa en låg bullernivå, reducera eller eliminera partikel- och dammföroreningar och introducera åtgärder för att garantera ett säkert arbete. Företaget revideras efter sin certifiering vart tredje år, av ett oberoende organ, som är medlem i Öko-Tex international-”Association for the Assessment of Environmentally Friendly Textiles".

== Öko-Tex 100 plus ==
[[Bild:Labelplus.gif|thumb|140px| Logo Öko-Tex 100 plus]] Om ett företag är certifierat enligt kraven i Öko-Tex 1000 och har sina produkter certifierade enligt Öko-Tex 100, kan det ansöka om en speciell märkning för sina produkter. Denna märkning heter Öko-Tex 100 plus och ställer krav på att man lever upp till kriterierna från de andra två certifieringarna. Ett ytterligare krav är att företaget ska kunna bevisa att den totala produktionskedjan, dvs. alla företag utan några undantag som är involverade i en speciell produkt, är certifierade enligt Öko-Tex 1000.
Samtliga tester som utförs på textilvaror utförs enligt standardiserade testmetoder som finns beskrivna i ”Öko-Tex standard 200 – Testing Procedures”.
Övriga standarder är Öko-Tex 100 och Öko-Tex 1000 som ger vägledningar om produkt- respektive produktionsförhållanden inför en kommande certifiering.

== Historik ==
Startskottet till dagens miljömärkning av textilier kom från ett företag i Danmark, som började marknadsföra sina produkter under benämningen [[Green Cotton]]. Företaget slog larm till massmedia och allmänheten om att det användes en rad bekämpningsmedel vid odling av bomull. Parallellt lanserades organiskt odlad bomull på marknaden. Efter Green Cottonmärket följde en rad andra miljömärken. Konsumenten möttes av en djungel av miljöinformation. Även andra aktörer engagerade sig i miljömärkningsarbetet. [[Naturskyddsföreningen]] ([[Bra Miljöval]]-märkning) och [[SIS]] ([[Svanen]]-märkning) såg till att en mer officiell miljömärkning togs fram. En annan typ av miljömärkning med inriktning mot humanekologi togs fram av [[Öko-Tex]] (Öko-Tex standard 100).

== Externa länkar ==
[http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:197:0070:0086:SV:PDF * Svanen/EU-blomman, 2009]
* Bra Miljöval - Naturskyddsföreningen
* IFP Research
* Oeko-Tex International,

----
''Denna artikel behöver '''uppdateras''' och '''utökas''' med flera miljömärkningar bland annat. Hjälp gärna till!''

Miljömärkning

2010-02-25T11:53:56Z

Henrik:

[[Bild:SIS korr.jpg|thumb|300px| Illustration: Miljömärkningar]]'''Miljömärkning''' syftar till att vägleda och informera inköpare och konsumenter om varor och produkter. Märkningen ska stimulera tillverkare och importörer att utveckla mer miljöanpassade produkter.

Det finns en mängd miljömärkningar och [[miljöstandarder]] för textilier och framtagning av fibrer. En del miljömärkningar har krav på framtagningen av fiber, till exempel ekologisk odling av bomull och en del har krav på de efterföljande processerna, till exempel [[färgning]] och beredning. En del miljömärkningar har krav för både färgning och beredning.

En miljömärkning baseras på en miljöstandard där en utomstående part sätter upp vilka krav som ska ställas för att en produkt ska få miljömärket. Kunden överlåter åt miljömärkningsorganet att genom miljömärkningen visa vilka produkter som är mest miljöanpassade. För den mindre miljökunniga inköparen är detta ett enklare system. Nedan redovisas kortfattat innebörden av de vanligaste textila miljömärkningarna och miljöstandarderna.

== Bra Miljöval - Naturskyddsföreningens miljömärkning ==
[[Bild:Bra-miljöval-logo.gif|thumb|80px| Logo Bra Miljöval]] Bra Fiber och Bra Beredning är Naturskyddsföreningens två miljöstandarder för textilier. Bra Beredning innehåller krav för kemikalieanvändning, avloppsrening och energiåtgång vid produktionsprocessen. För att använda Bra Fiber-märkning krävs att fibrerna är ekologiskt odlade och att kraven för Bra Beredning uppfylls.

== Demeter ==
''Information saknas.''

== EKO-Sustainable Textile Standard ==
[[Bild:Ekosustainable.jpg|thumb|70px|]] EKO-Sustainable Textile Standard är [[SKAL]]/[[Control Unions]] certifieringsprogram för textilier. Det ställer krav på ekologiskt odlade naturfibrer och på tillverkningsprocessen. Denna märkning är välkänd internationellt.

== Ekologiska fibrer ==
För att en produkt ska få kallas för ekologisk, måste den ha producerats enligt EUs regler för ekologisk produktion (Rådets förordning (EEG) nr 2092/91). Regler finns utarbetade för flera olika områden, där textilvaror berörs genom ekologisk odling och djurhållning. Dessutom tillkommer speciella krav som är specifika för framställning av textilfibrer. För bomull och lin gäller allmänna växtodlingsregler såsom förbud mot kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer. För ullproducenter gäller samma krav som övrig djurhållning tex foder och parasitbekämpning. Vidare ställs bland annat krav på vattenanvändningen vid bomullsodling och användning av lätt nedbrytbara kemiska produkter som används vid avkokning av ull.

Kontrollorganisationer som syns oftast i Sverige är Control Union (före detta SKAL), TDA, IMO.
Ibland kan du även se Bioland, CCOF, Ecocert Belgium, Bioinspecta Agreco.

== EU – blomman ==
[[Bild:Eu blomman.gif|thumb|100px| Logo EU-Blomman]] EU-blomman ställer främst krav på produktionsprocessen och har fokus på minskad vattenförorening och begränsning av farliga ämnen men har inga krav på ekologiska fibrer i råvaran. Både natur-, regenat- och syntetfibrer kan bli certifierade. I de fall som ekologiska fibrer används finns möjlighet att skriva ut ”ekologisk bomull” bredvid logotypen.

Kriterierna omfattar följande processteg i den textila varans livscykel:

* Fiberproduktion
* [[Spinning]], [[vävning]] och [[stickning]]
* Våtberedning
* [[Färgning]] och "finishing"
* [[Tryckning]]
* Avloppsvattenbehandling (våtberedning)

Vidare ska information lämnas om bland annat energi- och vattenförbrukning. Slutligen ställs krav på att den färdiga produkten ska uppfylla vissa kvalitetskrav när det gäller användbarheten för konsumenten. Vid bomullsodlingen är det inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel som innehåller vissa ämnen (enligt angivna svarta listor). För att kontrollera att så inte har skett, krävs att råbomullen analyseras innan den vävs eller stickas. Analys ska göras fyra gånger per år. Om bomullen består av 50 procent organiskt odlad bomull, räcker det med en analys per år. Organiskt odlad bomull behöver inte analyseras. Här räcker det att styrka att odlingen har skett organiskt, se vidare EUs förordning 2092/91 , Ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.

För polyestertillverkning erfordras att utsläppen av VOC (l”ösningsmedel”) är mindre än 1,2 g/kg polyester. Antimonhalten i polyester får inte överstiga 300 ppm. Pentaklorfenol får inte användas överhuvudtaget under tillverkningen. I övrigt finns en rad krav omfattande klister, detergenter, färgämnen och pigment. Därtill krävs att lösningsmedelshalten i tryckpasta inte överstiger 5 procent. Slutligen får formaldehydhalten i den färdiga produkten inte överstiga 30 ppm i barnprodukter och 75 ppm för övriga produkter.

== GOTS – Global Organic Textile Standard ==
[[Bild:GOTS Logo middle.jpg|thumb|80px|]] [[Global Organic Textile Standard (GOTS)]] är en standard som introducerades 2006 med mål att harmonisera de olika miljöstandarder som finns globalt för textilier. Den innefattar krav på ekologisk råvara och för tillverkningsprocessen. GOTS har två standarder/märkningar.

== KRAV – Kontrollförening för ekologisk odling ==
[[Bild:krav.gif|thumb|70px|]]Krav är en ekonomisk förening som i huvudsak inriktar sig mot ekologisk livsmedelsproduktion. KRAVs kriterier för textilvaror gäller sålunda enbart för råmaterialet, varför man inte kan finna KRAV-märkta textilier i butiken. En textilvara som består av kravodlad bomull får dock märkas med texten ”Innehåller kravodlad bomull”. Certifieringen utförs av dotterbolaget Aranea Certifiering AB.

== Soil Association ==

[[Bild:Organic-logo.jpg|thumb|70px]]''Information saknas.''

== Svanen ==
[[Bild:SvanenLogo.gif|thumb|70px| Logo Svanen]] Svanenmärket kräver att resthalter av kemikalier i råfibern samt den färdiga produkten inte överstiger vissa angivna värden. Reglerna för resthalter i fibern tillämpas inte om fibern består av återvunnen bomull, lin eller ull. En hel del krav ställs för beredning av textilier vilket bl.a. innebär att en rad kemikalier inte får utnyttjas eller bara får förekomma i begränsad utsträckning. Ett grundkrav för att erhålla Svanenmärket på en textilprodukt är att man uppfyller kriterierna för EU-blomman. Utöver detta ställs bland annat krav på ekologisk produktion av naturfibrer (odling respektive djurhållning), energi och vattenförbrukning, etisk produktion, retursystem för produkter och emballage. Vidare ställs krav på att innehavaren av svanenlicensen uppfyller alla krav, lagar och regler angående säkerhet, miljö och arbetsmiljö som finns etablerade i de aktuella produktionsländerna. För miljö- och kvalitetsstyrning av arbetet ska producenterna upprätta rutiner och instruktioner som säkerställer att Svanenkriterierna efterlevs.

== Öko-Tex Standard 100 ==
[[Bild:Oe100 21.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 100]] [[Öko-Tex]] miljömärkning, Öko-Tex Standard 100, är en oberoende humanekologisk märkning, som med utgångspunkten människa - plagg, garanterar frånvaron av hälsofarliga substanser enligt förutbestämda gränsvärden. För garner, tyger och textila produkter av olika slag specificeras gränsvärden för ämnen som kan vara skadliga för människan. Dessa gränsvärden uppdateras kontinuerligt. Märkningen har ett stort internationellt stöd genom att merparten av Västeuropas textilforskningsinstitut är anslutna. I Sverige är det textilforskningsinstitutet IFP i Göteborg som är ansvarig för certifiering. I framför allt Tyskland är det vanligt att kunder kräver att produkterna ska vara godkända enligt Öko-Tex. Härigenom har märkningen fått stort internationellt genombrott.

Testerna som utförs baseras på ändamålet för den textila produkten. Ju mer kroppsnära ett material är desto lägre är nivån på gränsvärdena för vad som får finnas i materialet. Gränsvärdena gäller för färgers och beredningars härdigheter mot exempelvis svett. Textiliens pH-värde ska även befinna sig inom ett visst intervall för vad som liknar hudens normala pH-värde. Även intervallet för pH varierar beroende på hur hudnära textilmaterialet ämnar att vara.
De olika klasserna är:

'''Klass I: Textilier och textilleksaker för barn'''
Sådana textilier är kläder, underkläder, sängkläder och filtar inklusive leksaker som består av textil som är ämnade för barn upp till tre år. Denna klass har de högsta kraven och därmed också, för de flesta ämnen, de lägsta tillåtna gränsvärdena. Anledningen till detta är att små barn anses vara känsligare dels genom sin känsliga hud men även pga att de ”stoppar allt i munnen”. Förutom pH-värde och svetthärdighet är det därför viktigt att även utföra tester som visar materialets härdighet mot saliv.

'''Klass II: Textilier i direktkontakt med huden'''
Denna klass innefattar textilier och kläder som är tänkta att användas i direktkontakt med kroppen, såsom underkläder, sängkläder, frottévaror, skjortor och blusar. Gränsvärdena för förekomst av ämnen i materialet är något högre i denna klass än i klass I, medan pH-värdet är detsamma pga. att textilierna är ämnade för kroppsnära produkter.

'''Klass III: Textilier utan direkt kontakt med huden'''
Textilier i denna grupp är bland annat ytterplagg och foder. Dessa kommer inte i direkt kontakt med huden varför gränsvärdena för pH-värdet har ett bredare toleransområde. I övrigt är gränsvärdena de samma som klass II.

'''Klass IV: Inredningstextil'''
Denna klass riktas mot inredningstextil såsom dukar och gardiner, men även väggtextilier och mattor . Här gäller samma pH och gränsvärden som för klass III.

== Öko-Tex 1000 ==
[[Bild:oeko-tex_1000-Eng.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 1000]]Som en naturlig utveckling av Öko-Tex standard 100 introducerades 1995 en standard som även täcker produktionsekologiska aspekter, Öko-Tex 1000.
Kraven för att erhålla en sådan certifiering följer specifika kriterier för tillverkningsprocesserna. Man ska dessutom kunna visa att minst 30% av den totala produktionen redan är certifierad under Öko-Tex standard 100. Kraven som ställs för produktionen innebär bland annat att man ska undvika eller begränsa användningen av skadliga ämnen. Man ska även följa gränsvärden för utsläpp till vatten och luft och optimera sin energianvändning. Med fokus inriktat på produktionspersonalen innebär kraven även att man ska säkerställa en låg bullernivå, reducera eller eliminera partikel- och dammföroreningar och introducera åtgärder för att garantera ett säkert arbete. Företaget revideras efter sin certifiering vart tredje år, av ett oberoende organ, som är medlem i Öko-Tex international-”Association for the Assessment of Environmentally Friendly Textiles".

