<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>http://www.tekowiki.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Payama</id>
		<title>TEKOWiki - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.tekowiki.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Payama"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php/Special:Contributions/Payama"/>
		<updated>2026-04-16T15:24:25Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.24.1</generator>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=User_talk:Payama2&amp;diff=2528</id>
		<title>User talk:Payama2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=User_talk:Payama2&amp;diff=2528"/>
				<updated>2015-04-16T06:30:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Payama moved page User talk:Payama3 to User talk:Payama2: Automatically moved page while merging the user &amp;quot;Payama3&amp;quot; to &amp;quot;Payama2&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;'''Welcome to ''TEKOWiki''!'''&lt;br /&gt;
We hope you will contribute much and well.&lt;br /&gt;
You will probably want to read the [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents help pages].&lt;br /&gt;
Again, welcome and have fun! [[User:Payama|Payama2]] ([[User talk:Payama|talk]]) 08:28, 16 April 2015 (CEST)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=User:Payama2&amp;diff=2526</id>
		<title>User:Payama2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=User:Payama2&amp;diff=2526"/>
				<updated>2015-04-16T06:30:51Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Payama moved page User:Payama3 to User:Payama2: Automatically moved page while merging the user &amp;quot;Payama3&amp;quot; to &amp;quot;Payama2&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;hello my name is payam. I will help to create wiki.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=User:Payama2&amp;diff=2524</id>
		<title>User:Payama2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=User:Payama2&amp;diff=2524"/>
				<updated>2015-04-16T06:28:58Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Creating user page for new user.&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;hello my name is payam. I will help to create wiki.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=User_talk:Payama2&amp;diff=2525</id>
		<title>User talk:Payama2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=User_talk:Payama2&amp;diff=2525"/>
				<updated>2015-04-16T06:28:58Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Welcome!&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;'''Welcome to ''TEKOWiki''!'''&lt;br /&gt;
We hope you will contribute much and well.&lt;br /&gt;
You will probably want to read the [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents help pages].&lt;br /&gt;
Again, welcome and have fun! [[User:Payama|Payama2]] ([[User talk:Payama|talk]]) 08:28, 16 April 2015 (CEST)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=File:Sheep.jpg&amp;diff=2494</id>
		<title>File:Sheep.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=File:Sheep.jpg&amp;diff=2494"/>
				<updated>2015-04-01T22:57:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=2452</id>
		<title>Huvudsida</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=2452"/>
				<updated>2015-03-07T03:45:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Main_Page}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== '''Välkommen till TEKOwikin!''' ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;p style=&amp;quot;margin:0.3em 0 0.1em;text-align:left;font-size:95%&amp;quot;&amp;gt;[[TEKOwiki:Om|Om TEKOwiki]]&amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp; [[Special:Allpages|Innehållsförteckning]]&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;[[TEKOWiki:Deltagarportalen|Att arbeta i Tekowiki]]&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;Antal artiklar: [[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]]&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;[[TEKOWiki:Aktuella händelser|Aktuellt]]&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;[http://www.teko.se TEKO - Sveriges textil och modeföretag] &amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''TEKOwiki''' är unik. Det är den första svenska branschbaserade wikin med fokus på [[hållbar utveckling]]. Här ska vi inom textil och modeindustrin, och självklart även andra intresserade, få tillgång till aktuell information om miljö och sociala aspekter inom branschen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En [[wiki]] är ett Internetbaserade uppslagsverk där innehållet kan redigeras och uppdateras av användarna själva. Till en början är TEKOwikin baserad på innehållet i [[Textilmiljöhandboken]] som branschorganisationen [[TEKO]]- Sveriges Textil- och Modeföretag gav ut 1997 men syftet är att uppslagsverket ska byggas ut och kontinuerligt uppdateras av användarna av wikin. Det är alltså upp till oss hur bra och aktuell TEKOwikin blir!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TEKOwikin tillhandahålls av branschorganisationen [[TEKO]] - Sveriges Textil- och Modeföretag men är öppen för studenter, företag och allmänheten både när det gäller att tillgodogöra sig information och arbeta med innehållet i artiklarna. Obs! Viktigt att tänka på är att det är upp till läsaren att bedöma artiklarnas aktualitet och användbarhet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Målet är alltså att anställda, textilstudenter och andra inom tekobranschen här ska kunna hitta aktuell information om miljöpåverkan, [[miljöstyrning]], [[miljömärkningar]], produktutveckling, lagstiftning, [[Corporate Social Responsibility]], [[uppförandekoder]] och mycket mera!&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Main_Page&amp;diff=2451</id>
		<title>Main Page</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Main_Page&amp;diff=2451"/>
				<updated>2015-03-07T03:44:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: /* Welcome to TEKOwiki! */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Main_Page}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== '''Welcome to TEKOwiki!''' ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;p style=&amp;quot;margin:0.3em 0 0.1em;text-align:left;font-size:95%&amp;quot;&amp;gt;[[TEKOwiki:About|About TEKOwiki]]&amp;amp;nbsp; &amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp; [[Special:Allpages|Table of Contents]]&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;[[TEKOWiki:Community_portal|Working with Tekowiki]]&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;Number of articles: [[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]]&lt;br /&gt;
&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;[[TEKOWiki:Current_events|News]]&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;[http://www.teko.se TEKO - Swedish Textile and Clothing Industries' Association] &amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;|&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''TEKOwiki''' is unique. It is the first Swedish industry based wiki with a focus on  [[sustainable development]]. Here we are in the textile and fashion industry, and of course anyone who's interested, have access to timely information on environmental and social aspects of the industry.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
A [[wiki]] is a web-based encyclopedia where content can be edited and updated by the users themselves. At first TEKOwiki built based on the contents of [[Textile Environmental Handbook]] with trade organization [[TEKO]]- Swedish Textile and Clothing Industries' Association issued in 1997 but the purpose is to reference work will be developed and continuously updated by the users of the wiki. So it is up to us how good and timely TEKOwiki gets!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TEKOwiki provided by the trade organization [[TEKO]] - Swedish Textile and Clothing Industries' Association but is open to students, businesses and the public both to assimilate the information and work with the contents of the articles. Note Important to remember is that it is up to the reader to judge the articles' timeliness and usefulness.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The goal is that employees, students and others involved in the textile industry here should be able to find current information on environmental impacts, [[environmental management]], [[environmental labeling]], product development, regulatory, [[Corporate Social Responsibility]] , [[Code of Conduct]] and much more!&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Hemp&amp;diff=2443</id>
		<title>Template:Hemp</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Hemp&amp;diff=2443"/>
				<updated>2012-10-17T04:17:11Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Hemp|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Hampa| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Hampa&amp;diff=2442</id>
		<title>Hampa</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Hampa&amp;diff=2442"/>
				<updated>2012-10-17T04:16:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Hemp}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Hampa''' är en naturfiber som räknas till [[stjälkfibrerna]] såsom till exempel [[lin]].&lt;br /&gt;
Hampan tillhör nässelväxterna som är släkt med cannabis. Industrihampan odlas främst för fibrernas skull och den kan delas in i två huvudgrupper den nordeuropeiska och den sydeuropeiska. Den nordeuropeiska hampan,ryska varianten är den hampan som odlas främst i Sverige, norra Europa och Ryssland eftersom den sydeuropeiska hampan mognar för sent för att den ska kunna odlas i Sverige. Den sydeuropeiska hampan, ”italiensk hampa” odlas främst i södra Europa. Den sydeuropeiska hampan kallas på italienska för: il biancho oro, det vita guldet eftersom den är nästan vit och ger ett glansigt och smidigt fiber. Den kan dessutom spinnas till nästan samma tunnhet som lin och den används i finare textilier. Den nordeuropeiska hampan ger ett mycket mer kraftigare och mörkare fiber och den här hampan används främst i rep och grövre tyger. Hampan kan i vissa fall växa upp till 9 meter. Den nordeuropeiska hampan är dock lite mindre än den sydeuropeiska och blir mellan 2-3 meter hög medan den sydeuropeiska kan växa upp till 6 meter. Det finns ett flertal olika varianter av hampa och de klassificeras på olika sätt. Då och då klassificeras de olika varianterna av hampa som tillhörande skilda arter och under arter medan de ibland betraktas de vara en art med en stor variation och med flera under arter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Beskrivning av Hampan ==&lt;br /&gt;
Beskrivningen av hampa:&lt;br /&gt;
Det är en ettårig buskig ört. Hampans blad sitter strödda längs stjälken och den har handliknande 3-9 småblad. Den har ett tjockt rotsystem med en pålrot och sidorötter som tillgodoser plantan med näringsämnen. Själva blomställningen är körtel klädd och rak. Hampan är tvåbyggare vilket betyder att den har hon och respektive hanblommor på olika plantor. Hanplantorna kännetecknas som glesare och yvigt greniga medan honplantan är större och bladrikare. Den är ofta grön längre än hanplantan. Det förekommer i vissa ovanliga fall att plantan har både hon och hanblommor och är då en samkönad hampa men detta är högst ovanligt. Blommorna sitter i övre delen av stjälken men dessa hinner inte alltid blomma i Sverige. Hampans frukt kallas för hampfrö och är egentligen en nötfrukt som ser ut som en ihop pressad äggformad nöt med ett nätådrigt skal. Själva fröet innehåller ca 30-32 % fett och 20-24% proteiner. Hampans frö är växtrikets främsta källa till essentiella fettsyror och dessa syror används av doktorer för att behandla patienter med allt från hjärt och kärlsjukdomar till cancer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Odling ==&lt;br /&gt;