== Öko-Tex 100 plus ==
[[Bild:Labelplus.gif|thumb|140px| Logo Öko-Tex 100 plus]] Om ett företag är certifierat enligt kraven i Öko-Tex 1000 och har sina produkter certifierade enligt Öko-Tex 100, kan det ansöka om en speciell märkning för sina produkter. Denna märkning heter Öko-Tex 100 plus och ställer krav på att man lever upp till kriterierna från de andra två certifieringarna. Ett ytterligare krav är att företaget ska kunna bevisa att den totala produktionskedjan, dvs. alla företag utan några undantag som är involverade i en speciell produkt, är certifierade enligt Öko-Tex 1000.
Samtliga tester som utförs på textilvaror utförs enligt standardiserade testmetoder som finns beskrivna i ”Öko-Tex standard 200 – Testing Procedures”.
Övriga standarder är Öko-Tex 100 och Öko-Tex 1000 som ger vägledningar om produkt- respektive produktionsförhållanden inför en kommande certifiering.

== Historik ==
Startskottet till dagens miljömärkning av textilier kom från ett företag i Danmark, som började marknadsföra sina produkter under benämningen [[Green Cotton]]. Företaget slog larm till massmedia och allmänheten om att det användes en rad bekämpningsmedel vid odling av bomull. Parallellt lanserades organiskt odlad bomull på marknaden. Efter Green Cottonmärket följde en rad andra miljömärken. Konsumenten möttes av en djungel av miljöinformation. Även andra aktörer engagerade sig i miljömärkningsarbetet. [[Naturskyddsföreningen]] ([[Bra Miljöval]]-märkning) och [[SIS]] ([[Svanen]]-märkning) såg till att en mer officiell miljömärkning togs fram. En annan typ av miljömärkning med inriktning mot humanekologi togs fram av [[Öko-Tex]] (Öko-Tex standard 100).

== Externa länkar ==
* Svanen/EU-blomman - SIS Miljömärkning, [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:197:0070:0086:SV:PDF * Svanen/EU-blomman - SIS Miljömärkning]
* Bra Miljöval - Naturskyddsföreningen
* IFP Research
* Oeko-Tex International,

----
''Denna artikel behöver '''uppdateras''' och '''utökas''' med flera miljömärkningar bland annat. Hjälp gärna till!''

Miljömärkning

2010-02-25T11:53:13Z

Henrik:

[[Bild:SIS korr.jpg|thumb|300px| Illustration: Miljömärkningar]]'''Miljömärkning''' syftar till att vägleda och informera inköpare och konsumenter om varor och produkter. Märkningen ska stimulera tillverkare och importörer att utveckla mer miljöanpassade produkter.

Det finns en mängd miljömärkningar och [[miljöstandarder]] för textilier och framtagning av fibrer. En del miljömärkningar har krav på framtagningen av fiber, till exempel ekologisk odling av bomull och en del har krav på de efterföljande processerna, till exempel [[färgning]] och beredning. En del miljömärkningar har krav för både färgning och beredning.

En miljömärkning baseras på en miljöstandard där en utomstående part sätter upp vilka krav som ska ställas för att en produkt ska få miljömärket. Kunden överlåter åt miljömärkningsorganet att genom miljömärkningen visa vilka produkter som är mest miljöanpassade. För den mindre miljökunniga inköparen är detta ett enklare system. Nedan redovisas kortfattat innebörden av de vanligaste textila miljömärkningarna och miljöstandarderna.

== Bra Miljöval - Naturskyddsföreningens miljömärkning ==
[[Bild:Bra-miljöval-logo.gif|thumb|80px| Logo Bra Miljöval]] Bra Fiber och Bra Beredning är Naturskyddsföreningens två miljöstandarder för textilier. Bra Beredning innehåller krav för kemikalieanvändning, avloppsrening och energiåtgång vid produktionsprocessen. För att använda Bra Fiber-märkning krävs att fibrerna är ekologiskt odlade och att kraven för Bra Beredning uppfylls.

== Demeter ==
''Information saknas.''

== EKO-Sustainable Textile Standard ==
[[Bild:Ekosustainable.jpg|thumb|70px|]] EKO-Sustainable Textile Standard är [[SKAL]]/[[Control Unions]] certifieringsprogram för textilier. Det ställer krav på ekologiskt odlade naturfibrer och på tillverkningsprocessen. Denna märkning är välkänd internationellt.

== Ekologiska fibrer ==
För att en produkt ska få kallas för ekologisk, måste den ha producerats enligt EUs regler för ekologisk produktion (Rådets förordning (EEG) nr 2092/91). Regler finns utarbetade för flera olika områden, där textilvaror berörs genom ekologisk odling och djurhållning. Dessutom tillkommer speciella krav som är specifika för framställning av textilfibrer. För bomull och lin gäller allmänna växtodlingsregler såsom förbud mot kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer. För ullproducenter gäller samma krav som övrig djurhållning tex foder och parasitbekämpning. Vidare ställs bland annat krav på vattenanvändningen vid bomullsodling och användning av lätt nedbrytbara kemiska produkter som används vid avkokning av ull.

Kontrollorganisationer som syns oftast i Sverige är Control Union (före detta SKAL), TDA, IMO.
Ibland kan du även se Bioland, CCOF, Ecocert Belgium, Bioinspecta Agreco.

== EU – blomman ==
[[Bild:Eu blomman.gif|thumb|100px| Logo EU-Blomman]] EU-blomman ställer främst krav på produktionsprocessen och har fokus på minskad vattenförorening och begränsning av farliga ämnen men har inga krav på ekologiska fibrer i råvaran. Både natur-, regenat- och syntetfibrer kan bli certifierade. I de fall som ekologiska fibrer används finns möjlighet att skriva ut ”ekologisk bomull” bredvid logotypen.

Kriterierna omfattar följande processteg i den textila varans livscykel:

* Fiberproduktion
* [[Spinning]], [[vävning]] och [[stickning]]
* Våtberedning
* [[Färgning]] och "finishing"
* [[Tryckning]]
* Avloppsvattenbehandling (våtberedning)

Vidare ska information lämnas om bland annat energi- och vattenförbrukning. Slutligen ställs krav på att den färdiga produkten ska uppfylla vissa kvalitetskrav när det gäller användbarheten för konsumenten. Vid bomullsodlingen är det inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel som innehåller vissa ämnen (enligt angivna svarta listor). För att kontrollera att så inte har skett, krävs att råbomullen analyseras innan den vävs eller stickas. Analys ska göras fyra gånger per år. Om bomullen består av 50 procent organiskt odlad bomull, räcker det med en analys per år. Organiskt odlad bomull behöver inte analyseras. Här räcker det att styrka att odlingen har skett organiskt, se vidare EUs förordning 2092/91 , Ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.

För polyestertillverkning erfordras att utsläppen av VOC (l”ösningsmedel”) är mindre än 1,2 g/kg polyester. Antimonhalten i polyester får inte överstiga 300 ppm. Pentaklorfenol får inte användas överhuvudtaget under tillverkningen. I övrigt finns en rad krav omfattande klister, detergenter, färgämnen och pigment. Därtill krävs att lösningsmedelshalten i tryckpasta inte överstiger 5 procent. Slutligen får formaldehydhalten i den färdiga produkten inte överstiga 30 ppm i barnprodukter och 75 ppm för övriga produkter.

== GOTS – Global Organic Textile Standard ==
[[Bild:GOTS Logo middle.jpg|thumb|80px|]] [[Global Organic Textile Standard (GOTS)]] är en standard som introducerades 2006 med mål att harmonisera de olika miljöstandarder som finns globalt för textilier. Den innefattar krav på ekologisk råvara och för tillverkningsprocessen. GOTS har två standarder/märkningar.

== KRAV – Kontrollförening för ekologisk odling ==
[[Bild:krav.gif|thumb|70px|]]Krav är en ekonomisk förening som i huvudsak inriktar sig mot ekologisk livsmedelsproduktion. KRAVs kriterier för textilvaror gäller sålunda enbart för råmaterialet, varför man inte kan finna KRAV-märkta textilier i butiken. En textilvara som består av kravodlad bomull får dock märkas med texten ”Innehåller kravodlad bomull”. Certifieringen utförs av dotterbolaget Aranea Certifiering AB.

== Soil Association ==

[[Bild:Organic-logo.jpg|thumb|70px]]''Information saknas.''

== Svanen ==
[[Bild:SvanenLogo.gif|thumb|70px| Logo Svanen]] Svanenmärket kräver att resthalter av kemikalier i råfibern samt den färdiga produkten inte överstiger vissa angivna värden. Reglerna för resthalter i fibern tillämpas inte om fibern består av återvunnen bomull, lin eller ull. En hel del krav ställs för beredning av textilier vilket bl.a. innebär att en rad kemikalier inte får utnyttjas eller bara får förekomma i begränsad utsträckning. Ett grundkrav för att erhålla Svanenmärket på en textilprodukt är att man uppfyller kriterierna för EU-blomman. Utöver detta ställs bland annat krav på ekologisk produktion av naturfibrer (odling respektive djurhållning), energi och vattenförbrukning, etisk produktion, retursystem för produkter och emballage. Vidare ställs krav på att innehavaren av svanenlicensen uppfyller alla krav, lagar och regler angående säkerhet, miljö och arbetsmiljö som finns etablerade i de aktuella produktionsländerna. För miljö- och kvalitetsstyrning av arbetet ska producenterna upprätta rutiner och instruktioner som säkerställer att Svanenkriterierna efterlevs.

== Öko-Tex Standard 100 ==
[[Bild:Oe100 21.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 100]] [[Öko-Tex]] miljömärkning, Öko-Tex Standard 100, är en oberoende humanekologisk märkning, som med utgångspunkten människa - plagg, garanterar frånvaron av hälsofarliga substanser enligt förutbestämda gränsvärden. För garner, tyger och textila produkter av olika slag specificeras gränsvärden för ämnen som kan vara skadliga för människan. Dessa gränsvärden uppdateras kontinuerligt. Märkningen har ett stort internationellt stöd genom att merparten av Västeuropas textilforskningsinstitut är anslutna. I Sverige är det textilforskningsinstitutet IFP i Göteborg som är ansvarig för certifiering. I framför allt Tyskland är det vanligt att kunder kräver att produkterna ska vara godkända enligt Öko-Tex. Härigenom har märkningen fått stort internationellt genombrott.

Testerna som utförs baseras på ändamålet för den textila produkten. Ju mer kroppsnära ett material är desto lägre är nivån på gränsvärdena för vad som får finnas i materialet. Gränsvärdena gäller för färgers och beredningars härdigheter mot exempelvis svett. Textiliens pH-värde ska även befinna sig inom ett visst intervall för vad som liknar hudens normala pH-värde. Även intervallet för pH varierar beroende på hur hudnära textilmaterialet ämnar att vara.
De olika klasserna är:

'''Klass I: Textilier och textilleksaker för barn'''
Sådana textilier är kläder, underkläder, sängkläder och filtar inklusive leksaker som består av textil som är ämnade för barn upp till tre år. Denna klass har de högsta kraven och därmed också, för de flesta ämnen, de lägsta tillåtna gränsvärdena. Anledningen till detta är att små barn anses vara känsligare dels genom sin känsliga hud men även pga att de ”stoppar allt i munnen”. Förutom pH-värde och svetthärdighet är det därför viktigt att även utföra tester som visar materialets härdighet mot saliv.

'''Klass II: Textilier i direktkontakt med huden'''
Denna klass innefattar textilier och kläder som är tänkta att användas i direktkontakt med kroppen, såsom underkläder, sängkläder, frottévaror, skjortor och blusar. Gränsvärdena för förekomst av ämnen i materialet är något högre i denna klass än i klass I, medan pH-värdet är detsamma pga. att textilierna är ämnade för kroppsnära produkter.

'''Klass III: Textilier utan direkt kontakt med huden'''
Textilier i denna grupp är bland annat ytterplagg och foder. Dessa kommer inte i direkt kontakt med huden varför gränsvärdena för pH-värdet har ett bredare toleransområde. I övrigt är gränsvärdena de samma som klass II.

'''Klass IV: Inredningstextil'''
Denna klass riktas mot inredningstextil såsom dukar och gardiner, men även väggtextilier och mattor . Här gäller samma pH och gränsvärden som för klass III.