Hampan som odlas i Sverige är skördemogen i augusti månad, då sitter plantans frö löst och fröna har hunnit få en gråbrun färg. Förr i tiden så skördades hampa plantan två gånger men idag så skördas alla samkönade plantor samtidigt. Förr så skördade man antingen först hanplantorna och därefter honplantorna. Plantorna dras upp med rötterna eller så skördas de med självbindare vilket med andra ord betyder att de skärs av en bit ifrån marken och packas ihop och får sedan torka på åkern. Hampan är en bastfiberväxt vilket betyder att dess fiber finns i stjälken. Själva berednings processen skiljer sig en aning beroende på om det är sydeuropeisk eller nordeuropeisk hampa. Den sydeuropeiska ska rötas i kallt vatten och solblekas till dess att den får en vit färg medan den nordeuropeiska ska rötas i varmvatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hampa odling i Sverige förr och nu. ==&lt;br /&gt;
I Sverige var odling av hampa vanligt under medeltiden och det står även i landskapslagarna att skatt ska erläggas i form av hampa. Man ville göra Sverige helt självförsörjande på spånadsmaterial som hampa och lin. Även myndigheterna uppmuntrade hampodlingar genom att ge ut olika skrifter och utlova premier. I slutet av 1800-talet så blev det inte lönsamt att odla hampa och lin längre eftersom konkurrensen från Ryssland blev för stor. Odlingen återupptogs under andra världskriget p.g.a att det var svårt att få tillräckligt material till rep. Genom statliga bidrag återupptog odlingen på fastlandet och på Gotland. År 1941 startades ett hampberedningsverk i Katrineholm och även på Gotland. De statliga stöden kom att dras in år 1966 vilket ledde till att hampodlingen upphörde. Hampodling kom att förbjudas i Sverige 1995. Att odla industrihampa var lagligt i EU men inte i Sverige. År 2003 beslutar sig Europadomstolen att Sverige inte kan förbjuda odling av industrihampa. Redan 2005 så odlade över 100 lantbrukare hampa i Sverige. Förutom att hampa växer och odlas främst på odlingar i Sverige, så går det även att hitta förvildad hampa på bangårdar, skräpmarker o.s.v. Hampan kan klara att växa på de flesta jordar och växer lättast på en bra åkerjord, den kan också odlas på samma ställe under flera år. Hampan kräver dock mycket gödsel och vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hampatyg ==&lt;br /&gt;
Fördelarna med hampa är många och den har bland annat naturens mest hållbara växtfiber.&lt;br /&gt;
Hampan har som sagt en lång historia inom jordbruket och den har använts ibland annat textilier, byggmaterial, hudvård, mat, medicin och papper i drygt över 6000 år. Textilier som har tillverkats av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än bomull. Fibrerna i tyget är också bättre på att absorbera fukt än bomull. Hampan har även en stark motstånds kraft mot värme och vid en uppvärmning på 1000 grader förklonas materialet men det fattar inte eld. Av hampa kan man tillverka skor, kavajer, byxor, ytterkläder, sängkläder o.s.v. Tyg som är gjort av hampan finns i olika skiftande former av grovhet. Det finns hampatyg som har allt från en snarlik sidenliknande kvalitet till grövsta säck väv. En person som bär hampa gjorda kläder märker också av en skillnad av att kläderna svalkar på sommaren och värmer på vintern. Hampa gjorda kläder skyddar också användaren mot skadlig ultraviolett strålning.Hampatyget är också känt för dess slitstyrka. Guldgrävarnas jeans var tillverkade av hampa, det var nämligen det ända tyget som klarade av att bli utsatt för vatten i ett flertal timmar. Tygets fibrer är också antistatiska vilket betyder att tyget inte drar åt sig smuts så lätt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Miljövänliga fördelar ==&lt;br /&gt;
Hampa har fler miljövänligare fördelar än bomull. Vid dess produktion behöver den inga bekämpningsmedel. Ett exempel på detta är USA: hälften av de kemikalier som produceras där häller odlarna ut på sina bomullsfält i form av konstgjord gödning och bekämpningsmedel. Ett annat problem är Aralsjön i Centralasien som håller på att försvinna med tiden och det som blir kvar av den kommer att vara en saltöken. Den här ekologiska katastrofen beror till grund och botten på att man leder om vatten från floderna till att konstbevattna stora bomullsodlingar. Bomullsodlingarna är mer krävande än Hampan och växterna suger ut jordarna på stora mängder av näring.Hampan är som tidigare nämnts en växt som växer oerhört snabbt och kan bli upp till 3-6 m lång på bara en säsong och eftersom den klara av de flesta parasit angrepp så behöver den inga konstgjorda befruktningsmedel eller någon form av konstgjord gödning. Hampans rötter är mycket djupare än de flesta andra grödor och rötterna binder i sin tur marken vilket förhindrar jorderosion. Den tillför också jorden näringsämnen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*[http://www.hampa.net]&lt;br /&gt;
*[http://www.shenet.se/vaxter/hampa.html]&lt;br /&gt;
*[http://www.repslagarbanan.se/se/ut/ut0002.htm] &lt;br /&gt;
*[http://www.epochtimes.se/articles/2007/10/26/13412.html]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Hemp&amp;diff=2441</id>
		<title>Hemp</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Hemp&amp;diff=2441"/>
				<updated>2012-10-17T04:16:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{Hemp}}  '''Hemp''' is a natural fiber that can be classified as stem fibers such as flax. Hemp belongs to nettle plats who are related to cannabis. Industry hemp is ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Hemp}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Hemp''' is a natural fiber that can be classified as [[stem fibers]] such as [[flax]]. Hemp belongs to nettle plats who are related to cannabis. Industry hemp is mainly grown for the textile industry and it can be divided into two main groups: the northern and southern parts of Europe. The Northern European hemp, also known as the Russian version, is grown mainly in Sweden and Russia. The southern European hemp crop matures too late for it to be grown in colder Sweden. The southern European hemp, called Italian hemp, is grown mainly in all of southern Europe. The southern European hemp is called: il biancho oro in italian, “the white gold” - because its color is almost white and it provides a glossy and smooth fiber. It can also be spun into nearly the same thinness as flax and is used in finer fabrics. The Northern European hemp produces a much more powerful and darker fiber and this hemp is mainly used in ropes and coarse fabrics. Hemp can sometimes grow up to 9 meters tall. The Northern European hemp is a little smaller than the southern and grows between 2-3 meters tall, while the southern European usually grows up to 6 meters. There are several different varieties of hemp and they are classified in different ways. Every now and then Hemp is classified as different varieties that is related to each other as different species and varieties. Sometimes they are rather considered to be one species with a great variety and with several subspecies.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Description of Hemp==&lt;br /&gt;
It is an one-year (annual) bushy herb. Hemp leaves are scattered along the stem and it has 3-9 hand like smaller leaves. It has a thick root system with a taproot and lateral roots that provides the plant with nutrients. The actual inflorescence is dressed in glandular and grows straight. Hemp is dioecious, which means that female and respective male leaves are attached to different plants. Male plants are characterized with sparse and dense branching while the female is larger and have more leaves. It often stays green longer than the male plant. In rare cases it has occurred that the plant has both female and male flowers and therefore it is a same-sex hemp, but this is highly unusual. The flowers sit on the upper part of the stalk, but these do not always have time to blossom in Sweden. Hemp fruit is known as hemp seed and is actually a nut that looks like a squeezed egg-shaped nut with a net-shaped shell. The actual seed contains about 30-32% fat and 20-24% proteins. Hemp seed is the plant kingdom's foremost source of essential fatty acids and these acids are used by doctors to treat patients with everything from heart disease to cancer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Cultivation==&lt;br /&gt;
The hemp grown in Sweden is harvested in August, when the plant's seeds are loose and the seeds have had time to get a brown color. In the past hemp plant was harvested twice, but today all same-sex plants is harvested simultaneously. It was common earlier to harvest the male plants first and thereafter the female plants. The plants are pulled up by the roots or harvested by that they are cut away from the ground, packed and allowed to dry in the field. Hemp is a bast fiber plant which means that its fibers are in the stalk. The actual preparation process differs slightly depending on whether it is a south European or North European hemp. The southern should be digested in cold water and get bleached by the sun until it gets a white color, while the northern is digested in hot water.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemp cultivation in Sweden, historically and now==&lt;br /&gt;
In Sweden, the cultivation of hemp was common during the middle ages (dark ages), and it is also said in the old provincial laws that tax must be paid in the form of hemp. The vision was to make Sweden a completely self-sufficient on crops like hemp and flax. The authorities at that time encouraged hemp cultivations by issuing special editions and premiums for growing the crop. At the end of the 1800s it was not profitable to cultivate hemp and flax since the competition from Russia was too big. The cultivation was resumed during World War II because it was difficult to obtain sufficient material for making rope. Through government support and premiums the production resumed on both the mainland and the island of Gotland. In 1941 a hemp cultivation factory was started in both Katrineholm and also on the island of Gotland. Public aid was to be withdrawn in 1966 which led to the complete stop of hemp cultivation. Hemp cultivation came to be banned in Sweden in 1995. The cultivation of industrial hemp was legal in the EU but not in Sweden. In 2003 the European Court decides that Sweden cannot ban the cultivation of industrial hemp. As soon as in 2005 over 100 hemp farmers were registered in Sweden. In addition to hemp fields and cultivation in plantations in Sweden, you can also find feral hemp in yards, junk areas, etc. Hemp can manage to grow in most soils and grows most easily on good arable land, it can also be grown in the same place for several years. Hemp requires much fertilizer and water.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemp cloth==&lt;br /&gt;
The benefits of hemp are many and it has among other things, nature's most sustainable plant fiber. Hemp has as mentioned beforea long history in agriculture and it has been used for many things such as textiles, building materials, skin care, food, medicine and paper in just over 6000 years. Textiles made from hemp fiber is three times more durable than cotton. The fibers of the fabric is also able to better absorb moisture than cotton. Hemp also has strong resistance properties against heat and at a heat of 1000 degrees the material is charred, but it does not ignite. One can produce shoes, jackets, pants, outerwear, bedding, etc from hemp. Garments made of hemp are available in various different forms of roughness. There are hemp garments that have many different shapes, from a rather silky quality to more coarse, sack fabric. A person wearing hemp-made clothes can also notice a difference of that the clothes are cool in summer and warm in winter. Hemp made clothing also protects the user from harmful ultraviolet radiation. Hemp garments are also known for its durability. Old gold diggers jeans were made of hemp, and it was the only fabric that could handle being exposed to water for several hours. The fabric's fibers are also anti-static, which means that the fabric do not attract dirt easily.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Environmental benefits==&lt;br /&gt;
Hemp has more eco-friendly benefits than cotton. Its production does not need pesticides. An example is the U.S. where half of the chemicals produced are used by farmers who pour them out on their cotton fields in the form of artificial fertilizers and pesticides. Another problem is the Aral Sea in Central Asia that is disappearing and what will be left of it will be a salt desert. This ecological disaster is basically based on the passing of water to the rivers that provide large cotton plantations with water. Cotton plantations are more demanding than hemp plants and dries the soils on large amounts of nutrition and water .Hemp, as mentioned earlier, is a plant that grows very quickly and can grow up to 3-6 m long in just one season and it can cope with most parasitic attack, it needs no artificial pesticide or any form of artificial fertilizer. Hemp roots are much deeper than most other crops and the roots bind the soil, preventing soil erosion. It will also provide nutrients to the soil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sources==&lt;br /&gt;
*[http://www.hampa.net]&lt;br /&gt;
*[http://www.shenet.se/vaxter/hampa.html]&lt;br /&gt;
*[http://www.repslagarbanan.se/se/ut/ut0002.htm] &lt;br /&gt;
*[http://www.epochtimes.se/articles/2007/10/26/13412.html]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Hampa&amp;diff=2440</id>
		<title>Hampa</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Hampa&amp;diff=2440"/>
				<updated>2012-10-17T04:16:01Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: /* Källor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;'''Hampa''' är en naturfiber som räknas till [[stjälkfibrerna]] såsom till exempel [[lin]].&lt;br /&gt;
Hampan tillhör nässelväxterna som är släkt med cannabis. Industrihampan odlas främst för fibrernas skull och den kan delas in i två huvudgrupper den nordeuropeiska och den sydeuropeiska. Den nordeuropeiska hampan,ryska varianten är den hampan som odlas främst i Sverige, norra Europa och Ryssland eftersom den sydeuropeiska hampan mognar för sent för att den ska kunna odlas i Sverige. Den sydeuropeiska hampan, ”italiensk hampa” odlas främst i södra Europa. Den sydeuropeiska hampan kallas på italienska för: il biancho oro, det vita guldet eftersom den är nästan vit och ger ett glansigt och smidigt fiber. Den kan dessutom spinnas till nästan samma tunnhet som lin och den används i finare textilier. Den nordeuropeiska hampan ger ett mycket mer kraftigare och mörkare fiber och den här hampan används främst i rep och grövre tyger. Hampan kan i vissa fall växa upp till 9 meter. Den nordeuropeiska hampan är dock lite mindre än den sydeuropeiska och blir mellan 2-3 meter hög medan den sydeuropeiska kan växa upp till 6 meter. Det finns ett flertal olika varianter av hampa och de klassificeras på olika sätt. Då och då klassificeras de olika varianterna av hampa som tillhörande skilda arter och under arter medan de ibland betraktas de vara en art med en stor variation och med flera under arter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Beskrivning av Hampan ==&lt;br /&gt;
Beskrivningen av hampa:&lt;br /&gt;
Det är en ettårig buskig ört. Hampans blad sitter strödda längs stjälken och den har handliknande 3-9 småblad. Den har ett tjockt rotsystem med en pålrot och sidorötter som tillgodoser plantan med näringsämnen. Själva blomställningen är körtel klädd och rak. Hampan är tvåbyggare vilket betyder att den har hon och respektive hanblommor på olika plantor. Hanplantorna kännetecknas som glesare och yvigt greniga medan honplantan är större och bladrikare. Den är ofta grön längre än hanplantan. Det förekommer i vissa ovanliga fall att plantan har både hon och hanblommor och är då en samkönad hampa men detta är högst ovanligt. Blommorna sitter i övre delen av stjälken men dessa hinner inte alltid blomma i Sverige. Hampans frukt kallas för hampfrö och är egentligen en nötfrukt som ser ut som en ihop pressad äggformad nöt med ett nätådrigt skal. Själva fröet innehåller ca 30-32 % fett och 20-24% proteiner. Hampans frö är växtrikets främsta källa till essentiella fettsyror och dessa syror används av doktorer för att behandla patienter med allt från hjärt och kärlsjukdomar till cancer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Odling ==&lt;br /&gt;
Hampan som odlas i Sverige är skördemogen i augusti månad, då sitter plantans frö löst och fröna har hunnit få en gråbrun färg. Förr i tiden så skördades hampa plantan två gånger men idag så skördas alla samkönade plantor samtidigt. Förr så skördade man antingen först hanplantorna och därefter honplantorna. Plantorna dras upp med rötterna eller så skördas de med självbindare vilket med andra ord betyder att de skärs av en bit ifrån marken och packas ihop och får sedan torka på åkern. Hampan är en bastfiberväxt vilket betyder att dess fiber finns i stjälken. Själva berednings processen skiljer sig en aning beroende på om det är sydeuropeisk eller nordeuropeisk hampa. Den sydeuropeiska ska rötas i kallt vatten och solblekas till dess att den får en vit färg medan den nordeuropeiska ska rötas i varmvatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hampa odling i Sverige förr och nu. ==&lt;br /&gt;
I Sverige var odling av hampa vanligt under medeltiden och det står även i landskapslagarna att skatt ska erläggas i form av hampa. Man ville göra Sverige helt självförsörjande på spånadsmaterial som hampa och lin. Även myndigheterna uppmuntrade hampodlingar genom att ge ut olika skrifter och utlova premier. I slutet av 1800-talet så blev det inte lönsamt att odla hampa och lin längre eftersom konkurrensen från Ryssland blev för stor. Odlingen återupptogs under andra världskriget p.g.a att det var svårt att få tillräckligt material till rep. Genom statliga bidrag återupptog odlingen på fastlandet och på Gotland. År 1941 startades ett hampberedningsverk i Katrineholm och även på Gotland. De statliga stöden kom att dras in år 1966 vilket ledde till att hampodlingen upphörde. Hampodling kom att förbjudas i Sverige 1995. Att odla industrihampa var lagligt i EU men inte i Sverige. År 2003 beslutar sig Europadomstolen att Sverige inte kan förbjuda odling av industrihampa. Redan 2005 så odlade över 100 lantbrukare hampa i Sverige. Förutom att hampa växer och odlas främst på odlingar i Sverige, så går det även att hitta förvildad hampa på bangårdar, skräpmarker o.s.v. Hampan kan klara att växa på de flesta jordar och växer lättast på en bra åkerjord, den kan också odlas på samma ställe under flera år. Hampan kräver dock mycket gödsel och vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hampatyg ==&lt;br /&gt;
Fördelarna med hampa är många och den har bland annat naturens mest hållbara växtfiber.&lt;br /&gt;
Hampan har som sagt en lång historia inom jordbruket och den har använts ibland annat textilier, byggmaterial, hudvård, mat, medicin och papper i drygt över 6000 år. Textilier som har tillverkats av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än bomull. Fibrerna i tyget är också bättre på att absorbera fukt än bomull. Hampan har även en stark motstånds kraft mot värme och vid en uppvärmning på 1000 grader förklonas materialet men det fattar inte eld. Av hampa kan man tillverka skor, kavajer, byxor, ytterkläder, sängkläder o.s.v. Tyg som är gjort av hampan finns i olika skiftande former av grovhet. Det finns hampatyg som har allt från en snarlik sidenliknande kvalitet till grövsta säck väv. En person som bär hampa gjorda kläder märker också av en skillnad av att kläderna svalkar på sommaren och värmer på vintern. Hampa gjorda kläder skyddar också användaren mot skadlig ultraviolett strålning.Hampatyget är också känt för dess slitstyrka. Guldgrävarnas jeans var tillverkade av hampa, det var nämligen det ända tyget som klarade av att bli utsatt för vatten i ett flertal timmar. Tygets fibrer är också antistatiska vilket betyder att tyget inte drar åt sig smuts så lätt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Miljövänliga fördelar ==&lt;br /&gt;
Hampa har fler miljövänligare fördelar än bomull. Vid dess produktion behöver den inga bekämpningsmedel. Ett exempel på detta är USA: hälften av de kemikalier som produceras där häller odlarna ut på sina bomullsfält i form av konstgjord gödning och bekämpningsmedel. Ett annat problem är Aralsjön i Centralasien som håller på att försvinna med tiden och det som blir kvar av den kommer att vara en saltöken. Den här ekologiska katastrofen beror till grund och botten på att man leder om vatten från floderna till att konstbevattna stora bomullsodlingar. Bomullsodlingarna är mer krävande än Hampan och växterna suger ut jordarna på stora mängder av näring.Hampan är som tidigare nämnts en växt som växer oerhört snabbt och kan bli upp till 3-6 m lång på bara en säsong och eftersom den klara av de flesta parasit angrepp så behöver den inga konstgjorda befruktningsmedel eller någon form av konstgjord gödning. Hampans rötter är mycket djupare än de flesta andra grödor och rötterna binder i sin tur marken vilket förhindrar jorderosion. Den tillför också jorden näringsämnen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*[http://www.hampa.net]&lt;br /&gt;
*[http://www.shenet.se/vaxter/hampa.html]&lt;br /&gt;
*[http://www.repslagarbanan.se/se/ut/ut0002.htm] &lt;br /&gt;
*[http://www.epochtimes.se/articles/2007/10/26/13412.html]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Mercerization&amp;diff=2439</id>
		<title>Template:Mercerization</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Mercerization&amp;diff=2439"/>
				<updated>2012-10-17T04:09:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Mercerization|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Mercerisering| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Mercerisering&amp;diff=2438</id>
		<title>Mercerisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Mercerisering&amp;diff=2438"/>
				<updated>2012-10-17T04:09:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Mercerization}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Mercerisering''' görs för att ge [[bomull]] högre glans och styrka samt öka sugförmågan. Den är också ganska betydelsefull för att minska krympningen vid tvätt. Merceriseringen utlöser och utjämnar ojämna, mekaniska spänningar i materialet som uppkommer vid spinning och vävning. Därför förbättrar den vävslätheten efter tvätt samtidigt som krympningen minskar. Mercerisering görs på speciella maskiner i stark [[natronlut]] (ca 20 %). Väven tillåts i regel inte krympa fritt utan hålls utsträckt antingen mellan valser eller med hjälp av kedjor. Svällningen i lutlösningen sker i regel kallt. Behandling i flytande [[ammoniak]], som också sväller cellulosamaterialen, har en liknande effekt på bomullsvävnader.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En god vätning av väven är en förutsättning för att merceriseringen ska lyckas varför speciella vätmedel för mercerisering har utvecklats. Efter svällningssteget passerar väven oftast en ånglåda och därefter sköljlådor för urtvättning av alkali. De mest koncentrerade sköljbaden kan antingen koncentreras genom indunstning eller uppjusteras med mera alkali för att återanvändas vid merceriseringen. De mera utspädda sköljlösningarna kan delvis återanvändas vid bykning och tvättning. Ett problem i sammanhanget är de föroreningar som löses ut ur bomullen vid merceriseringen och som sätter gränser för hur mycket av merceriseringsluten som kan återanvändas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Torrmercerisering ==&lt;br /&gt;
På senare tid har en ny form av mercerisering börjat användas som kallas torrmercerisering. Vid detta förfarande impregneras väven med en bestämd mängd natronlut och torkas på spannram. Därefter sköljs och avsyras väven på vanligt sätt. Torrmerceriseringen ger inte samma glans och styrka som den normala merceriseringen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Miljöfakta - mercerisering ==&lt;br /&gt;
Merceriseringsluten är ganska koncentrerad (ca 20 %) och därför försöker man återanvända den. Detta görs dels genom att rena smutsiga bad, dels genom att indunsta relativt koncentrerade sköljbad. Mer utspädda sköljbad kan användas vid blekning och om blekningen görs efter merceriseringen kan restalkali i väven lämnas kvar. Luten lämnar bara salt kvar efter neutraliseringen. Vid merceriseringen måste luten ha god vätförmåga och därför tillsätts speciella tensider, som måste tåla hög alkalikoncentration. För att skydda bomullsfibern (endast bomull merceriseras) mot oxidation tillsätts så kallade fiberskyddsmedel. Miljöinformation om dessa specialmedel måste sökas hos leverantörerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== BAT (Best Available Technique) - mercerisering ==&lt;br /&gt;