== Öko-Tex 1000 ==
[[Bild:oeko-tex_1000-Eng.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 1000]]Som en naturlig utveckling av Öko-Tex standard 100 introducerades 1995 en standard som även täcker produktionsekologiska aspekter, Öko-Tex 1000.
Kraven för att erhålla en sådan certifiering följer specifika kriterier för tillverkningsprocesserna. Man ska dessutom kunna visa att minst 30% av den totala produktionen redan är certifierad under Öko-Tex standard 100. Kraven som ställs för produktionen innebär bland annat att man ska undvika eller begränsa användningen av skadliga ämnen. Man ska även följa gränsvärden för utsläpp till vatten och luft och optimera sin energianvändning. Med fokus inriktat på produktionspersonalen innebär kraven även att man ska säkerställa en låg bullernivå, reducera eller eliminera partikel- och dammföroreningar och introducera åtgärder för att garantera ett säkert arbete. Företaget revideras efter sin certifiering vart tredje år, av ett oberoende organ, som är medlem i Öko-Tex international-”Association for the Assessment of Environmentally Friendly Textiles".

== Öko-Tex 100 plus ==
[[Bild:Labelplus.gif|thumb|140px| Logo Öko-Tex 100 plus]] Om ett företag är certifierat enligt kraven i Öko-Tex 1000 och har sina produkter certifierade enligt Öko-Tex 100, kan det ansöka om en speciell märkning för sina produkter. Denna märkning heter Öko-Tex 100 plus och ställer krav på att man lever upp till kriterierna från de andra två certifieringarna. Ett ytterligare krav är att företaget ska kunna bevisa att den totala produktionskedjan, dvs. alla företag utan några undantag som är involverade i en speciell produkt, är certifierade enligt Öko-Tex 1000.
Samtliga tester som utförs på textilvaror utförs enligt standardiserade testmetoder som finns beskrivna i ”Öko-Tex standard 200 – Testing Procedures”.
Övriga standarder är Öko-Tex 100 och Öko-Tex 1000 som ger vägledningar om produkt- respektive produktionsförhållanden inför en kommande certifiering.

== Historik ==
Startskottet till dagens miljömärkning av textilier kom från ett företag i Danmark, som började marknadsföra sina produkter under benämningen [[Green Cotton]]. Företaget slog larm till massmedia och allmänheten om att det användes en rad bekämpningsmedel vid odling av bomull. Parallellt lanserades organiskt odlad bomull på marknaden. Efter Green Cottonmärket följde en rad andra miljömärken. Konsumenten möttes av en djungel av miljöinformation. Även andra aktörer engagerade sig i miljömärkningsarbetet. [[Naturskyddsföreningen]] ([[Bra Miljöval]]-märkning) och [[SIS]] ([[Svanen]]-märkning) såg till att en mer officiell miljömärkning togs fram. En annan typ av miljömärkning med inriktning mot humanekologi togs fram av [[Öko-Tex]] (Öko-Tex standard 100).

== Externa länkar ==
* Svanen/EU-blomman - SIS Miljömärkning, [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:197:0070:0086:SV:PDF sis]
* Bra Miljöval - Naturskyddsföreningen
* IFP Research
* Oeko-Tex International,

----
''Denna artikel behöver '''uppdateras''' och '''utökas''' med flera miljömärkningar bland annat. Hjälp gärna till!''

Miljömärkning

2010-02-25T11:52:24Z

Henrik:

[[Bild:SIS korr.jpg|thumb|300px| Illustration: Miljömärkningar]]'''Miljömärkning''' syftar till att vägleda och informera inköpare och konsumenter om varor och produkter. Märkningen ska stimulera tillverkare och importörer att utveckla mer miljöanpassade produkter.

Det finns en mängd miljömärkningar och [[miljöstandarder]] för textilier och framtagning av fibrer. En del miljömärkningar har krav på framtagningen av fiber, till exempel ekologisk odling av bomull och en del har krav på de efterföljande processerna, till exempel [[färgning]] och beredning. En del miljömärkningar har krav för både färgning och beredning.

En miljömärkning baseras på en miljöstandard där en utomstående part sätter upp vilka krav som ska ställas för att en produkt ska få miljömärket. Kunden överlåter åt miljömärkningsorganet att genom miljömärkningen visa vilka produkter som är mest miljöanpassade. För den mindre miljökunniga inköparen är detta ett enklare system. Nedan redovisas kortfattat innebörden av de vanligaste textila miljömärkningarna och miljöstandarderna.

== Bra Miljöval - Naturskyddsföreningens miljömärkning ==
[[Bild:Bra-miljöval-logo.gif|thumb|80px| Logo Bra Miljöval]] Bra Fiber och Bra Beredning är Naturskyddsföreningens två miljöstandarder för textilier. Bra Beredning innehåller krav för kemikalieanvändning, avloppsrening och energiåtgång vid produktionsprocessen. För att använda Bra Fiber-märkning krävs att fibrerna är ekologiskt odlade och att kraven för Bra Beredning uppfylls.

== Demeter ==
''Information saknas.''

== EKO-Sustainable Textile Standard ==
[[Bild:Ekosustainable.jpg|thumb|70px|]] EKO-Sustainable Textile Standard är [[SKAL]]/[[Control Unions]] certifieringsprogram för textilier. Det ställer krav på ekologiskt odlade naturfibrer och på tillverkningsprocessen. Denna märkning är välkänd internationellt.

== Ekologiska fibrer ==
För att en produkt ska få kallas för ekologisk, måste den ha producerats enligt EUs regler för ekologisk produktion (Rådets förordning (EEG) nr 2092/91). Regler finns utarbetade för flera olika områden, där textilvaror berörs genom ekologisk odling och djurhållning. Dessutom tillkommer speciella krav som är specifika för framställning av textilfibrer. För bomull och lin gäller allmänna växtodlingsregler såsom förbud mot kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer. För ullproducenter gäller samma krav som övrig djurhållning tex foder och parasitbekämpning. Vidare ställs bland annat krav på vattenanvändningen vid bomullsodling och användning av lätt nedbrytbara kemiska produkter som används vid avkokning av ull.

Kontrollorganisationer som syns oftast i Sverige är Control Union (före detta SKAL), TDA, IMO.
Ibland kan du även se Bioland, CCOF, Ecocert Belgium, Bioinspecta Agreco.

== EU – blomman ==
[[Bild:Eu blomman.gif|thumb|100px| Logo EU-Blomman]] EU-blomman ställer främst krav på produktionsprocessen och har fokus på minskad vattenförorening och begränsning av farliga ämnen men har inga krav på ekologiska fibrer i råvaran. Både natur-, regenat- och syntetfibrer kan bli certifierade. I de fall som ekologiska fibrer används finns möjlighet att skriva ut ”ekologisk bomull” bredvid logotypen.

Kriterierna omfattar följande processteg i den textila varans livscykel:

* Fiberproduktion
* [[Spinning]], [[vävning]] och [[stickning]]
* Våtberedning
* [[Färgning]] och "finishing"
* [[Tryckning]]
* Avloppsvattenbehandling (våtberedning)

Vidare ska information lämnas om bland annat energi- och vattenförbrukning. Slutligen ställs krav på att den färdiga produkten ska uppfylla vissa kvalitetskrav när det gäller användbarheten för konsumenten. Vid bomullsodlingen är det inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel som innehåller vissa ämnen (enligt angivna svarta listor). För att kontrollera att så inte har skett, krävs att råbomullen analyseras innan den vävs eller stickas. Analys ska göras fyra gånger per år. Om bomullen består av 50 procent organiskt odlad bomull, räcker det med en analys per år. Organiskt odlad bomull behöver inte analyseras. Här räcker det att styrka att odlingen har skett organiskt, se vidare EUs förordning 2092/91 , Ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.

För polyestertillverkning erfordras att utsläppen av VOC (l”ösningsmedel”) är mindre än 1,2 g/kg polyester. Antimonhalten i polyester får inte överstiga 300 ppm. Pentaklorfenol får inte användas överhuvudtaget under tillverkningen. I övrigt finns en rad krav omfattande klister, detergenter, färgämnen och pigment. Därtill krävs att lösningsmedelshalten i tryckpasta inte överstiger 5 procent. Slutligen får formaldehydhalten i den färdiga produkten inte överstiga 30 ppm i barnprodukter och 75 ppm för övriga produkter.

== GOTS – Global Organic Textile Standard ==
[[Bild:GOTS Logo middle.jpg|thumb|80px|]] [[Global Organic Textile Standard (GOTS)]] är en standard som introducerades 2006 med mål att harmonisera de olika miljöstandarder som finns globalt för textilier. Den innefattar krav på ekologisk råvara och för tillverkningsprocessen. GOTS har två standarder/märkningar.

== KRAV – Kontrollförening för ekologisk odling ==
[[Bild:krav.gif|thumb|70px|]]Krav är en ekonomisk förening som i huvudsak inriktar sig mot ekologisk livsmedelsproduktion. KRAVs kriterier för textilvaror gäller sålunda enbart för råmaterialet, varför man inte kan finna KRAV-märkta textilier i butiken. En textilvara som består av kravodlad bomull får dock märkas med texten ”Innehåller kravodlad bomull”. Certifieringen utförs av dotterbolaget Aranea Certifiering AB.

== Soil Association ==

[[Bild:Organic-logo.jpg|thumb|70px]]''Information saknas.''

== Svanen ==
[[Bild:SvanenLogo.gif|thumb|70px| Logo Svanen]] Svanenmärket kräver att resthalter av kemikalier i råfibern samt den färdiga produkten inte överstiger vissa angivna värden. Reglerna för resthalter i fibern tillämpas inte om fibern består av återvunnen bomull, lin eller ull. En hel del krav ställs för beredning av textilier vilket bl.a. innebär att en rad kemikalier inte får utnyttjas eller bara får förekomma i begränsad utsträckning. Ett grundkrav för att erhålla Svanenmärket på en textilprodukt är att man uppfyller kriterierna för EU-blomman. Utöver detta ställs bland annat krav på ekologisk produktion av naturfibrer (odling respektive djurhållning), energi och vattenförbrukning, etisk produktion, retursystem för produkter och emballage. Vidare ställs krav på att innehavaren av svanenlicensen uppfyller alla krav, lagar och regler angående säkerhet, miljö och arbetsmiljö som finns etablerade i de aktuella produktionsländerna. För miljö- och kvalitetsstyrning av arbetet ska producenterna upprätta rutiner och instruktioner som säkerställer att Svanenkriterierna efterlevs.

== Öko-Tex Standard 100 ==
[[Bild:Oe100 21.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 100]] [[Öko-Tex]] miljömärkning, Öko-Tex Standard 100, är en oberoende humanekologisk märkning, som med utgångspunkten människa - plagg, garanterar frånvaron av hälsofarliga substanser enligt förutbestämda gränsvärden. För garner, tyger och textila produkter av olika slag specificeras gränsvärden för ämnen som kan vara skadliga för människan. Dessa gränsvärden uppdateras kontinuerligt. Märkningen har ett stort internationellt stöd genom att merparten av Västeuropas textilforskningsinstitut är anslutna. I Sverige är det textilforskningsinstitutet IFP i Göteborg som är ansvarig för certifiering. I framför allt Tyskland är det vanligt att kunder kräver att produkterna ska vara godkända enligt Öko-Tex. Härigenom har märkningen fått stort internationellt genombrott.

Testerna som utförs baseras på ändamålet för den textila produkten. Ju mer kroppsnära ett material är desto lägre är nivån på gränsvärdena för vad som får finnas i materialet. Gränsvärdena gäller för färgers och beredningars härdigheter mot exempelvis svett. Textiliens pH-värde ska även befinna sig inom ett visst intervall för vad som liknar hudens normala pH-värde. Även intervallet för pH varierar beroende på hur hudnära textilmaterialet ämnar att vara.
De olika klasserna är:

'''Klass I: Textilier och textilleksaker för barn'''
Sådana textilier är kläder, underkläder, sängkläder och filtar inklusive leksaker som består av textil som är ämnade för barn upp till tre år. Denna klass har de högsta kraven och därmed också, för de flesta ämnen, de lägsta tillåtna gränsvärdena. Anledningen till detta är att små barn anses vara känsligare dels genom sin känsliga hud men även pga att de ”stoppar allt i munnen”. Förutom pH-värde och svetthärdighet är det därför viktigt att även utföra tester som visar materialets härdighet mot saliv.

'''Klass II: Textilier i direktkontakt med huden'''
Denna klass innefattar textilier och kläder som är tänkta att användas i direktkontakt med kroppen, såsom underkläder, sängkläder, frottévaror, skjortor och blusar. Gränsvärdena för förekomst av ämnen i materialet är något högre i denna klass än i klass I, medan pH-värdet är detsamma pga. att textilierna är ämnade för kroppsnära produkter.

'''Klass III: Textilier utan direkt kontakt med huden'''
Textilier i denna grupp är bland annat ytterplagg och foder. Dessa kommer inte i direkt kontakt med huden varför gränsvärdena för pH-värdet har ett bredare toleransområde. I övrigt är gränsvärdena de samma som klass II.

'''Klass IV: Inredningstextil'''
Denna klass riktas mot inredningstextil såsom dukar och gardiner, men även väggtextilier och mattor . Här gäller samma pH och gränsvärden som för klass III.

== Öko-Tex 1000 ==
[[Bild:oeko-tex_1000-Eng.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 1000]]Som en naturlig utveckling av Öko-Tex standard 100 introducerades 1995 en standard som även täcker produktionsekologiska aspekter, Öko-Tex 1000.
Kraven för att erhålla en sådan certifiering följer specifika kriterier för tillverkningsprocesserna. Man ska dessutom kunna visa att minst 30% av den totala produktionen redan är certifierad under Öko-Tex standard 100. Kraven som ställs för produktionen innebär bland annat att man ska undvika eller begränsa användningen av skadliga ämnen. Man ska även följa gränsvärden för utsläpp till vatten och luft och optimera sin energianvändning. Med fokus inriktat på produktionspersonalen innebär kraven även att man ska säkerställa en låg bullernivå, reducera eller eliminera partikel- och dammföroreningar och introducera åtgärder för att garantera ett säkert arbete. Företaget revideras efter sin certifiering vart tredje år, av ett oberoende organ, som är medlem i Öko-Tex international-”Association for the Assessment of Environmentally Friendly Textiles".

== Öko-Tex 100 plus ==
[[Bild:Labelplus.gif|thumb|140px| Logo Öko-Tex 100 plus]] Om ett företag är certifierat enligt kraven i Öko-Tex 1000 och har sina produkter certifierade enligt Öko-Tex 100, kan det ansöka om en speciell märkning för sina produkter. Denna märkning heter Öko-Tex 100 plus och ställer krav på att man lever upp till kriterierna från de andra två certifieringarna. Ett ytterligare krav är att företaget ska kunna bevisa att den totala produktionskedjan, dvs. alla företag utan några undantag som är involverade i en speciell produkt, är certifierade enligt Öko-Tex 1000.
Samtliga tester som utförs på textilvaror utförs enligt standardiserade testmetoder som finns beskrivna i ”Öko-Tex standard 200 – Testing Procedures”.
Övriga standarder är Öko-Tex 100 och Öko-Tex 1000 som ger vägledningar om produkt- respektive produktionsförhållanden inför en kommande certifiering.

== Historik ==
Startskottet till dagens miljömärkning av textilier kom från ett företag i Danmark, som började marknadsföra sina produkter under benämningen [[Green Cotton]]. Företaget slog larm till massmedia och allmänheten om att det användes en rad bekämpningsmedel vid odling av bomull. Parallellt lanserades organiskt odlad bomull på marknaden. Efter Green Cottonmärket följde en rad andra miljömärken. Konsumenten möttes av en djungel av miljöinformation. Även andra aktörer engagerade sig i miljömärkningsarbetet. [[Naturskyddsföreningen]] ([[Bra Miljöval]]-märkning) och [[SIS]] ([[Svanen]]-märkning) såg till att en mer officiell miljömärkning togs fram. En annan typ av miljömärkning med inriktning mot humanekologi togs fram av [[Öko-Tex]] (Öko-Tex standard 100).

== Externa länkar ==
* Svanen/EU-blomman - SIS Miljömärkning,http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:197:0070:0086:SV:PDF
* Bra Miljöval - Naturskyddsföreningen
* IFP Research
* Oeko-Tex International,

----
''Denna artikel behöver '''uppdateras''' och '''utökas''' med flera miljömärkningar bland annat. Hjälp gärna till!''

Öko-tex 1000/sv

2009-04-27T16:01:15Z

Henrik: Skyddade Öko-tex 1000 [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

Öko-Tex Standard 1000 är en omfattande produktionsekologisk standard som tar upp alla de miljöaspekter som kan förekomma i en textilindustri. Standarden tar också upp arbetsförhållanden, sociala förhållanden, diskriminering och barnarbete. Certifieringen innebär en bedömning av ett textilföretags miljöprestande. Det vill säga att företaget som ansöker om certifiering enligt Öko-Tex Standard 1000 redovisar utsläpp till luft, mark och vatten samt energi- och vattenförbrukning. Vilka eventuella kemikalier och färgämnen som används. Standarden förbjuder vissa teknologier som är miljöförstörande och skadliga för människan som arbetar med produktionen. Företaget som söker skall också ha ett [[miljöledningssystem]] enligt [[ISO 14000]] eller [[EMAS]].

Fördelen med Öko-Tex Standard 1000 i jämförelse med ISO 14001 och EMAS är att Standard 1000 har mer detaljerade krav och dessa är likadana oavsett i vilket land eller världsdel produktionsstället är placerat. Certifieringen gäller för ett produktionsställe. En annan fördel är att möjlighet finns att märka produkten.

== Relaterade artiklar ==
*[[Öko-tex 100]]

Återvinning

2009-04-27T16:00:54Z

Henrik: Skyddade Återvinning [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Återvinning''' av textila produkter eller spill från produktionen menas att textilprodukten förs tillbaka till fiberstadiet och att man därefter ordnar fibrerna i något förband (vadd, garn, väv, trikå osv.) samt tillverkar nya textila produkter av dessa. Det är alltså fibrerna som återvinns.

Vid upprepning eller rivning av en textilvara slits många fibrer av och ut kommer kortare fibrer, vilket är en nackdel ur kvalitetssynpunkt. En textilprodukt som tillverkas ur kortare fibrer får försämrade mekaniska egenskaper, och därmed även begränsade användningsområden. Andra svårigheter med återvinning av fibrer är behovet av sortering efter fiberslag samt färgnyanser.

Det finns olika typer av återvinning, ''mekanisk'', ''termisk'' eller ''kemisk'' återvinning. Olika typer av återvinningstekniker används för olika typer av textilfibrer.

== Relaterade artiklar ==
*[[Textilavfall]]
*[[Textilspill]]

== Källor ==
[[Textilmiljöhandboken]]

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad''' och får gärna uppdateras och utökas!''

Wiki/sv

2009-04-27T16:00:37Z

Henrik: Skyddade Wiki [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''En wiki''' är en webbplats som är öppen för vem som helst att använda och redigera i. De finns en mängd olika "wikisar" varav den mest kända är den stora nätbaserade encyclopedin [http://www.wikipedia.se Wikipedia].

White Cotton

2009-04-27T16:00:17Z

Henrik: Skyddade White Cotton [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''White Cotton''' är företaget [[Bergman]]s varumärke för [[ekologisk bomull]] certifierad av [[Control Union]].

== Relaterade artiklar ==
*[[Miljömärkningar]]

Vävning

2009-04-27T15:59:54Z

Henrik: Skyddade Vävning [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Vävning''' är en textil produktionsmetod som går ut på att korsa två vinkelräta trådsystem (varp och inslag) för att åstadkomma tyg av olika slag. I modern tid sker produktionen både industriellt och manuellt.

== Miljöaspekter ==
Vid vävning skyddas varptrådarna från slitage i skeden genom att man doppar varpen i ett klisterbad och torkar in den. Genom detta erhålls ett styvare och tåligare varpgarn. Varpklistret består vanligtvis av stärkelse, karboximetylcellulosa (CMC) eller liknande produkter för cellulosafibrer som bomull och viskos. För [[syntetfibrer]] används oftast syntetiska klister som polyester-, polyvinylalkohol- eller polyakrylsyraklister. Vid klistringen uppstår i princip endast vissa badrester som förorening. Pålagt klister tvättas ur vid vävning och [[förbehandling]]. Klistermängderna uppgår till ungefär 5 % av vävens vikt. I några få företag med vertikal produktorganisation återanvänds viss del av klistret.

== Källor ==
[[Textilmiljöhandboken]]

----
''Denna artikel behöver '''uppdateras''' och '''utökas'''. Hjälp gärna till!''

Viskos

2009-04-27T15:59:29Z

Henrik: Skyddade Viskos [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Viskosfibrerna''' utgör ca 7 % av världens fiberanvändning. Viskosmassan görs av ren [[cellulosa]] som med [[natronlut]] och [[kolsvavla]] löses till xantater. I sur lösning tillbakabildas xantaterna och cellulosan faller ut. Detta görs genom att man pressar ut viskosmassan genom fina dysor i ett bad med syra. Viskosfibern är en relativt svag fiber, men den har tidigare använts som armeringsfiber i industriella produkter, t.ex. bildäck. Dess industriella användning har numera övertagits av [[syntetfibrerna]]. För att förbättra viskosfibrernas våthållfasthet används zinksalter vid framställningen, vilket leder till zinkutsläpp. Det arbetas i dag med delvis slutna processer för att minska utsläppen.

På senare tid har man experimenterat med speciella lösningsmedel för cellulosan som ska vara helt återvinningsbara. En sådan fiber är [[Lyocell]].

== Miljöaspekter ==
Förutom minskad vattenmängd vid odling och minskat behov av pesticider så utvinns upp till 10 gånger mer cellulosa från träd än från bomullsodling per hektar. Tillverkning av [[konstfibrer]] kräver tillsatser av kemikalier vilka kan vara skadliga för miljön, när de släpps ut till luft och vatten från efterföljande processverksamheter. Huvuddelen av dessa föroreningar kommer dock från kemikalier som tillförts efter själva tillverkningen. De [[mineraloljor]] som används som spinnolja har en betydande miljömässig innebörd för kommande beredningssteg i textilkedjan. Dessa hjälpmedel behöver avlägsnas fullkomligt innan [[färgning]], vilket innebär att de kommer att finnas i utsläppsluften från högtemperaturprocesser och bidra till luftförorening, eller i vattnet från våtprocesser och därmed bidra till den organiska mängden föroreningar i det totala utsläppet [1].

'''Utsläpp till luften''': Vid framställningen av viskosmassan och vid spinningen får man utsläpp av kolsvavla som är giftigt.

'''Utsläpp till vattnet''': Tidigare har kopparoxidammoniak använts som lösningsmedel för cellulosan och i dessa fall är det kopparen som är ett problem. Vid utspinning av viskosmassan till fibrer används i vissa fall zinksalter som ger zinkutsläpp.

== Källor ==
*[[Textilmiljöhandboken]]
*[1] IPPC BAT, Integrated Pollution Prevention and Control, Reference Document on Best Available Techniques for the Textile Industry

----

''Denna artikel bör '''kvalitetskontrolleras''' och uppdateras. Hjälp gärna till!''

Varpklister

2009-04-27T15:59:13Z

Henrik: Skyddade Varpklister [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Varpklister''' tillsätts innan vävning för att se till att [[varp]]trådarna inte ska gå av vid [[vävningen]]. Varpklistret består vanligtvis av stärkelse, karboximetylcellulosa (CMC) eller liknande produkter för cellulosafibrer som [[bomull]] och [[viskos]]. För syntetfibrer används oftast syntetiska klister som polyester-, polyvinylalkohol- eller polyakrylsyraklister. Vid klistringen uppstår i princip endast vissa badrester som förorening. Pålagt klister tvättas ur vid vävning och [[förbehandling]]. Klistermängderna uppgår till ungefär 5 % av vävens vikt. I några få företag med vertikal produktorganisation återanvänds viss del av klistret.
----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till att utöka den!''

Tryckning

2009-04-27T15:58:40Z

Henrik: Skyddade Tryckning [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

Tryckning görs för att applicera ett mönster på ett textilier.Vid vanlig schablontryckning påförs tryckpastan genom olika typer av schabloner i ett visst

Textiltryck är att tillämpa färg till tyget i bestämda mönster eller mönster. I korrekt tryckta tyger färg är bunden med fiber, så att tåla tvätt och friktion. Textiltryck är relaterade till färgning men, medan vid färgning väl hela systemet är jämnt täckt med en färg, i utskrift en eller flera färger tillämpas för att det i vissa delar bara, och i kraftigt definieras mönster.

mönster på tygytan. Därpå fixeras färgämnet genom olika fixeringsbehandlingar, t.ex. ångning eller värmebehandling. Därefter måste överskottsfärgen tvättas ur tyget vilket ofta kräver ganska stora insatser av vatten och tvättkemikalier. Efter varje tryckning måste tryckschablonerna tvättas, vilket också ger en hel del spill. En del nyutveckling har lett fram till tekniker där eftertvätt inte behövs.

== Pigmenttryckning ==
Vid pigmenttryckning binds färgämnet till fiberytan med ett bindemedel genom uppvärmning, vilket gör att det inte behövs någon eftertvätt. Eftersom färgämnet i huvudsak sitter bundet till fiberytan är gnid- och tvätthärdigheten starkt beroende av hur bra bindemedlet är. Om tyget innehåller syntetfibrer kan t.ex. dispersionsfärgämnen från tryckpastan diffundera in i syntetfibern och ge bättre färghärdighet. Pigmentfärgning kan även göras på foulard, dvs. pigment och bindemedel impregneras på tyget och binds genom en värmebehandling. Tryckning och färgning enligt denna princip innebär oftast en viss uppstyvning av väven vilket innebär att det behöver tillsättas mjukgörare. Eftersom eftertvättning inte behövs innebär metoden minskad belastning på avloppet, men om bindningen till fibern är otillräcklig kommer färgämne och bindemedel att lossna vid tvättning av den färdiga produkten.

== Oljeemulsionsförtjockning ==
Tidigare användes ofta oljeemulsionsförtjockning av tryckpastan. Detta medförde utsläpp av kolväten till i huvudsak luften. I dag används istället polymerförtjockare. I många länder används fortfarande betydande mängder mineraloljor vid pigmenttryckning. Detta medför utsläpp till luft vid torkning och värmebehandling.