[[BAT]] föreskriver återvinning av merceriseringsluten. Detta görs i dag i regel utan större problem upp till en återvinningsnivå som är avhängig av renheten hos den väv som merceriseras. Det i sin tur gör att återvinningsmöjligheten vid mercerisering av råväv är ganska begränsad. Återvinningen av luten innebär i princip en indunstning av lutlösningar, och därmed även en koncentration av föroreningarna. Än så länge finns inga ekonomiskt försvarbara processer för återvinning av merciseringslutar där både oorganiska och organiska föroreningar kan avlägsnas. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
[[Textilmiljöhandboken]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Mercerization&amp;diff=2437</id>
		<title>Mercerization</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Mercerization&amp;diff=2437"/>
				<updated>2012-10-17T04:08:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{Mercerization}}  '''Mercerization''' is done to provide cotton a higher gloss and more strength, also to increase its absorption properties. It is also quite important t...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Mercerization}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Mercerization''' is done to provide [[cotton]] a higher gloss and more strength, also to increase its absorption properties. It is also quite important to in order to reduce shrinkage after wash. Mercerization triggers and smoothens rough, mechanical stretches in the material as a result from spinning and weaving. Therefore, it will improve the smoothness after washing and at the same time the shrinkage will decrease. Mercerization is performed on special machines in strong [[caustic soda]] (20%). The fabric is generally not allowed to shrink freely and is held extended by chains. Swelling in the caustic soda is usually performed cold. Treatment in liquid [[ammonia]], which swells cellulosic materials, has a similar effect on cotton fabrics. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
A good wetting of the fabric is a prerequisite for the mercerization to success and this is why special wetting agents for mercerization have been developed. After that the swelling has passed the fabric is usually put in a steam box and later rinse bins for washing and removal of alkali. The most concentrated rinse tanks are either concentrated by evaporation or are reconfigured by more alkali to be re-used in the mercerization. The more soluble of solutions can be partially reused in bykning and washing. A related concern is the pollution that is dissolved out of the cotton in mercerizing and that puts limits on the amount of the mercerizing accounts that can be reused.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Dry mercerization==&lt;br /&gt;
Recently a new form of mercerization has been used called dry mercerizing. In this method, the fabric is impregnated with a fixed amount of sodium hydroxide and is then dried on stent-frames. Later it is washed and de-acidified in the usual way. Dry mercerization does not provide the same shine and strength as the normal mercerization. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Environmental Facts - mercerization==&lt;br /&gt;
The mercerization mass is quite concentrated (20%) and therefore attempts have been made to reuse it. This is done partly by cleaning dirty baths, and by evaporating relatively concentrated rinse baths. More dilute rinse baths can be used for bleaching and if bleaching is done after mercerization the residual alkali left in the garment can be ignored. The mass only residues after neutralization is salt. At mercerization the mass must have good wettability and therefore some special surfactants are added, which must be able to withstand high alkali concentrations. To protect the cotton fiber (only cotton is mercerized) against oxidation so-called fiber-protective solutions are added. Environmental information on these special solutions must be sought from the suppliers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==BAT (Best Available Technique) – mercerization==&lt;br /&gt;
[[BAT]] provides recovery of mercerization closed. This is currently done without any major problems up to a level of recovery that is dependent on the purity of the fabric mercerized. In turn this limits the mercerization process to recover “raw weave”. The recycling of the mass is mostly dehydrating mass-solutions, and therefore a concentration of impurities. So far there are no economically viable processes for the recovery of mercerization masses where both inorganic and organic contaminants can be removed.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sources==&lt;br /&gt;
[[Textile Environmental Handbook]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Silk&amp;diff=2436</id>
		<title>Template:Silk</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Silk&amp;diff=2436"/>
				<updated>2012-10-17T04:03:50Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Silk|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Siden| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Silk&amp;diff=2435</id>
		<title>Template:Silk</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Silk&amp;diff=2435"/>
				<updated>2012-10-17T04:03:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Silk|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Sedan| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Siden&amp;diff=2434</id>
		<title>Siden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Siden&amp;diff=2434"/>
				<updated>2012-10-17T04:02:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Silk}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siden är en liten, men exklusiv [[proteinfiber]] där man skiljer mellan odlad siden (Siden) och vildsiden ([[tussasiden]]). Siden består av ett dubbelfilament som är sammankittat med ett lågmolekylärt protein som kallas sericin. Detta, tillsammans med naturligt förekommande oljor och organiska föroreningar, avlägsnas i varmt vatten vid upplindning av kokongen. [[Sericin]], som utgör 20-25% av råsilket är allergiframkallande, vilket har orsakat problem vid användning av sidenavfall som stoppningsmaterial. Kina är i dag det största odlingslandet för siden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Miljöaspekter ==&lt;br /&gt;
Avfallsvattnet från avkokning av silke innehåller en hög koncentration av kväve och organiska föreningar som kan ha negativ miljöpåverkan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siden såldes tidigare per viktenhet istället för per ytenhet och det var tillåtet att öka vikten genom impregnering med metallsalter. Detta &amp;quot;tillåtna fusk&amp;quot; kan fortfarande förekomma. Processen är mycket energi- och vattenförbrukande och ger en hög koncentration av metallsalter i avloppsvattnet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera fall rapporterade av allergier av siden som dock har kunnat härledas till resterna av sericin i den färdiga produkten. På marknaden finns bland annat [[Öko-Tex 100]] certifierad siden som kan avhjälpa detta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*[http://www.jrc.es/pub/english.cgi/0/733169 IPPC BAT, Integrated Pollution Prevention and Control, Reference Document on Best Available Techniques for the Textile Industry] &lt;br /&gt;
*[[Textilmiljöhandboken]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Silk&amp;diff=2433</id>
		<title>Silk</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Silk&amp;diff=2433"/>
				<updated>2012-10-17T04:02:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{Silk}}  Silk is a small but exclusive protein fiber where one have the make distinguishes between cultivated silk (Silk) and wild silk (tussah silk). Silk consists o...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Silk}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Silk is a small but exclusive [[protein fiber]] where one have the make distinguishes between cultivated silk (Silk) and wild silk ([[tussah silk]]). Silk consists of a double filament that is incorporated with a low molecular weight protein called sericin. This, together with naturally occurring oils and organic impurities, is removed in hot water at the unwinding of the cocoon. [[Sericin]], which represents 20-25% of raw silk is allergenic, which has caused problems in the use of silk waste as cushioning material. China is currently the largest silk grower. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Environmental aspects==&lt;br /&gt;
Waste water from boiling silk contains a high concentration of nitrogen, organic compounds that may have bad environmental impacts. Silk was earlier sold by weight instead of per unit area and it was allowed to increase the weight by impregnation with metal salts. This &amp;quot; allowed cheating &amp;quot; still occur. The process is very energy and water consuming and provides a high concentration of metal salts in the waste water. There are several reported cases of allergies to silk, although these have been traced to the remnants of sericin in the finished product. There is Öko-Tex 100 certified silk products in the market which can ensure that no residues of sericin is still present. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sources==&lt;br /&gt;
*[http://www.jrc.es/pub/english.cgi/0/733169 IPPC BAT, Integrated Pollution Prevention and Control, Reference Document on Best Available Techniques for the Textile Industry] &lt;br /&gt;
*[[Textile Environmental Handbook]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Viscose&amp;diff=2432</id>
		<title>Viscose</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Viscose&amp;diff=2432"/>
				<updated>2012-10-17T03:59:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Viscose}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Viscose fibers''' represents about 7% of world fiber use. Viscose mass is made of pure [[cellulose]] with caustic soda and [[carbon disulfide]] that are dissolved to xanthates. In acidic solutions the xanthates regresses and the cellulose falls out. This is done by pressing the viscose mass through fine nozzles in a bath of acid. Viscose fiber is a relatively weak fiber, but it has previously been used as reinforcing fibers in industrial products such as car tires. Its industrial use has now been taken over by [[synthetic fibers]]. In order to improve water durability the viscos fibers are subjected to zinc salts during the manufacture, leading to emission of zinc. There have been tries with partly closed processes to reduce emissions. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
More recently, it has been experimented with specific solvents for the cellulose to become completely recyclable. One of these fibers is called [[Lyocell]]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Environmental==&lt;br /&gt;
Aside from reduced water flow in cultivation and reduced need for pesticides up to 10 times more cellulose from trees can be extracted in comparison to cotton per hectare. Manufacture of [[man-made fibers]] require chemical additives which may be harmful to the environment when released into the air and water from subsequent processing operations. Most of this pollution comes from chemicals that are added after the production itself. The [[mineral oils]] used as spinning oil have significant environmental implications for the next preparation step in the textile chain. These chemicals need to be removed completely before [[dyeing]], which means they will be found in air emissions from high temperature processes and contribute to air pollution, or water pollution from wet-processing. Thus contributing to the mass of organic pollutions. [1].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Air emissions''': In the production of the viscose mass and the spinning there are emission of carbon disulfide, which is toxic.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Water emissions''': In the past copper oxide ammonia was used as a solvent for cellulose and in that case it is the copper that is a problem. At the spinning of the viscose mass into fibers one sometimes use zink salts which results in zink emission. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sources==&lt;br /&gt;