== Transfertryck ==
Vid transfertryck behövs inte heller någon eftertvätt. Vid tryckningen används ett papper som har tryckts med ett dispersionsfärgämne. Genom att lägga papperet på väven och värma går dispersionsfärgämnet från papperet in i fibern genom sublimering. Metoden ger bra härdighet, men fungerar bara på syntetfibrer. Vid transfertryckning bildas det en hel del pappersavfall och dessutom sker en del utsläpp vid tryckningen av papperet.

== Sprayfärgning ==
Ett sätt att efterlikna tryckta mönster är att spraya färglösning på tyget. Det är dock svårt att få skarpa kontraster på tyget, men å andra sidan är mönstrets form mera obunden. Problemen med överskottsfärg är desamma som med övrigt tryck - den måste antingen tvättas bort eller bindas med bindemedel. Följande typer av kemikalier och tillsatser används vid tryckning:

'''Tabell in Typ av kemikalier'''

== Miljöfakta - tryckning ==
Vid tryckning används i stort sätt samma typer av färgämnen som vid färgning. Man talar därför om reaktivtryck, kyptryck och direkttryck. Många av de hjälpmedel som används vid färgning finner man även vid tryckning, t.ex. tensider, egaliseringsmedel, bindemedel och mjukgörare.

För framställning av tryckpastor behövs dessutom förtjockningsmedel av olika slag beroende på färgämne och tryckförfarande. Vanliga förtjockningsmedel är polysackarider, alginater, tragant, CMC och syntetiska förtjockare. Tryckpastorna är ofta biologiskt nedbrytbara. För att få dem hållbara behöver man därför tillsätta konserveringsmedel. Tidigare användes små mängder formaldehyd som konserveringsmedel, men på senare tid experimenteras med andra konserveringsmedel. Vid vanlig tryckning med roterande eller flata schabloner går det åt något mera färgämne per tygyta än vid färgning. Det beror på att en betydande del av färgämnet inte kommer i direkt kontakt med fibrerna och därför inte heller fastnar på dem. Färgämnet måste därför tvättas bort liksom all annan överskottsfärg. Tryckta tyger kräver eftertvättning och därmed större tvättinsatser än foulardfärgade varor. Dessutom måste en tryckt vara ofta köras mer än en gång genom bredtvätten. Enligt en delundersökning i Nordvattenprojektet måste ca 95 % av överskottsfärgen tvättas bort vid en vanlig färgning för att tyget ska få bra färghärdighet. Kravet för en tryckt vara är ca 98-99 % för att få samma färghärdighet. Utvecklingen på tryckerisidan går oftast ut på att korta ställtiderna, dvs. den tid det tar att byta från ett mönster till ett annat, och att undvika tidsödande vatten- och energikrävande eftertvätt och rengöring. Genom att finna nya lösningar på applikation av färgen kan man minska spillet och därmed den totala mängden överskottsfärg som går ut i avloppet. Effektivare applikationsmetoder finns i mattberedningsindustrin (se avsnitt ”resursförbrukning”).

The All China Federation of Trade Unions/sv

2009-04-27T15:58:24Z

Henrik: Skyddade The All China Federation of Trade Unions [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

Den officiella fackföreningsorganisationen i Kina heter '''All China Federation of Trade Unions (ACFTU)'''. ACFTU är den enda godkända fackföreningsorganisationen i Kina och är kopplad till kommunistpartiet. Det gör att organisationen ofta beskylls för att hamna i intressekonflikt mellan att driva partiets intressen och arbetarnas.

Om en arbetare nekas sina lagliga rättigheter av sin arbetsgivare och vill utkräva dem finns det tre nivåer. Det första är en medling mellan arbetsgivaren och den anställda. ACFTU ska här agera medlare och inte den anställdes företrädare. Nästa steg är en arbetsskiljedomstol mellan lokala parter och tredje steget är civil domstol.

Textilprocesser

2009-04-27T15:58:03Z

Henrik: Skyddade Textilprocesser [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

[[Bild:Sid 20 slut.jpg|thumb|400px| Illustration: Textilprocesser]]Textilfibrerna går igenom flera processer innan de blir färdigt tyg. Vanliga textilprocesser är:

*[[Kardning]]
*[[Spinning]]
*[[Stickning]]
*[[Vävning]]
*[[Förbehandling]]
*[[Blekning]]
*[[Mercericering]]
*[[Färgning]]
*[[Tryckning]]
*[[Efterbehandling]]

Textilspill

2009-04-27T15:57:46Z

Henrik: Skyddade Textilspill [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Textilspill''' är textilier som blivit resprodukter vid produktionen. Textilspill är speciellt lämpat för [[återvinning]].

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och skriv mer!''

Textilmiljöhandboken

2009-04-27T15:57:33Z

Henrik: Skyddade Textilmiljöhandboken [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Textilmiljöhandboken''' är en bok som gavs ut 1997 av dåvarande branschorganisationen Tekoindustrierna, nu [[TEKO]] - Textil och modeföretagen. Författare är Harald Åsnes, [[Henrik Willers]] och Sven Cele.

Syftet med boken var att tillhandahålla en initierad beskrivning av fiberslagen, textiltillverkningens olika led, produktanvändningen och samtidigt ge grundläggande miljöfakta. Den vände sig till inköpare, säljare och andra medarbetare i industri och handel. Den var också avsedd att kunna fungera som en aktuell uppslagsbok för alla miljöintresserade.

== Bokens inledning ==
Textilmiljöhandbokens inledning skulle också kunna vara inledningen till TEKOwikin och lyder:

''Knappast någon produktion och varuhandel är så internationell som den textila. Från [[fibertillverkning]] i ett land, [[spinning]] i ett annat och [[vävning]] eller [[stickning]] i ett tredje kan råväven skickas till ytterligare ett annat land för att färgas och beredas. Därefter kan den skickas i väg för att konfektioneras och exporteras för försäljning någon annanstans i världen. I dag är det heller inte ovanligt att olika steg i både [[färgning]], [[beredning]] och [[konfektionering]] delvis sker på olika håll. Mot denna bakgrund står det klart att det är en omfattande och kostsam process att skaffa fram tillförlitlig och heltäckande miljöinformation om textila produkters miljöeffekter – behandlingskedjan är lång och processerna mycket varierande.''

Textilimportörerna

2009-04-27T15:57:12Z

Henrik: Skyddade Textilimportörerna [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Textilimportörena''' är en branschorganisation för textil och modeföretag med produktion utomlands. De verkar bland annat för ökad frihandel. VD är Åke Weyler.

Textilhögskolan

2009-04-27T15:56:54Z

Henrik: Skyddade Textilhögskolan [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Textilhögskolan''' är en institution vid [[Högskolan i Borås]]. Textilhögskolan har sin grund i Tekniska väfskolan som startade 1866. År 1986 överfördes det som då hette [[Textilinstitutet]] till Högskolan i Borås. På Textilhögskolan ges utbildningar till mode- och textildesigner, textilekonom, textilingenjör, handvävning, designteknik med mera.

== Externa länkar ==
[http://www.textilhogskolan.se Textilhögskolan]

TEKO/sv

2009-04-27T15:56:17Z

Henrik: Skyddade TEKO [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag''' (tidigare ''Tekoindustrierna'') är den gemensamma bransch- och arbetsgivarorganisationen för svenska textil- och modeföretag. De företräder branschen – nationellt och internationellt – i alla frågor av gemensamt intresse och om den svenska tekonäringen, dess företag och produkter. Huvuduppgiften är att ge service och information till medlemsföretagen. Marknaden, EU, miljön, avtalsområden och arbetsrätt är kärnan i verksamheten.

Internationellt är de medlemmar i EU:s textil- och konfektionsindustriorganisation [[EURATEX]], som representerar 123.000 tekoföretag med 2,4 miljoner sysselsatta. De har också ett nära samarbete med de nordiska systerorganisationerna. Deras kansli finns i Stockholm och har 10 regionkontor spridda över landet. De är medlemmar i Svenskt Näringsliv och har kanslisamverkan med Teknikföretagen.

== Externa länkar ==
*[http://www.teko.se TEKO]
*[http://www.euratex.org EURATEX]
*[http://www.svensktnaringsliv.se Svenskt Näringsliv]
*[http://www.teknikforetagen.se Teknikföretagen]

Syntetfibrer

2009-04-27T15:55:54Z

Henrik: Skyddade Syntetfibrer [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

Syntetfibrer är fibrer som tillverkas på konstgjord väg. Råvaror syntetiseras (sammanfogas) till långa molekylkedjor i en process som kallas [[polymerisation]]. Därefter smälts eller löses denna polymer till en spinnlösning. Spinnlösningen pressas genom [[dysor]] med små hål för att bilda långa fiber [[filament]].

Som utgångsmaterial för syntesen av dessa kedjepolymerer använder man fraktioner från oljedestillation (nafta och alkener), men för den första polyamidtillverkningen utnyttjades pentoser från majskolvar. I dag är oljekemin helt dominerande vid tillverkningen av de syntetiska fibrernas kedjepolymerer, även om växtmaterial kan användas för syntetfibertillverkning såsom t.ex. [[PLA-fiber]]n ([[Ingeo]]fibern).

Den absolut vanligaste syntetfibern är [[polyester]] (PET). [[Polyamid]] (PA) som är slitstarkare, används även i industriella sammanhang. En annan vanlig syntetfiber är [[akryl]]. Samma syntetfiber kan ha olika namn (handelsnamn) beroende på vem som tillverkat den och var den tillverkats.

== Miljöpåverkan ==
Den största miljöpåverkan från tillverkningen av syntetfibrer är att råvaran i de absolut flesta fallen är råolja som är mycket energikrävande att utvinna. Oljeutvinning påverkar inte bara miljön den är också politiskt och socialt kontroversiell.

Oljan polymeriseras och omvandlas till polymerer som spinns ut till fibrer främst genom smältspinning. Vid polymerisationen krävs olika typer av kemiska katalysatorer för att få igång processen (som ofta inte är bra för miljön) och sen tillsätts också kemikalier för att ge fibern olika egenskaper till exempel att den ska vara matt eller att man tillsätter [[optiska vitmedel]] till exempel.

Polyester tillverkas inte bara ur olja utan kräver även mycket energi vid framställningen. 1 kg polyester kräver 109 mega joul vid framställning varav hälften är själva råvaran och hälften går åt vid tillverkningen. för 1 kg polyamid är det 150 mega joul vilket kan jämföras med 50 mega joul för bomull.[1]

De höga hastigheterna vid spinningen kräver användning av smörjmedel, spinnoljor som oftast är mineraloljor med tillsatser av tensider för att förenkla urtvättning vid färgning.

Tillverkningen ger utsläpp av växthusgaser bland annat på grund av den energikrävande tillverkningsprocessen och oljeutvinningen.

== Relaterade artiklar ==
*[[Polyester]]
*[[Polyamid]]

== Källor ==
*Textilmiljöhandboken
*[1] Fletcher, Kate, Sustainable Fashion and Textiles - Design journeys
----
''Detta avsnitt behöver '''utökas'''. Hjälp till genom att fylla i [[mer]]!''

Svedning

2009-04-27T15:55:36Z

Henrik: Skyddade Svedning [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Svedning''' görs med vävda varor före de våta [[förbehandlingarna]]. Detta innebär att väven förs över en gaslåga för att sveda bort ytlugg, som annars kan ställa till besvär både vid vidare behandling och sedan vid användning. Svedning ger upphov till luftutsläpp från förbränningen vilket dock bedöms orsaka liten miljöpåverkan.

== Källa ==
[[Textilmiljöhandboken]]

Svanenmärke

2009-04-27T15:55:17Z

Henrik: Skyddade Svanenmärke [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

#REDIRECT [[Svanen]]

Stjälkfibrer

2009-04-27T15:55:00Z

Henrik: Skyddade Stjälkfibrer [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Stjälkfibrer''' är textilfibrer där man utvinner fibrer ur stjälken på växten. Exempel på vanliga stjälkfibrer är till exempel [[lin]], [[hampa]] och [[jute]]. Jämfört med [[bomull]] krävs det inte alls lika mycket vatten, man behöver inte lika ofta använda konstbevattning och använda lika mycket bekämpnings och ogräsmedel även om det används ibland. Stjälkfibrer växer ofta också på odlingsmarker som annars inte passar så bra att odla mat på.

Ofta är det [[rötning]]en som har en stor miljöpåverkan. Det vill säga när man ska lösa upp växtlimmet kring linfibern som finns i stjälken. Där så placeras linet i vatten - i en tank eller vattendrag eller liknande - så att fibern löses upp. Näringsämnena från den förmultnade stjälken frigör då vilket leder till vattenföroreningar.

En lösning är att undvika rötning i vatten, och t.ex. se till att rötning sker på marken med hjälp av dagg och regn eller genomföra rötning med hjälp av [[enzymer]] eller att undvika rötning och använda sig av olika mekaniska metoder istället.

== Källor ==
*[[Fletcher Kate]], [[Sustainable Fashion and Textiles]] - Design journeys

Stickning

2009-04-27T15:54:43Z

Henrik: Skyddade Stickning [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Stickning''' är en metod för att framställa tyg. Vid stickning används så kallade stickoljor för att smörja nålbäddarna och dessa överför en del stickoljor till tyget. Dessa oljor är i huvudsak gjorda av [[mineralolja]].

== Relaterade artiklar ==
[[Vävning]]
----
''Denna artikel behöver '''utökas'''. Hjälp gärna till!''

Sojafibrer

2009-04-27T15:54:21Z

Henrik: Skyddade Sojafibrer [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

Soja fibern är en regenatfiber gjord av proteiner från t.ex. Sojabönor. Redan under 50-talet utvecklades fibern och sågs då som ett substitut för de brister pa material som fanns efter andra världskriget. Nu har man tagit upp forskningen i framför allt kina och USA och lyckats ta fram en mjuk silkeslen fiber.

Ibland kallas sojafibern för ”vegetabilisk kashmir”. Den sägs liksom [[bambufibrer]] ha antibakterielle egenskaper, men ännu finns det inte mycket forskning på det området.

Siden

2009-04-27T15:53:52Z

Henrik: Skyddade Siden [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

Siden är en liten, men exklusiv [[proteinfiber]] där man skiljer mellan odlad siden (Siden) och vildsiden ([[tussasiden]]). Siden består av ett dubbelfilament som är sammankittat med ett lågmolekylärt protein som kallas sericin. Detta, tillsammans med naturligt förekommande oljor och organiska föroreningar, avlägsnas i varmt vatten vid upplindning av kokongen. [[Sericin]], som utgör 20-25% av råsilket är allergiframkallande, vilket har orsakat problem vid användning av sidenavfall som stoppningsmaterial. Kina är i dag det största odlingslandet för siden.

== Miljöaspekter ==
Avfallsvattnet från avkokning av silke innehåller en hög koncentration av kväve och organiska föreningar som kan ha negativ miljöpåverkan.

Siden såldes tidigare per viktenhet istället för per ytenhet och det var tillåtet att öka vikten genom impregnering med metallsalter. Detta "tillåtna fusk" kan fortfarande förekomma. Processen är mycket energi- och vattenförbrukande och ger en hög koncentration av metallsalter i avloppsvattnet.

Det finns flera fall rapporterade av allergier av siden som dock har kunnat härledas till resterna av sericin i den färdiga produkten. På marknaden finns bland annat [[Öko-Tex 100]] certifierad siden som kan avhjälpa detta.

== Källor ==
*[http://www.jrc.es/pub/english.cgi/0/733169 IPPC BAT, Integrated Pollution Prevention and Control, Reference Document on Best Available Techniques for the Textile Industry]
*[[Textilmiljöhandboken]]

TEKOWiki:Sandlåda

2009-04-27T15:53:22Z

Henrik: Skyddade TEKOWikin:Sandlåda [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

== Välkommen till Sandlådan! ==
Här kan du prova och ändra hur mycket du vill här men lämna gärna kvar den här raden...
__NOTOC__
----




[[Bild:Sandbox.jpg|thumb|250px|En bild på en sandlåda. Bilden har en bredd på 250 [[pixel|pixlar]], vilket definierats i koden]]

== En rubrik ==

Testar att skriva... ''kursiv text'' går mycket bra, och '''fetstil''' också!

Vanlig text
:Denna text är inskjuten ett steg, och räknas på diskussionssidor som ett svar på texten ovan
::Denna text är inskjuten två steg!
:Denna text är bara inskjuten ett steg, eftersom den svarar på "Vanlig text" men kom efter texten som står över

*Fiskmås
**Fiskmås med stor näbb
**Fiskmås med liten näbb
*And
**And med stor näbb
**And med liten näbb

Jag gillar Sandlådor! [[Bild:Exempel.jpg|thumb|250px|250px|Ordet [[bild]] byggt av bokstavsklossar.]]

----

#Alfa
#Beta
#Gamma

===En underrubrik===

Länk till artikeln: [[Bomull]]

Social Responsible Investment/sv

2009-04-27T15:53:08Z

Henrik: Skyddade Social Responsible Investment [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Social Responsible Investment, SRI''', är en investeringsstrategi där man väger in både ''ekonomiska, sociala'' och ''miljömässiga'' hänsyn i sina investeringar. På svenska är det vanligt att man använder orden ansvarsfulla eller etiska investeringar.

Det finns olika sätt att arbeta med ansvarsfulla investeringar. Ett sätt är att undvika investeringar i branscher man inte vill förknippas med, till exempel tobak, alkohol- och vapenindustrin. Ett annat sätt är att istället välja företag som uppfyller de krav man har på ett ansvarsfullt företag, till exempel att de följer konventioner och andra överenskommelser som fastställts i FN och ILO.

Det finns också SRI index-ranking vilket innebär att man som placerare köper ett index där företagens CSR-arbete rangordnas efter t.ex. "best in class-princip" tillsammans med en rad olika företag. Ett inflytelserikt SRI-Index är till exempel [[Dow Jones Sustainable Index]].

Ytterligare en typ av ansvarsfulla investering är så kallad aktiv påverkan där investeraren aktivt försöker påverka företagen i CSR frågor i t.ex. dialoger med företagsledningar eller vid bolagsstämmor. Idag finns det en mängd olika etiska eller hållbarhets fonder att välja mellan om man vill spara ansvarsfullt.

== Relaterade artiklar ==
[[Corporate Social Responsibility]]

Rättvisemärkt bomull

2009-04-27T15:52:43Z

Henrik: Skyddade Rättvisemärkt bomull [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Rättviesmärkt bomull''' är [[bomull]] som är odlat och certifierat enligt FLO:s [[Rättvisemärkt]] (Fair Trade) kriterier och finns sedan 2005 på den svenska marknaden.

Bakgrunden till certifieringen är bomullsodlarnas svåra ekonomiska och sociala situation i utvecklingsländer. Orsaken till detta är till exempel att många bomullsodlare saknar bra försäljningskanaler för sin bomull och tvingas sälja via många mellanhänder som tar mycket av vinsten. Bomullsmarknaden är även hårt prispressad. Idag är till exempel världsmarknadspriset på bomull bara en tredjedel av vad det var på 80-talet. USA som är en stor bomullsproducent, har också av omfattande statliga subventioner vilket gör att de kan sälja sin bomull billigare och gör att många bomullsodlare i utvecklingsländer blir utkonkurrerade.

Idag finns det 16 Rättvisemärkt-certifierade producentorganisationer i Indien, Egypten, Mali, Burkina Faso, Senegal och Kamerun. Återförsäljare av produkter innehållande Rättvisemärkt bomull är bland annat [[Jysk]], [[Jack & Jones]], [[La Redoute]], [[Righteous Fashion]] och [[Oria]]. I samtliga fall är det endast bomullen som är Rättvisemärkt – inte slutprodukten.

== Kriterier för Rättvisemärkt bomull ==
Kriterierna för bomull följer [[Fairtrade Labelling Organization]]:s (FLO) generella kriterier, men även produktspecifika kriterier till exempel:
* Uttryckliga regler för kemikaliehantering inklusive hälsofrämjande åtgärder
* Regler för långsiktiga handelsrelationer
* Angivelser för ett definierat minimipris som alltid ligger över produktionskostnad och världsmarknadspriset.
* Utbetalning av en premie per sålt kilo bomull till producenten med syftet att stimulera demokratiutveckling.

== Källor ==
*[http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/98.htm Rättvisemärkts informationssida om bomull]

== Externa länkar ==
*[http://www.fairtrade.net/cotton.html FLO:s sida om rättvisemärkt bomull]
*[http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/400.htm Återförsäljare av rättvismärkt bomull i Sverige]

Rättvisemärkt

2009-04-27T15:52:29Z

Henrik: Skyddade Rättvisemärkt [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Fairtrade/Rättvisemärkt''' är en etisk och social produktmärkning som finns att hitta på ett begränsat antal varor, mestadels livsmedel. Märkningen innebär att produktionen av varan har uppfyllt ett antal kriterier, bland annat att producenten får betalt i förväg och är garanterad ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Utöver en högre betalningen ska producenten få en premie som kan användas valfritt till till investeringar i jordbruk eller till en ny skola, nya bostäder eller hälsovård.

Rättvisemärkt använder sig av [[Fair Labelling Organization]], FLO:s kriterier som ska garantera:

* att odlare och anställda får skäligt betalt för sitt arbete
* att demokratiutveckling och organisationsrätt främjas
* att barnarbete och diskriminering motverkas
* att miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas
* att lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt
* långsiktiga handelsrelationer och avtal
* finns även produktspecifika tillägg

== Vem gör vad? ==
Rättvisemärkt har systerorganisationer i ett tjugotal länder i Europa, Nordamerika, Australien/Nya Zeeland och Japan. Bakom Rättvisemärkt finns en internationell kontrollorganisation, Fair Trade Labelling Organization, FLO som tar fram kriterier för olika produktgrupper och utför kontroller så att kriterierna efterlevs och ger utvecklingsstöd till odlare och anställda i utvecklingsländer.

Föreningen för Rättvisemärkt är den svenska medlemmen av FLO, och ansvarar för att licensiera de importörer som vill ha sina produkter Rättvisemärkta. Föreningen Rättvisemärkt i Sverige är en ideell organisation som arbetar för att sprida information om Rättvisemärkt och väcka opinion om Rättvis handel. Rättvisemärkt i Sverige AB är ett bolag som utfärdar licenser till svenska företag.

== Rättvisemärkta produkter ==
Rättviesmärkningen går bland annat att hitta på livsmedel som kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer, juice, ris, glass, socker, müsli, snacks, godis, honung och vin. Därutöver finns det Rättvisemärkta fotbollar och varor tillverkade av [[Rättvisemärkt bomull]].

== Skillnad på Rättvisemärkt och Rättvis Handel ==
Det är skillnad på Rättvisemärkta produkter och rättvist handlade produkter. Dessa skiljer sig i första hand när det gäller hur kontrollerna görs. Rättvisemärkts kriterier är specifika för varje varugrupp medan Rättvist handlade produkter utgår från [[International Fairtrade Associaton]]:s (IFAT) kriterier. Dessa är generella och har ingen märkning eller kontrollorgan utan importörerna kontrollerar själv att de framtagna kriterierna efterlevs. Dessa produkter är oftast varor som har en mer komplicerad produktionskedja, t.ex. hantverk eller kläder. Exempel på klädföretag som använder sig av Rättvis handel principen men som alltså inte är Rättvisemärkta är [[Dem Collective]] och [[People Tree]].

== Källor ==
*[http://www.rattvisemarkt.se Rättvisemärkt]

== Externa länkar ==
*[http://www.fairtrade.net/ Fair Labelling Organization (FLO)]
*[http://www.ifat.org/International Fairtrade Association]
*[http://www.varldsbutikerna.org Världsbutikerna]

Riskbedömningar - Arbetsmiljö

2009-04-27T15:52:13Z

Henrik: Skyddade Riskbedömningar - Arbetsmiljö [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Riskbedömningar''' används inom många olika områden. Det finns många likheter i tekniken riskbedömning oavsett inom vilket område den används. Prevent har tagit fram en hel del information inom arbetsmiljöområdet som kan hämtas gratis från webben, checklistor mm.

== Externa länkar ==
*[http://www.prevent.se/doc_pdf/prodblad/SAM-folder.pdf?bcsi_scan_A049DEC227A5A9FC=0&bcsi_scan_filename=SAM-folder.pdf, Sätt arbetsmiljön i system – ett företag för alla företag! Prevent]

Resursförbrukning vid färgeri och beredning

2009-04-27T15:51:58Z

Henrik: Skyddade Resursförbrukning vid färgeri och beredning [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

[[Bild:Textil Ltd korr.jpg|thumb|300px| Illustration: Resursförbrukning]] '''[[Resursförbrukning]]''', det vill säga energi-, vatten- och kemikalieförbrukningen, i textilindustrin är många gånger kopplade till våtbehandlingarna under färgeri och beredning. Vid de mekaniska processerna [[spinning]], [[vävning]], [[stickning]] och [[konfektionering]] används i huvudsak elenergi, medan de våta processerna kräver en hel del energi för uppvärmning av bad och för torkning och värmebehandling av textilmaterialen. Dessutom kräver de våta processerna vatten och kemikalier. De våta behandlingarna delas ofta in i ''kontinuerliga'' och ''diskontinuerliga'' processer.

== Kontinuerliga och diskontinuerliga processer ==
Vid kontinuerliga processer löper en del eller en slinga av tygbanan genom en eller flera behandlingsenheter. I dessa enheter sker olika steg av behandlingen, t.ex. tvättning, blekning, torkning och färgning, beroende på hur många behandlingssteg som ingår i kontinyprocessen.

Vid diskontinuerliga processer behandlas ofta tygstycket i ett bad i en maskin och i nästa processteg byter man bad i samma maskin eller flyttar tyget till en annan apparat. Detta innebär att badförhållandet, dvs. kg bad/kg textil blir större vid den diskontinuerliga processen.