*[[Textile Environmental Handbook]]&lt;br /&gt;
* [1] IPPC BAT, Integrated Pollution Prevention and Control, Reference Document on Best Available Techniques for the Textile Industry&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Viscose&amp;diff=2431</id>
		<title>Template:Viscose</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Viscose&amp;diff=2431"/>
				<updated>2012-10-17T03:58:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Viscose|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Viskos| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Viskos&amp;diff=2430</id>
		<title>Viskos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Viskos&amp;diff=2430"/>
				<updated>2012-10-17T03:58:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Viscose}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Viskosfibrerna''' utgör ca 7 % av världens fiberanvändning. Viskosmassan görs av ren [[cellulosa]] som med [[natronlut]] och [[kolsvavla]] löses till xantater. I sur lösning tillbakabildas xantaterna och cellulosan faller ut. Detta görs genom att man pressar ut viskosmassan genom fina dysor i ett bad med syra. Viskosfibern är en relativt svag fiber, men den har tidigare använts som armeringsfiber i industriella produkter, t.ex. bildäck. Dess industriella användning har numera övertagits av [[syntetfibrerna]]. För att förbättra viskosfibrernas våthållfasthet används zinksalter vid framställningen, vilket leder till zinkutsläpp. Det arbetas i dag med delvis slutna processer för att minska utsläppen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På senare tid har man experimenterat med speciella lösningsmedel för cellulosan som ska vara helt återvinningsbara. En sådan fiber är [[Lyocell]]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Miljöaspekter ==&lt;br /&gt;
Förutom minskad vattenmängd vid odling och minskat behov av pesticider så utvinns upp till 10 gånger mer cellulosa från träd än från bomullsodling per hektar. Tillverkning av [[konstfibrer]] kräver tillsatser av kemikalier vilka kan vara skadliga för miljön, när de släpps ut till luft och vatten från efterföljande processverksamheter. Huvuddelen av dessa föroreningar kommer dock från kemikalier som tillförts efter själva tillverkningen. De [[mineraloljor]] som används som spinnolja har en betydande miljömässig innebörd för kommande beredningssteg i textilkedjan. Dessa hjälpmedel behöver avlägsnas fullkomligt innan [[färgning]], vilket innebär att de kommer att finnas i utsläppsluften från högtemperaturprocesser och bidra till luftförorening, eller i vattnet från våtprocesser och därmed bidra till den organiska mängden föroreningar i det totala utsläppet [1].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Utsläpp till luften''': Vid framställningen av viskosmassan och vid spinningen får man utsläpp av kolsvavla som är giftigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Utsläpp till vattnet''': Tidigare har kopparoxidammoniak använts som lösningsmedel för cellulosan och i dessa fall är det kopparen som är ett problem. Vid utspinning av viskosmassan till fibrer används i vissa fall zinksalter som ger zinkutsläpp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*[[Textilmiljöhandboken]]&lt;br /&gt;
*[1] IPPC BAT, Integrated Pollution Prevention and Control, Reference Document on Best Available Techniques for the Textile Industry&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
''Denna artikel bör '''kvalitetskontrolleras''' och uppdateras. Hjälp gärna till!''&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Viscose&amp;diff=2429</id>
		<title>Viscose</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Viscose&amp;diff=2429"/>
				<updated>2012-10-17T03:57:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{Viscose}}  '''Viscose fibers''' represents about 7% of world fiber use. Viscose mass is made of pure cellulose with caustic soda and carbon disulfide that are dissol...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Viscose}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Viscose fibers''' represents about 7% of world fiber use. Viscose mass is made of pure [[cellulose]] with caustic soda and [[carbon disulfide]] that are dissolved to xanthates. In acidic solutions the xanthates regresses and the cellulose falls out. This is done by pressing the viscose mass through fine nozzles in a bath of acid. Viscose fiber is a relatively weak fiber, but it has previously been used as reinforcing fibers in industrial products such as car tires. Its industrial use has now been taken over by [[synthetic fibers]]. In order to improve water durability the viscos fibers are subjected to zinc salts during the manufacture, leading to emission of zinc. There have been tries with partly closed processes to reduce emissions. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
More recently, it has been experimented with specific solvents for the cellulose to become completely recyclable. One of these fibers is called [[Lyocell]]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Environmental==&lt;br /&gt;
Aside from reduced water flow in cultivation and reduced need for pesticides up to 10 times more cellulose from trees can be extracted in comparison to cotton per hectare. Manufacture of [[man-made fibers]] require chemical additives which may be harmful to the environment when released into the air and water from subsequent processing operations. Most of this pollution comes from chemicals that are added after the production itself. The [[mineral oils]] used as spinning oil have significant environmental implications for the next preparation step in the textile chain. These chemicals need to be removed completely before [[dyeing]], which means they will be found in air emissions from high temperature processes and contribute to air pollution, or water pollution from wet-processing. Thus contributing to the mass of organic pollutions. [1].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Air emissions''': In the production of the viscose mass and the spinning there are emission of carbon disulfide, which is toxic.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Water emissions''': In the past copper oxide ammonia was used as a solvent for cellulose and in that case it is the copper that is a problem. At the spinning of the viscose mass into fibers one sometimes use zink salts which results in zink emission. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sources==&lt;br /&gt;
*[[Textile Environmental Handbook]]&lt;br /&gt;
* [1] IPPC BAT, Integrated Pollution Prevention and Control, Reference Document on Best Available Techniques for the Textile Industry&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Wool&amp;diff=2428</id>
		<title>Template:Wool</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Wool&amp;diff=2428"/>
				<updated>2012-10-17T03:51:31Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Wool|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Ull | '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Ull&amp;diff=2427</id>
		<title>Ull</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Ull&amp;diff=2427"/>
				<updated>2012-10-17T03:51:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Wool}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller fibrer av [[djurhår]] är fårullen helt dominerande. Ändå utgör den bara ca 3 % av världens använda fibermängd. På grund av ullens höga pris är dock det ekonomiska värdet betydligt större. Fåravel bedrivs i mindre skala i många länder i Amerika, Europa och Asien, men Australien, Nya Zeeland och Ryssland är de stora exportländerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fåravel sliter en hel del på växtligheten, speciellt på tillväxten av träd och buskar. I vissa fall behandlas fåren med medel mot mask och fästingar genom att de sprayas eller att de får gå genom ett bad med vissa insektsmedel. Ull består av proteiner som fungerar som föda åt insekter som mal och pälsängrar. Deras ägg och puppor som kan finnas i ullen kan börja utvecklas vid lagring eller under långa sjötransporter. Därför har [[malmedel]] utvecklats för att dessa insekter inte ska kunna förstöra ullen under lagring m.m. Även färdiga produkter behandlas i vissa fall med malmedel. Dessa medel är ofta svårnedbrytbara och [[bioackumulerbara]], dvs. de kan lagras i levande organismer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ullklippning är ett svårt arbete som ofta ger skador på djuret och även på fårklipparen. Man experimenterar därför med olika växthormoner som gör att ullen kan falla av fåren utan att man klipper dem. Även fårullen måste befrias från olika föroreningar innan den ingår i de textila processerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I den nyklippta fårullen förekommer förutom pesticidrester, naturliga föroreningar i form av torkad svett, smuts (lera, jord, damm) och ullfett. Vid avkokning påverkar dessa syrenivån i vattnet vilket innebär en negativ miljöpåverkan . Ullfettet - som i råullen kan uppgå till 10-15 % av vikten - tvättas ur till en viss del. En del av ullfettet lämnas kvar, ca 4-6 %, för att ullen ska behålla sin smidighet vid kardning och spinning. Råullen innehåller dessutom en hel del föroreningar som gräs och växtdelar. Dessa avlägsnas genom behandling i [[svavelsyra]] ([[karbonisering]]). Både borttvättningen av ullfettet och karboniseringen innebär miljöproblem. Även en del malmedel tvättas bort samtidigt med ullfettet. Andra djurhår som [[angora]], [[kamel]], [[lama]], [[alpacka]], vikunja och kanin utgör bara små fiberkvantiteter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Miljöfakta ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Topografi''' - Djurhållning i stor skala av får och getter innebär alltid ett visst slitage på växtligheten. Djuren kan vara effektiva att hålla landskapet öppet, men i torrare områden kan det leda till att en sparsam växtlighet förstörs, vilket leder till uttorkning och erosion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Parasitbekämpning''' - Kan behövas för vissa fårraser beroende på klimatförhållandena.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Malmedel''' - Används för att skydda ullen mot insektsangrepp. Många malmedel är svårnedbrytbara och bioackumulerbara och är därför förbjudna i många länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Egenskaper ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ull är en ytterst komplex fiber, utvecklad för miljoner år sedan för att skydda varmblodiga djur i mängder olika klimat och förhållande. I jämförelse är syntetiska fibrer enkla, och utvecklade för ett begränsat användningsområde. Ull är väldigt motståndskraftigt och elastiskt, och kan böjas 30 000 gånger utan att det går sönder eller förstörs. Varje ullfiber kan töjas ut en tredjedel för att sedan gå ihop till original längd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ull absorberar vattenånga, ger det en överlägsen komfort i både kallt och varmt väder. I kallt väder gör även lite fukt på skinnet att man känner sig kall, och reducerar kroppstemperaturen. Genom att ullen absorbera vattenånga lämnas det ett torrt luftlager i mellan plagget och kroppen som hjälper kroppen att hålla temperaturen.  Luft är den bästa isolatorn som finns i naturen, och detta förklarar varför ull är kan hålla kroppen varm så bra. Ullens fiber ligger en bit ifrån varandra och fast i mellan finns luftfickor. Den luften som är fast i fiber fungerar som en isolator. Luftfickorna hjälper även för att hålla kroppstemperaturen nere i varmt väder. Isolationen fungerar då som en skyddsbarriär som håller värmen ute.&lt;br /&gt;