Det finns även så kallade ''halvkontinuerliga'' processer där bara en slinga av tyget passerar badet, t.ex. den så kallade jiggerapparaten. Ofta behöver tygslingan passera badet flera gånger innan behandlingen är färdig. En kontinyprocess kräver stora tyglängder på flera tusen meter för att kunna fungera rationellt. Med de allt kortare serier som blivit vanliga har emellertid diskontinuerliga processer i s.k. jiggers kommit till heders.

== Minskning av resursförbrukning vid olika processer==
Både kemikalie- och energiförbrukningen i textilindustrin är starkt kopplad till vattenförbrukningen, speciellt via badförhållandet. Högre badförhållande kräver mera energi för uppvärmning och mera kemikalier för badberedningar.

I en omfattande studie utförd av det internordiska projektet Nord Textil Va som slutfördes 1980 redogörs i ett antal delrapporter för teoretiska beräkningar och praktiska försök med att reducera vatten- och energiförbrukningen i textila processer, både kontinuerliga och diskontinuerliga. Man konstaterade att den viktigaste åtgärden för att spara vatten och energi vid diskontinuerliga processer är att undvika överloppssköljningar. Vid överloppssköljning späds hela behandlingsbadet ut genom att fylla på vatten och låta det "rinna över". Stora vatten- och energibesparingar kan göras efter slutförd behandling genom att tappa ur så mycket som möjligt av processbadet för att därefter fylla upp med sköljvatten. En kontinuerlig motströmssköljning kan göras med ca 5 liter vatten per kg tyg, medan en satsvis sköljning kräver mer än tredubbla mängden sköljvatten. En överloppssköljning kräver ytterligare mängd sköljvatten för att erhålla samma tvätthärdighet efter färgning.

I projektet
lämnas följande rekommendationer för att minska vattenförbrukningen.

'''Vid diskontinuerliga processer:'''
* Undvik överloppssköljning och skölj stegvis eller reducera överloppet!
* Avvattna så långt möjligt mellan varje sköljsteg genom avpressning, avsugning eller centrifugering!
* Minska badförhållandet!

'''Vid kontinuerliga processer gäller:'''
* Inför motströmssköljning (dvs att sköljvattnet strömmar mot tygets rörelseriktning) så långt möjligt och bryt inte motströmmen genom onödiga tillsatser.
* Motströmssköljning behöver inte mer än 5 liter vatten per kilo textil vid normal längd på motströmmen (ca 5 tvättlådor). Högre vattenmängd ger liten ökning av sköljeffekten.
* Det är viktigt med anordningar som kan förbättra genomströmningen i väven och därmed utjämna skillnader i substanskoncentrationen i väven och i sköljbadet.

== Effektivisering av vattenförbrukningen ==
I EU-kommissionens IPPC-[[BAT]]-dokumentär förslagen samstämmiga med det som rekommenderats av Nord Textil VA på 80-talet. För att uppnå bästa möjliga teknik sammanfattas hur vattenförbrukningen ska kunna minskas angående ytterligare aspekter. En förutsättning för att man ska kunna kontrollera sin vattenhushållning är att man tar fram förbrukningsdata, dvs. att man börjar mäta hur mycket vatten man hushållar med i sina processer. Förslaget är att man ska installera vattenmätare, som med god precision visar åtgången för varje process. Detta kan senare användas som referens för hur vattenhushållningen har förbättrats genom de åtgärder man har satt in .

Olika förbättringsområden för effektiviserad vattenförbrukning är:

* Förbättrade arbetsmetoder
* Reduktion av badförhållande
* Förbättrad tvätteffektivitet
* Kombination av processer

Med förbättrade arbetsmetoder menas att det ofta förekommer stora mängder onödigt spill. Ofta beror sådan åtgång på en avsaknad av automatiserade lösningar under t.ex. fyllning och sköljning men även genom spill vid nedsänkning av materialet i t.ex. ett färgbad. Denna sorts spill uppskattas utgöra så mycket som 20% av den totala vattenförbrukningen under en färgningscykel.

Stora förbättringar vad gäller vattenförbrukning har skett inom området för diskontinuerliga processer. Trots detta är förbrukningen fortfarande hög inom detta område. Större maskintillverkare har utvecklat maskiner som tillåter lägre badförhållanden och därmed minskar vattenförbrukningen.

Mycken möda och många patent har lagts ned på att minska badförhållandet vid behandling. Detta har givit anledning till alla så kallade MA eller "Minimum Application"- teknikerna där man påför badkemikalier via medlöpare, "simmande valsar", skumbad, sprayning eller sugning. Tidigare apparater har gjorts om med förträngningskroppar, så att badvolymerna vid behandlingen har kunnat minskas. Vid kontinuerliga processer är förbrukningen relativt låg även för konventionella applikationsmetoder som foulardering. Man kan dock ytterligare effektivisera dessa processer genom att byta applikationssätt. Inom mattindustrin finns många applikatorer som anses vara bättre alternativ till resurssnål användning. Intresset för dessa växer även inom den textila beredningsindustrin.

Under tvättprocessen åtgår en avsevärt mycket högre volym vatten än vid själva behandlingen, vid såväl kontinuerliga som diskontinuerliga processer. Medan det finns mycket effektiva maskiner utvecklade för kontinuerliga tvättprocesser, så är det svårare att åstadkomma liknande förbättringar för tvätt som sker diskontinuerligt. Problemet är här att man kan minska badförhållandet vid till exempel färgning, men har svårt att minska på åtgången vid sköljning och tvätt. Utvecklingen har dock gått framåt och man kan finna maskiner med vattenförbrukning som är jämförbar med de kontinuerliga.

En besparingsmetod som är särskilt lämplig under förbehandlingsstegen är återanvändning av vatten genom att man kombinerar processer med varandra. På så vis kan man minska vattenåtgången genom att reducera antalet tömningar. Återanvändning av vatten sker enklast i kontinuerliga processer genom motströmssköljning där vattnet går i motsatt riktning mot textilmaterialet. Ett exempel på hur man kan återanvända vatten i förbehandlingsstegen är att man använder tvättvattnet ur sista tvättbaljan som blekbad och i nästa skede som avkokningsbad. På så vis används samma vatten tre gånger. Betydligt svårare är det att återvinna vatten i diskontinuerliga processer. Här behövs en extra anläggning för ”återanvändbart” processvatten. Nyare maskiner finns med inbyggda ”retursystem” som möjliggör återanvändning av processvatten genom motströmssköljning .

== Tekniker speciellt utvecklade för diskontinuerliga processer ==
Överloppssköljningen är en teknik som har fördelen att effektivt skölja bort skum från kemikalier och orent vatten från ytan. Nackdelen är att den är väldigt ineffektiv gällande vattenförbrukning. I detta avseende är genomloppssköljningen mer resurssnål. Denna metod går ut på att man fyller, sköljer och tappar i olika steg och därmed kan utnyttja vattnet mer effektivt. Stora nackdelar med denna metod är bland annat den långa cykeltiden som innebär lägre produktivitet, att materialet utsätts för en ”termisk chock” i det första sköljsteget, samt att skummet från ytan avlagras på materialet vid tömning.

Nya metoder har utvecklats som bygger på dessa två men där man hittat tekniska lösningar som tar hänsyn till dessa problem. Man har till exempel utvecklat särskilda tidsbesparande hjälpmedel som kortar sköljcyklerna, metoder för att hantera termisk chock, och ta hand om ytskum. Vad gäller vattenförbrukningen har man skapat en kombinationsmöjlighet, som gör att man kan använda båda metoderna i samma maskin. Detta innebär att man kan utnyttja överloppssköljningen i första sköljningen, för att rena vattnet från ytskum och sedan koppla över till den mindre vattenförbrukande genomloppssköljningen.

Genom att ersätta varje traditionell överloppssköljning med 2-4 cykler modern genomloppssköljning kan man göra en vattenbesparing på 50-75%.

Den nya tekniken för genomloppssköljning kan användas på både äldre och nyare utrustning, men är mest effektiv på nyare maskiner som är utrustade med de senaste tidsbesparingsmekanismerna .

== Tekniker speciellt utvecklade för kontinuerliga processer ==
Förbättringar av vattenförbrukning i kontinuerliga processer kan ske genom ökad kontroll av vattenflödet och ökad tvätteffektivitet. Som tidigare nämnts är det viktigt att man börjar kontrollera sin vattenförbrukning på maskinnivå för att kunna se förbättringar. Det är även viktigt för att man ska kunna variera flödet utifrån vad som är en optimal nivå relativt med den produktkvalitet man vill nå. Man kan även installera stoppmekanismer som gör att vattenflödet stryps vid produktionsstopp.

När man talar om effektiv vattenhushållning vid tvätt finns två principer att tillgå i modern tvättutrustning; Motströmstvätt och ”reduktion av rester” (reduction of carry-over). Motströmstvätten sker enligt principen för motströmssköljning, vilket innebär att man återanvänder vattnet från sista badet i det föregående, bakåt genom hela processen. Denna teknik är relativt billig att införa och kan användas vid tvätt efter avklistring, avkokning, blekning, färgning och tryckning. Med principen ”reduktion av rester” ämnar man att minska den mängd förorenat vatten som finns kvar i varan efter ett bad och förs över till nästa. Detta görs vanligtvis genom användning av press- eller vakuumbalkar som pressar ut överskottet ur varan .

Genom att effektivisera vattenförbrukningen vinner man även mycket i energibesparingar, dels genom den reducerade mängden nytt vatten som behöver värmas upp men även genom det återvunna vattnet som redan är uppvärmt.

Kylvatten som också innehåller värme bör kunna återanvändas. Flera fabriker har kanaler för varma och kalla avlopp och de varma avloppen går till värmeåtervinning. Värme och el går åt till baduppvärmning och apparatdrift men även för torkning och värmebehandling.
Kraven på snabba leveranser, specialprodukter och korta produktionsserier innebär ofta att det svårt med en direkt återanvändning. Ju mer ensidig produktion man har desto effektivare kan man återanvända behandlingsbad och sköljvatten. Därför är en viktig besparingspunkt att även planera sin produktion så att man i mesta möjliga mån kan återvinna processbad mellan de olika processerna.

Den mest använda apparaten för torkning och värmebehandling är spannramen. På den kan tygernas dimensioner i längd- och tvärriktning kontrolleras med hjälp av löpande kedjor i kanterna. Inom det internordiska spannramsprojektet Spannram nord utarbetades rekommendationer för att bättre utnyttja energin i spannramarna. Projektet visade även hur spannramarnas energiutnyttjande kan styras via speciella sensorer. Många praktiska mätningar ute i fabrikerna visade att utgående torkluft innehöll betydligt mindre fukt än den kunde bära. Genom cirkulation och strypning av utgående torkluft kunde fukthalten i torkluften ofta höjas till det dubbla. Projektets resultat kan sammanfattas i fyra punkter:
* Frånluftens fukthalt vid torkning ska vara minst 90 g/kg torr luft.
* Efter torkning ska tygets fukthalt inte vara lägre än den är i tyg som förvaras i normal luft (65 procent relativ fuktighet vid 20 °C).
* Spannramarna ska förses med instrument för att kunna kontrollera dessa rekommendationer.
* Ramarnas mekaniska funktion ska kontrolleras fortlöpande.

Nästan samtliga spannramar i den svenska textilindustrin är anslutna till energiåtervinning. Det är svårt att hitta någon bra statistik över energi-, vatten- och kemikalieförbrukning för hela den svenska textilindustrin. Bra statistik finns däremot framtaget över textilproduktion, kemikalie- och vattenförbrukning för Älvsborgs län. Utifrån en kemikalieförbrukning i länet på 8 600 ton, en textilproduktion på 14 100 ton och en vattenförbrukning på 2,41 miljoner m3 vatten år 1996 kan man räkna fram att det i genomsnitt användes 0,6 kg kemikalier och 171 liter vatten per kg framställd textil. Av de använda kemikalierna var mer än hälften så kallade baskemikalier, dvs. oorganiska salter, syror, alkali samt oxidations- och reduktionskemikalier. Övriga organiska kemikalier bestod av ytaktiva ämnen, färger och hjälpmedel samt appreturmedel. Energiförbrukningen för textilindustrin i Älvsborgs län redovisas i nedanstående tabell

''Lägg in Tabell från sid 53''

Ett exempel på hur man kan spara mycket energi i diskontinuerliga torkprocesser är att se till att varan avvattnas ordentligt i sista sköljbadet, på så vis kortas torktiden ner avsevärt. Även här kan man installera ett instrument som känner av fukthalten i antingen luft eller textilmaterial undviker man onödig torktid. Dessutom undviker man att materialet blir ”övertorkat” .
----
''Denna artikel kan behöva '''omstruktureras''' samt behöver '''uppdateras'''. Artikeln kan även kortas av men bör göras av kunnig inom området innan information raderas. Hjälp gärna till!''