Det som är så bra med ull är att samtidigt som de absorberar vattenånga, stöter den ifrån vätska. Kläder gjorda av ull har en väldigt bra hållbarhet, och ser nya ut under en lång tid. Detta på grund av att ull har en smutsavstötande egenskap som gör att plagg håller sig rena längre, och inte behöver tvättas speciellt ofta.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ull har en annan egenskap som inte är lika känd. Proteinet som ull är uppbyggd av är flammhämmande och är därmed svårantändligt. Även ullens förmåga att hålla vattenånga bidrar till att den brinner dåligt. Ull kan börja brinna, men lågan brinner inte vidare länge utan fibrerna förkolnas och elden släcks. Denne egenskap gör därför ull lämpligt att använda vid riskfyllda moment, som kan medföra eldfara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning och påverkan på naturen ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ull är en naturlig fiber som både går att återanvända och återvinna. Återanvänd ull framställs genom att det gamla ulltyget rivs, eller klipps isär, och spinns på nytt. Detta medför kortare fibrer och resultatet bli av sämre kvalité än originalet. Merparten av återanvänd ull går till fyllningsmaterial, men för att öka kvalitén kan det blandas med nyproducerad ull, eller andra material som till exempel bomull. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Energimängden som krävs för att producera återvunnen ull jämfört med nya ullfibrer ligger ungefär på hälften.  Det är en fördel att den går att få fram utan att man behöver använda sig utav växtkemikalie, men det finns tyvärr andra nackdelar.&lt;br /&gt;
Råull innehåller som andra naturfibrer en hel del föroreningar, som smuts och fett, då bland annat det värdefulle lanolin, och är den enda fibern som kräver våttvätt innan den produceras. För att lösa upp fettet fungerar ett enkelt riktigt varmt bad, men i industrin används tvättmedel och alkali. I kommersiell ull tas grönsaksmateria bort genom förkolning, medan i mindre arbetad ull görs detta för hand med ett milt tvättmedel. Gör man det för hand kan lanolinet tas hand om, och användas till kosmetika och hudkrämer. För att ta fram ett kg ren ull, produceras 1,5kg avfalls föroreningar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter rengöringen sorteras fibrerna efter dess kvalité och skickas vidare i produktionskedjan. Framförallt gällande merinoullen sker en mätning av grönsaksmateria som är kvar i fibern, längd och styrka på fibern, och även ibland färg och komfortfaktor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturfibrer, bland dem ull får ofta en bruten vit färg, och kräver blekning för framställning av vita eller ljusa textiler. Blekning förekommer även vid färgning av mörka färger, då för att få ett jämt resultat. Att bleka fibrerna gör dem svagare, och försämrar hållbarheten. Det är vanligt at bleka med väteperoxid i en våtprocess, och det krävs ganska höga temperaturer för att få resultat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I ull industrin används det ofta krom I samband med färgning, detta på grund av dess färg fasthet och möjliga färgspektrum för en låg kostnad. Det har utvecklats färger med ett lågt krominnehåll, men när ull ska färga i framförallts svart och vissa blåa färger finns det ibland inga alternativ för att uppnå samma färgfasthet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Intresset för naturliga färgningsmedel som användes under lång tid innan de moderna syntetiska fägningsmedlen kom, har åter upptäckt. Med de naturliga färgningssätten begränsas färgspektrumet och färgen är inte lika hållbar. Dock kan man med de naturliga färgsätten få fram intressanta effekter på det ullfibern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att undvika att ullplagg bli skrynkliga finns det en process som innebär att varje liten ullfiber är kemiskt modifierad och täckt av tunn yta av polymerer genom användning av klor. Detta gör att fibrerna lätt glider över varandra när yllet är blött. Denna process släpper ut oacceptabelt höga mängder av organhalogener i avloppen. Regler angående utsläpp varierar mellan länder, men i vissa länder krävs det licens för att få använda sig av processen.  &lt;br /&gt;
Bland annat CSIRO, och kemiska producenter arbetar för att få fram en process som inte kräver klor. Det finns redan polymerer som innehåller låg eller ingen halt av klor, och det arbetas för att utveckla metoden och få ut den på marknaden.  &lt;br /&gt;
Eftersom ull är ett naturligt protein kan det bli angripet av mal, skalbaggar, och andra skadedjur. Fåren blir behandlande med antingen injektioner av insektsmedel, eller blir de doppade i insektsmedelsbad. Om fåren inte behandlas kan det leda till ett obehagligt välbefinnande, som kan spridas över hela flocken. Kemikalier som används kan skada både människan och vattendragen, och då även fåren. Tidigare användes organfosfat mot skabb i dessa kemikaliebad, något som visat sig ge nervskador på människan. Cypermetrin som är minde hälsofarligt för människan är 1000 gånger farligare för vattenlevande organismer, och förorenar vattendragen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två sorters antibiotika, är godkända att tillsätta i maten för att öka tillväxten av får. Dessa gör att fåren växer aningen fortare och kan kompensera förlusten som sker på grund av ohälsosamma förhållanden i följd av överbefolkning. Antibiotika som används inom jordbruk hamnar i grundvattnet, och då även i dricksvatten i närliggande område. Detta ökar risken för att resistivitet för antibiotika bland människor.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I nästan alla länder, bland annat Sverige ses ullen som en andrahands produkt, det är köttet som ger pengar. Detta medföljer att får sällan föds upp för deras ull, och detta innebär att ullen blir grov och kvalitén är sämre än vad den skulle kunna vara. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förutsättningarna för fåruppfödning i Sverige är goda, detta på grund av det svala klimatet och de stora betesarealerna som finns och gör att parasiter inte får någon större spridning. De svenska fåren föds upp för deras kött och oftast slängs ullen, eftersom det saknas efterfråga. Ull från svenska får är för grov för att använda till tunna plagg, men har flera fördelar. Nyanserna brunt, grå och svart som förekommer på får i Sverige är ovanliga, och utomland hittar man bara dess nyanser naturligt hos alpacka. Ull från våra vita får är ovanligt glansiga och liknar mohair.  &lt;br /&gt;
Australienska merinofår i motsats till de flesta andra får, föds upp för sin ull. Ett enda får kan producera upp till 5 kg ull med hög kvalité. De är framodlande för att få så mycket ull som möjligt, och detta har medfört att de har överflödigt skinn bland annat runt halsen. Det extra skinnet lägger sig i veck och lockar till sig skadedjur, som i sin tur gör att det krävs mer behandlig mot insektsangrepp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
År 2005 efterfrågades 1,23 miljoner ton ren ull, något som representerar ungefär 2 % av alla textilfibrer. Efterfrågan har hållit sig på en ganska stadig siffra i många år, jämfört med polyester som har dubblats de senaste 15 åren. &lt;br /&gt;
Ull är en bra fiber gällande energi, då det bara krävs knappt 10MJ energi per kg, medan akryl kräver över 100 MJ per kg. Däremot är vattenmängden som krävs ungefär lika stora. På ett hektar mark får man fram ungefär 62kg ull, jämfört med odling av hampa som ger ungefär 1200-2000 kg fibrer på samma landyta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Modifierad ull ==&lt;br /&gt;
Efterfrågan på tunnare, mjukare, funktionella, och estetiskt tilltalande textile ökar. Vanlig ull kan normalt inte spinnas till att få dessa egenskaper. Genom att använda sig av en ny teknik, som innebär att man modifierar fibrerna till silkeliknande. Detta görs genom att man behandlar fibrerna med kemiska medel som natrium, vätesulfit, och genom en ångprocess dras fibrerna ut. Detta resulterar i en längre fiber med 3-4 mikron mindre diametern och med större lyster. Dessa egenskaper gör att fibrerna kan konkurera i en ny marknad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbtorkade merinoull är något som CSIRO forskar på.  Ull är känt för att vara långsamt på att torka, trots sin vattenavstötande egenskap. Vissa polymerer har visat sig binda starkt till fibrerna och reducerar vattnets förmåga att tränga in i fibrerna.  En behandling ska enligt forskning hålla plaggets tid ut. Fördelarna med snabbtorkade ull är att det bara håller en fjärdedel så mycket vatten jämfört vanlig ull. Detta innebär att denna ull dropptorkar på en fjärdel av tiden det tar för obehandlad ull. Den behandlande ullens torktid går att jämföra med polyester, runt 2 timmar för att få det helt torrt. Detta gör att ullen inte kräver lika mycket energi att torka, efter som vatten som det behandlade plagget håller, är mindre än hos obehandlad ull. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vårdande av ull produkter ==&lt;br /&gt;
Att använda en borste på ytliga fläckar kan förhindra att djupare fläckar blir kvar. Fläckar på ull ska tas bort på en gång, och då med en ren trasa, aldrig med papper. Ett blött ullplagg ska undvikas att vara närma en värmekälla, och ull ska aldrig torktumlas, om det inte står att det går på tvättråden. Att lufta ull kan vara mycket effektivt när man vill få bort ovälkommen lukt. När ull ska torkas bör det hängas luftigt och på bra hängare så att eventuella veck kan hänga ut sig. Ullplagg mår bäst av att får vila ett dygn i mellan användningarna, det ger ullen en möjlighet att ta igen sig. En viktig regel som gäller stickade plagg är att aldrig låta dem hänga, utan de ska förvaras vikna och luftigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekologisk ull ==&lt;br /&gt;
För att få bli certifierad för ekologisk ull finns det olika kriterier men de starkaste är, att fåren inte blir doppade i insektsmedel för att skydda ullen mot angrepp, och att man inte har fler får på ett område, än vad området klarar av. &lt;br /&gt;
Den ekologiska ullen kostar mer av flera anledningar. Eftersom det inte produceras i samma utsträckning som vanlig ull, kan de därför inte konkurera med de större producenterna. Ett av kraven för att bli ekologiska är att markerna inte får överbetas, och detta medför färre får per landenhet, än vad som krävs för vanlig ull. Detta gör att det kräver mer mark för att hålla samma antal får.&lt;br /&gt;
Ekologisk ull tvättas i certifierade ekologiskt biologiskt nedbrytbart tvättmedel, och inget annat, i jämförelse med vanlig ull som tvättas med många olika kemikalier. Ekologisk ull används idag till samma saker som vanlig ull, dock framförallt barnkläder. Marknaden för den giftfria ullen ökar, och marknaden ser mer och mer utav den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Mulesing ==&lt;br /&gt;
[[Mulesing]] är bruket att klippa bort hud kring analöppningen på får, för att förebygga angrepp från blåflugor. Metoden förekommer i Australien men innebär enligt kritikerna djurplågeri. En rad åtgärder är på gång för att avskaffa denna metod. Australiensiska Ull Industrin har beslutat att metoden skall upphöra senast 31 dec 2010. Mulesing är redan utfasad i Nya Zealand.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Från början var tanken att mulesing skulle göras på får när de blivit avvänja från sin mamma, eftersom det tyckte ingreppet för rått att göra på lamm. Vad som kom fram att effekten blev bättre och fåren blev skyddade under länge tid om ingreppet skedde när de var små lamm. För lamm äldre än 2 månader tar läkningen runt 2 veckors.  Ingreppet innebär att veckad hud från djurets rumpa till bakbenen skärs bort. Det sker utan någon slags bedövning. Efter ingreppet läker såret ihop och gör att områden nu saknar ull, och förhindrar att avföring och andra partiklar fastnar och lockar till sig skadedjuren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.wool.com&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Wool&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sustainable fashion &amp;amp; textiles, Kate Fletcher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ota.com&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyg eller otyg? Fakta underlag Miljövänliga veckan 2007, Naturskyddsföreningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.organicwool.com.au&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
www.synchrotron.vic.gov.au&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.csiro.au&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Sheep%27s_wool&amp;diff=2426</id>
		<title>Sheep's wool</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Sheep%27s_wool&amp;diff=2426"/>
				<updated>2012-10-17T03:50:54Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{Wool}}  In the case of fibers from animal hair wool from sheep’s are dominating. Despite this, it is only about 3% of the world’s use that consist of this type of fi...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Wool}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In the case of fibers from [[animal hair]] wool from sheep’s are dominating. Despite this, it is only about 3% of the world’s use that consist of this type of fiber. Because of wool's high market price the economic value is much greater. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sheep farming and breeding is conducted in smaller scales in different countries in America, Europe and Asia, but Australia, New Zealand and Russia are the major exporting countries. Sheep farming is harsh on the vegetation , especially the re-growth of trees and shrubs. In some cases the sheep’s are treated with anti-worm and ticks substances which are sprayed on them. They may also undergo a bath consisting of some insecticides. Wool consists of proteins that serve as food for insects such as moths and beetles. Their eggs and cocoons may get laid in the wool and can start to grow and finally hatch during storage or during long sea voyages. Therefore, a pesticide was developed for these insects that tend to ruin the wool during storage, etc. Moreover, finished products are in some cases treated with mothballs or pesticides. These pesticides are often persistent and cannot be degraded in nature, they are also bio accumulative, which means that they can accumulate in living organisms. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Cutting of wool is difficult work, which often damages the animal and also the one performing the cutting. Experiments have therefore been attempted to try to get the wool to fall of the sheep after a certain amount of time using plan hormones instead of cutting. Even the wool of sheep must be freed from various impurities before it is included in the textile processes. The newly cut wool contains not only pesticide residues but also natural impurities in the form of dried sweat, dirt (clay, soil, dust) and wool fat. When boiling these impurities away there is an effect on the oxygen levels in the water which results in a negative environmental impact. Wool fat - that in raw wool can be a total of 10-15% of the weight is washed out to some extent. 4-6 % of the wool fat is left for the wool to retain its flexibility in carding and spinning. Raw wool also contains a lot of impurities such as grass and plant parts. These are removed by treatment in sulfuric acid (carbonization). Both removal through washing of wool fat and [[carbonization]] includes environmental problems. Also, some moth-pesticide is washed away along with the wool fat. Other fur hairs such as, camel, llama, alpaca, vicuna and rabbit only have a small quantity of fibers. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Environmental Facts==&lt;br /&gt;
'''Topography''' - Animal husbandry on a large scale including sheep and goat is always harsh on the vegetation. The animals can be effectively kept in the open landscape, but in dry areas, it may lead to sparse vegetation that may be destroyed, leading to desiccation and erosion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Parasite control''' - Can be useful in some breeds, depending on climat conditions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Moth pesticides''' - Used to protect wool against insect attack. Many pesticides are persistent and bio accumulative and are therefore banned in many countries.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Properties==&lt;br /&gt;
Wool is an extremely complex fiber, developed millions of years ago to protect warm-blooded animals in many different climates and conditions. In comparison, the synthetic fibers are simple and designed for limited use. Wool is very resilient and elastic, and can be bent 30 000 times without breaking down or being destroyed. Each wool fiber can be stretched out one third and then return to its original length.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Since wool absorbs water vapor, it provides a superior comfort in both warm and cold weather. In cold weather, even a small amount of moisture that get in contact with the skin can make you feel cold, and your body temperature will be reduced. Since the wool absorbs water vapor a dry layer of air is left in between the garment and the body that help keep body temperature. Air is the best insulator nature can provide and this explains why wool is able to keep the body warm as well. The wool fiber have some distance from each other and in between there are air pockets. The air which is fixed in the fiber acts as an insulator. The air pockets also help to maintain a comfortable body temperature even in hot weather. The insulation acts as a protective barrier that keeps heat out. What's so great about wool is that, while they absorb water vapor, it repels liquids. Clothing made of wool has a very good shelf life, and looks new for a long time. This is because the wool has a dirt repellent property that allows the garment to remain clean longer, and don’t need to be washed very often.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wool has another property that is not as well known. The protein that wool is composed of is flame-resistant, making it difficult to ignite. Even the wool's ability to hold water vapor contributes to this property. Wool can catch fire, but the flame does not burn long since the fibers are only charred and the fire is put out. This characteristic makes wool suitable for use in high-risk situations concerning fire.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==The production and impact on nature==&lt;br /&gt;
Wool is a natural fiber that is both reusable and recyclable. Recycled wool is produced in a way where the old wool garment is torn or cut apart, and re-spun. This results in shorter fibers and the end result is poorer quality. Most of recycled wool is used as fill material, but to increase the quality it can be mixed with new wool, or other materials such as cotton. The amount of energy required to produce recycled wool is only half of what new wool requires. It is an advantage that it can be produced without the need of plant chemicals, but there are other drawbacks. As well as other natural fibers raw wool contains a lot of impurities such as dirt and grease. It also includes the valuable Lanolin, which is the only fiber that requires wet scrubbing before it is processed. To dissolve the fat a simple warm bath can be used, but in large scale industries detergent and alkali are used. In commercial wool, vegetable residues are removed by charring, while when dealing with less processed wool, this is done by hand using a mild detergent. When this is done by hand, the Lanolin is taken care of, and is used for cosmetics and skin creams.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to produce 1 kg of pure wool one also produces 1.5 kg of waste and pollution. After cleaning the fibers are sorted according to its quality and are passed along the production chain. When dealing with Merino wool one measure the amount of vegetable matter that remains in the fiber. One also measures length and strength of the fiber, and sometimes one check for color and comfort factor. Natural fibers, including wool often have a broken white color, and require bleaching to produce white or light colored fabrics. Bleaching also occurs when dyeing dark colors, to get an even result. Bleaching the fibers makes them weaker, and affects the durability. It is common to bleach with hydrogen peroxide in a wet process, and it requires a fairly high temperature to get good results. In the wool industry chromium is often used in connection with dyeing because of its color fastness and possible color spectrum at a low cost. Some dyeing processes have been developed with a low content of chromium, but when the wool is dyed in mainly black and some blue dyes, there is sometimes no alternative to achieve the same color fastness. Interest in natural coloring agent used for a long time before modern synthetic dyeing processes was used has been rediscovered. The natural dyeing methods have limited color spectrums and the color is not as durable as new methods. However, it is possible to achieve some interesting effects on the wool fibers. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
To prevent that garments made of wool become wrinkled, there is a process through which every wool fiber is chemically altered and covered with a thin surface of polymers by the use of chlorine. This causes the fibers to easily slide over each other while the wool is wet. This process emits unacceptably high amounts of halogens in the drainage channels. Rules regarding the emissions vary between countries, but some countries allow the use of the process. CSIRO and chemical producers are working to develop a process that does not require chlorine. There are already polymers containing low or no levels of chlorine and the methods are being developed in attempts to get it on market. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Since wool is a natural protein, it can be attacked by moths, beetles and other pests. The sheep will be either receive injections of insecticides, or become be subjected to a bath that includes pesticides. If sheep’s are not treated it can lead to an uncomfortably well-being, which can spread throughout the flock. The chemicals used can harm both humans and rivers, and also the sheep. Previously phosphate agents for scabies were used in the chemical treatment, which has been shown to produce nerve damage in humans. Cypermethrin is less of a health hazard to humans but is 1,000 times more hazardous to aquatic life and water. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Two kinds of antibiotics are authorized to put in the food of sheep’s in order to enhance their growth. These enable the sheep’s to grows slightly faster and can compensate for the loss that occurs because of unsanitary conditions in consequence of overcrowding. Antibiotics used in agriculture end up in the groundwater and later also in the local areas drinking water. This increases the risk of resistivity of antibiotics in humans. In almost all countries, including Sweden wool is treated as a secondary product, it is the flesh of sheep’s that provides most profit. Sheep are therefore rarely bred for their wool and this means that the wool is coarse and the quality is worse than it could be. The conditions for sheep farming in Sweden is good compared to other countries and since the climate is cool and that there are large grazing areas that does not and allow parasites to spread. The Swedish sheep are bred for their meat and the wool is usually thrown away since there is no demand for it. Wool from Swedish sheep is too coarse for use in thin garments, but has several other advantages. Shades of brown, gray and black that occurs in sheep in Sweden are rare, and outside Sweden these shades are only naturally found in alpaca. Wool from our white sheep is unusually shiny and resembles mohair. Australian merino sheep are bred for their wool in contrast to most other sheep. A single sheep can produce up to 5 kg of wool with high quality. They are being bred to produce as much wool as possible and this has led to that they have excess skin around your neck. The extra skin folds and attracts pests, which means that more treatment against insect infestation is needed. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In 2005, the demand for clean wool was 1.23 million tons, which represents about 2% of all textile fibers. Demand has remained at a fairly steady figure for many years, as compared to polyester, which has doubled in the past 15 years. Wool is a good fiber considering energy, since it only takes less than 10MJ of energy per kg. The acrylic fibers require more than 100 MJ per kg. However, the amount of water required is about the same. On 1 hectare of land, you get about 62 kg wool, compared to the cultivation of hemp that provides about 1200-2000 kg of fiber on the same amount of land. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Modified wool==&lt;br /&gt;