Resursförbrukning

2009-04-27T15:51:40Z

Henrik: Skyddade Resursförbrukning [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Med resursförbrukning''' menas en produkts energi-, vatten- och kemikalieförbrukning. När man talar om resursförbrukningen inom textilindustrin bör man ha ett [[livscykelperspektiv]] och se till både [[fiberframställning]], [[färgning]], [[beredning]] och de andra [[textilprocesserna]] men även vilka resurser som krävs vid konsumentens [[användning]] och hur man kan ta till vara på resurserna när plagget inte längre används till det ursprungliga ändamålet, t.ex. [[återvinning]] och [[återanvändning]]

== Relaterade artiklar ==
[[Resursförbrukning vid färgeri och beredning]]

Rena Kläder

2009-04-27T15:51:20Z

Henrik: Skyddade Rena Kläder [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Rena Kläder Kampanjen''' är den svenska delen av den europeiska organisationen [[Clean Clothes Campaign]] med säte i Amsterdam. Det är ett globalt nätverk som försöker påverka klädindustrin att förbättra arbetsvillkoren för arbetare i klädfabriker.

Nätverket har funnits i Sverige sedan 1997 och i Europa sedan 1989 och består av runt 300 fackförbund och frivilligorganisationer. Rena Kläders svenska medlemsorganisationer är Handelsanställdas Förbund, IF Metall, Röda Korsets Ungdomsförbund, Förbundet Vi Unga, [[Fair Trade Center]], Svenska Kyrkans Unga, Rättviseakademin/Kooperation Utan Gränser, LO-TCO Biståndsnämnd samt Emmaus Stockholm.

Det praktiska arbete görs av två koordinatörer med bas i Stockholm. Verksamheten består i att på olika sätt arbeta med opinionsbildning och informationsspridning. De har bland annat släppt flera granskande rapporter om svenska företags verksamhet såsom [[H&M]], [[Indiska]] m.fl. De står även bakom kampanjen [[Play Fair at the Olympics]] som riktade sig mot sportklädesindustrin samt kampanjen [[Mina Skattepengar]] som riktade sig mot offentliga myndigheter sociala ansvar. De har även sedan flera år tillbaka runda bordet samtal med flera svenska klädföretag.

Internationellt så finansieras Clean Clothes Campaign med bistånd från EU:kommisionen och i Sverige av LO-TCO:s biståndsämnd.

== Externa länkar ==
*[http://www.renaklader.org Rena Kläder Kampanjen]
*[http://www.cleanclothes.org Clean Clothes Campaign]

Regenatfibrer

2009-04-27T15:50:40Z

Henrik: Skyddade Regenatfibrer [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

Regenatfibrer kan också kallas regeneradefibrer och hör till [[konstfibrer]]na. Exempel på regenatfibrer är till exempel [[Viskos]], [[Modal]], [[Kupro]], [[Lyocell]], [[Acetat]], [[Triacetat]] samt [[Bambu-Viskos]].

Regenatfibrerna indelas i två grupper, cellulosa och cellulosaacetat.

Majoriteten av regenatfibrerna har träcellulosa som råvara. Materialet sönderflisas och kokas i kalciumbisulfit och omvandlas till sulfitcellulosa med hjälp av natronlut och kolsvala. Lösningen pressas sedan ut i dysor ut i ett spinnbad. Här återbildas (regenereras) cellulosan till textilfiberform.

Regenererade fibrer tillverkade av proteiner har funnits i små mängder, t.ex. [[Lanital]] som gjordes på ostmassa. Försök har också gjorts att framställa önskade bakterieproteiner som är lämpliga för fiberframställning. Dessa försök har ännu inte lett till kommersiella produkter.

== Egenskaper ==
Regenatfibrernas egenskaper kan jämföras med andra naturfibrer som [[bomull]]. De har ofta en vacker glans och ett fint fall. Regenatfibrerna är inte särskilt starka, och blir svagare i vått tillstånd och tvättiden bör därför vara kort.

== Miljöaspekter ==

----
''Denna artikel är bara '''påbörjad'''. Hjälp gärna till och fyll på med mer information!''

REACH/sv

2009-04-27T15:50:23Z

Henrik: Skyddade REACH [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''REACH''' är EU:s nya kemikalielagstiftning. REACH står för '''R'''egistration, '''E'''valuation and '''A'''uthorisation of '''C'''hemicals. Lagen började gälla från och med juni 2007. Lagen innebära att alla kemikalier som överstiger 1 ton i volym och som antingen produceras inom EU eller importeras måste testas i avseende på hälso- samt miljöaspekter. Kemikalien måste även ''registreras'' vid den nya europeiska kemikaliemyndigheten, [[ECHA]], i Helsingfors. För vissa i synnerhet toxiska kemikalier gäller reglerna oavsett volym, och för andra mycket toxiska kemikalier krävs särskilt tillstånd av den europeiska kemikaliemyndigheten (t ex cancerframkallande ämnen). Till skillnad från äldre EU-lagstiftning gäller REACH för ''alla'' kemikalier, både äldre och nya.
För att underlätta navigering i REACH förordningen bifogas en [[Media:Reach word.doc|fil]] som arbetsmaterial. Filen är uppdaterad med inlagda länkar till olika artiklar och externa direktiv mm. Det finns även en del kommentarer inlagda.

== Kemikalier i textilier och REACH ==
EU:s nya kemikalielagstiftning, REACH omfattar regler för användning av enskilda kemikalier såväl som kemiska substanser, både som komponenter i kemiska produkter och i varor. Främst reglerar REACH ämnen och beredningar (blandningar av ämnen) men även varor (t.ex textilier) som innehåller farliga ämnen. ett sätt genom att när registreringen av ämnen och beredningar görs måste man även bedöma hur ämnena används i varor hos nästa användare. Ska en varutillverkare använda ett ämne som inte är registrerat

Utöver detta så påverkas ämnen i varor (kemikalier i textilier) enligt följande punkter:

'''Begränsning''' - REACH kommer att ta över och omfatta hela det nuvarande s.k. begränsningsdirektivet 76/769/EG från och med 1 juni 2009. Nya begränsningar kommer också att införas för att förbjuda och begränsa farliga varor på marknaden. Hänvisningarna till begränsningsdirektivet gäller med andra ord till och med 31 maj 2009. Begränsningsdirektivet motsvarar inom svensk lagstiftning KIFS 2008:02.

'''Registrering''' - Registrering av ämnen som avges från varor krävs om ämnet är avsett att avges under normala eller rimligen förutsägbara användsningsförhållanden. Kraven gäller endast om mängden av ämnet överstiger 1 ton per tillverkare/importör och år samt om ämnet inte tidigare registrerats för samma användning.

'''Anmälan''' - När det gäller särskilt farliga ämnen i varor, (ämnen som finns den s.k. kandidatförteckningen) måste tillverkaren/importören göra en anmälan (ej registrering) till kemikaliemyndigheten om halten av ämnet överstiger 0,1 viktprocent. ECHA har sen rätt att begära in fullständig registrering.

'''Förhandsregistrering''' ska göras senast 1 december 2008 för samtliga ämnen.

'''Konsumentinformation'''- Konsumenter har rätt att vid begäran inom 45 dagar få information om kemikalieinnehåll och säker användning av en vara. Varje leverantör har en skyldighet att informera en konsument inom 40 dagar efter förfrågan om ett sk Kandidatämne ingår med en koncentration över 0,1 vikts-%.

'''Kandidatlista''' Den sk kandidatlistan som omfattar ämnen som är speciellt farliga, sk SVHC ämnen, tas fram av EU och kommer att uppdateras fortlöpande med nya ämnen. För närvarande omfattar listan 15 ämnen, se vidare EU s [http://www.kemi.se/upload/Forfattningar/Reach/KemI_tabell_Kandidatforteckningen.pdf länk].

Chemsec är ett internationellt sekretariat som arbetar för en Giftfri miljö. De har bland annat gett ut en lista över kandidater till Kandidatlistan, se extern länk nedan.

== Relaterade dokument ==
*[[Media:Reach word.doc|Bearbetat arbetsexemplar av REACH-förordningen]]

== Relaterade artiklar ==
*[[Kemikalier i textilier]]
*[[Miljöfarlighetsbedömning]]

== Externa länkar ==
*[http://echa.europa.eu/home_sv.asp ECHA, Europeiska kemikaliemyndighetens hemsida]
*[http://www.kemi.se/templates/Page____3064.aspx KEMI, Svenska kemikalieinspektionens informationssida om REACH]
*[http://www.chemsec.org/downloads/?filename=080917_substitution_1.0.pdf Substitution–the art of delivering toxic-free products. ChemSec]
*[http://www.chemsec.org/documents/080917_reach_sin_list.pdf REACH SIN list 1.0, Miljöorg s lista över kandidater till Kandidatlistan, nov08]

----
''Denna artikel behöver '''uppdateras''' och '''utökas'''. Hjälp gärna till!''

Producentansvar

2009-04-27T15:50:01Z

Henrik: Skyddade Producentansvar [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

'''Producentansvar''' innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå den nationella [[miljömålen]]. Målet är att producentansvaret ska motivera producenter att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lätta att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen. Med producent menas normalt alla som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer varor till konsument.

Förordningar för producentansvar har införts för fem produktgrupper:
* Förpackningar
* Däck
* Returpapper
* Bilar
* Elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur)

== Producentansvar för förpackningar ==
Regeringen har ålagt producenterna att ta både det ekonomiska och fysiska ansvaret för kasserade förpackningar. Ansvaret regleras i Förordningen om producentansvar för förpackningar (SFS 2006:1273), och omfattar alla sorters förpackningar utom sådana som är att betrakta som miljöfarligt avfall. Samtliga producenter, i alla distributionsled, har ansvar för att se till att använda förpackningar samlas in och tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Med det menas att de i första hand ska återanvändas, i andra hand materialåtervinnas, i tredje hand energiutvinnas - dvs. användas som bränsle i exempelvis värmeverk eller tas omhand på annat sätt som Naturvårdsverket fastställer.

Definitionen av producentansvaret är så utformad att även en textilfabrik eller en textilimportör som levererar sina varor i en förpackning är att betrakta som förpackningsproducent. Industrin har även ansvar för förpackningar som kommer med en vara in i fabriken. Sådana förpackningar ska sorteras och transporteras till en insamlingsstation.

För att uppfylla kraven i förpackningsförordningen har branscherna organiserat sig i fem olika materialbolag, nämligen Svensk Kartongåtervinning, Svensk Glasåtervinning, Metallkretsen, Plastkretsen och Returwell samt Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Dessa organiserar insamling, återanvändning och återvinning av förpackningarna. Genom att ansluta sig till ett eller flera materialbolag kan de företag som fyller, packar eller importerar förpackade varor uppfylla sitt producentansvar. Materialbolagen har bildat ett gemensamt dotterbolag, [[''REPAregistret'']]. Bolaget ansvarar för registrering av anslutna förpackningsföretag, tar in avgifter från dessa och har dessutom som uppgift att sprida information om förpackningsinsamlingen. Information om insamlingsstationer i varje kommun ges av den lokale entreprenören.

== Producentansvar för textilier ==
Regeringen har i propositionen 1992/93:180 pekat ut textilier som en produkt av flera där ett utökat producentansvar bör övervägas. [[Kretsloppsdelegationen]] har därefter haft överläggningar med berörda parter inom textilområdet till för att få förslag om hur ett producentansvar specifikt på tekoområdet bör se ut. Som underlag har Kretsloppsdelegationen beställt två utredningar av Naturvårdsverket. Verket redovisade i rapporten ''Textilier - rapport till Kretsloppsdelegationen'', (från 1995) miljöproblem vid textiltillverkning och gav förslag till framtida åtgärder. I den andra utredningen ''Textilier - Redovisning till kretsloppsdelegationen'' (från 1996), pekar Naturvårdsverket bland annat på kemiekalieanvändningens stora betydelse för miljöproblem vid tillverkning av textila produkter.

Vid kontakterna mellan textilbranschen och Kretsloppsdelegationen om formuleringen av ett producent- eller kretsloppsansvar hade branschen (importörer, tillverkare m.fl.) flera förslag. Branschorganisationen [[TEKO]] lyfte fram åtgärder för att "''avgifta det textila kretsloppet''" som en första prioritering. Här är det inte tillräckligt att svensk industri åtar sig att bli än bättre. Målet bör vara att alla tekoprodukter som avsätts på den svenska marknaden ska ha genomgått en miljöanpassad tillverkning. Andra angelägna steg är miljökrav vid offentlig upphandling, ökad kvalitetsinriktning i både utbud och efterfrågan, stimulans av frivilligorganisationernas insamlingsverksamhet, fortsatta ansträngningar att finna vägar till ekonomiskt lönsam textilmaterialåtervinning samt att styra textilavfall från deponi till förbränning/energiåtervinning.

Kretsloppsdelegationen har i november 1997 meddelat, att ett producentansvar för tekobranschen inte låter sig formuleras efter samma riktlinjer som för t.ex. däck, byggmaterial och elektronikprodukter. Tekoprodukter avses därför tillsammans med en rad övriga produkter omfattas av ett generellt utformat producentansvar.

== Externa länkar ==
* [http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Avfall/Producentansvar/ Naturvårdsverket]
* [http://www.repa.se/ REPA Registret AB]

----
''Denna artikel behöver '''uppdateras''' med aktuell information om bland annat producent ansvar för textilier. Hjälp gärna till!''