The demand for thinner, softer, functional, and aesthetically pleasing textile increases. Ordinary wool cannot normally be spun into getting these properties. But by using a new technique, which involves modifying the fibers into silk-like this might be achieved. This is done by treating the fibers with chemical means such as sodium, hydrogen sulfite, and by a steam process where the fibers are pulled out. This results in a longer fiber that is 3-4 micron diameter smaller and with larger luster. These features allow the fibers to compete in a new market. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Instant dried Merino wool is something that CSIRO conducts research on. Wool is known to be very slow to dry, despite its water repellent properties. Some polymers have been shown to bind strongly to the fibers and reduce water to penetrate into the fibers. A single treatment should, according to researchers, last the entire life-span of the garment. The benefits of instant dried wool are that it only holds one-fourth as much water as regular wool. This means that this wool dries one fourth of the time it takes for raw wool to dry. The treated wool’s drying time is comparable to polyester which takes about 2 hours to get completely dry. This enables the wool to require less energy for drying after since the amount of water it holds is less than that of untreated wool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Caring of wool products==&lt;br /&gt;
Using a brush on shallow spots may prevent deeper spots to form. Stains on wool should be removed at once, and with a clean cloth, never paper. Wet wool should be avoided to be approached to a heat source, and wool should never be submitted to tumble, if it does not say that it is possible on certain washing instructions. Fanning wool can be very effective when you want to get rid of unwelcome odors. When the wool is dried, it should be hung loosely and in a good hanger so that any wrinkles can be avoided. Wool is at its best when one lets it rest one day in between uses, it provides the wool with a rest. An important rule that applies to knitwear is to never let them hang, but they should be stored folded and with access to air. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Organic wool==&lt;br /&gt;
In order for wool to be certified as organic wool, there are several different criteria it must achieve but the hardest one is; the sheep are not to be dipped in pesticides to protect the wool from pest attacks. Also not to have more sheep in one area than the area can handle. The organic wool is more expensive for several reasons. Since it is not produced to the same extent as ordinary wool, they cannot compete with the major producers. One of the requirements to become organic is that the feeding should be controlled in the matter where the grasslands should not be destroyed. This results in fewer sheep per land area than is required for normal wool. This means that it requires more land to keep the same number of sheep. Organic wool is washed in certified organic biodegradable detergents, and nothing else, in comparison with ordinary wool that is washed with a variety of chemicals. Organic wool is today used for the same things as regular wool, however, organic wool is especially used children's clothing. The demand for the toxic-free wool increases and the market is also seeing an increase of supply.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Mulesing==&lt;br /&gt;
[[Mulesing]] is the practice of cutting the skin off around the anus of sheep, to prevent attacks from “blue-flies”. The method is present in Australia but is according to critics’ animal cruelty. A number of measures are underway to eliminate this method. Australian Wool Industry has decided that the method shall cease to excist no later than 31 Dec 2010. Mulesing is already banned in New Zealand. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Originally the idea of mulesing was that it would be performed on sheep when they are weaned from their mothers since the surgery was to raw to do be performed on lamb. What was found was that the effect was better and the sheep were protected during longer times if the surgery was done when they were still lambs. For lambs older than 2 months the healing lasts around 2 weeks. The procedure means that the wrinkled skin of the animal’s rump to the hind legs is cut off. This takes place without any kind of anesthetic. After the surgery the wound heals and make those areas lack wool and therefore prevent feces and other particles from sticking to it and attract pests.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sources==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.wool.com&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Wool&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sustainable fashion &amp;amp; textiles, Kate Fletcher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ota.com&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyg eller otyg? Fakta underlag Miljövänliga veckan 2007, Naturskyddsföreningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.organicwool.com.au&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
www.synchrotron.vic.gov.au&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.csiro.au&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_100/sv&amp;diff=2425</id>
		<title>Öko-tex 100/sv</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_100/sv&amp;diff=2425"/>
				<updated>2012-10-17T03:30:59Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Öko-Tex 100}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Öko-Tex Standard 100 är en [[humanekologisk]] märkning som med utgångspunkt från användaren av det textila materialet, antingen det är i produktionsledet eller slutanvändaren, har specificerade gränsvärden för över 100 olika hälsoskadliga substanser. Gränsvärdena och de aktuella ämnena uppdateras årligen beroende på ny kunskap och nya lagar och förordningar som kommer fram. Målet är att en Öko-Tex märkt produkt skall uppfylla alla lagar och förordningar oavsett land.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Märkningens ursprung är Österrikiska textilforskningsinstitutet och Öko-Tex organisationen består numera a 13 Europeiska textilforskningsinstitut däribland [[Swerea IVF]] i Sverige samt ett institut i Japan. Kontor finns över hela världen. Märkningen har fått stor internationell spridning, främst som verktyg ”business to business” men blir mer och mer känt även hos slutkonsumenten. Öko-Tex modulsystem innebär att varje led i den textila kedjan ansvarar för sin produktion. För att säkerställa att inga hälsoskadliga ämnen förs vidare till nästa del i kedjan kan certifieringar utföras efter respektive processteg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Processerna i den textila kedjan är: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kravdokumentet ser likadant ut oavsett om det är fibrer eller färdiga produkter. Däremot finns det vissa skillnader om materialet som skall certifieras är ämnat för babyprodukter, produkter med hudkontakt, produkter utan hudkontakt eller dekorationsmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Senaste utgåvan av Öko-Tex Standard 100 med tabell över gränsvärden och de enskilda substanserna specificerade kan laddas ner från [http://www.oeko-tex.com/OekoTex100_PUBLIC/index.asp?cls=21 Öko-Tex hemsida]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kontroll av processerna ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan följer lite tips vad man bör tänka på vid respektive processteg om de textila insatsvarorna redan är Öko-Tex certifierade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fiberproduktion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fibertillverkaren tar ansvar för sin del och kontrollerar förekomst av extraherbara tungmetaller och pesticider samt ser till att inga hälsoskadliga ämnen såsom formaldehyd, klorerade fenoler, ortofenylfenol och tennorganiska föreningar förekommer i spinnoljor eller liknande. pH och fria aminer som kan bildas vid tillverkning av elastanfibrer bör också ingå i kontrollprogrammet.&lt;br /&gt;
Fibrer kan förekomma i färgad form. Antingen spinnfärgade eller färgade i speciella maskiner i fiberform. Då bör de färgningsrelaterade parametrarna också kontrolleras. (se vidare om färgning)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Garnproduktion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om inte några tillsättningar görs vid spinning av fibrerna till garn tillförs inga hälsoskadliga ämnen och garnet kan gå vidare till nästa process. Vissa garner säljs som färdigklistrade varpgarner. Dessa kontrolleras med avseende på pH, formaldehyd, klorerade phenoler, ortofenylfenol och tennorganiska föreningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Produktion av trikå eller väv ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid stickning av textila material kan det förkomma att man använder stickoljor. Dessa bör kontrolleras avseende klorfenoler, ortofenylfenol och andra konserveringsmedel såsom formaldehyd. Vid vävning klistras varptrådarna. Den färdiga väven kontrolleras med avseende på pH, formaldehyd, klorfenoler, ortofenylfenol och tennorganiska föreningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Blekning och färgning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter stickning eller vävning sker de våtkemiska behandlingarna t ex blekning, färgning, mjukning, antistat behandling och/eller andra finishbehandlingar. Dessa behandlingar är som bekant de mest kemikaliekrävande behandlingarna.&lt;br /&gt;
Beträffande blekta material av cellulosa-fibrer är pH väldigt viktigt då denna process utförs med mycket alkali. Om slutprodukten är en blekt vara provas övriga kemiska parametrar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De parametrar som provas efter färgning om varan inte skall finishbehandlas är pH, formaldehyd, extraherbara tungmetaller och förekomst av azo-färgämnen som kan sönderdelas till förbjudna arylaminer. Observera att de flesta textila färgämnena är azo-färgämnen men det är numera bara ett fåtal (relativt sett) av dessa som kan sönderdelas till de s k MAK-aminerna som är cancerogena eller misstänkt cancerogena. Dessa aminer är även reglerade i EU-direktiv. Består textilierna av polyester eller acetatfibrer kontrolleras de avseende allergena färgämnen som kan förekomma i dispersionsfärger. Vid färgning av polyester skall inte carriers av typen klorbensener och toluener användas. Dessutom bör man säkerställa att inga klorerade fenoler, ortofenylfenoler, tennorganiska föreningar eller formaldehyd är tillsatta i textilkemikalierna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Finishbehandling ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till finishbehandling hör beläggning eller coating. Det förekommer att man använder ftalater som mjukgörare i beläggningarna. Vissa av dessa är reglerade i produktklasserna I och II.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Material som kan avge flyktiga ämnen som t ex madrasser, mattor, rullgardiner och liknande provas avseende VOC, volatile organic compounds.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beträffande flamskyddsmedel och biologiskt aktiva substanser som förhindrar bakterietillväxt finns det på Öko-Tex hemsida www.oeko-tex.com en lista över de substanser och fibrer som är accepterade av Öko-Tex. I produktklass IV är förbjudna bromerade flamskyddsmedel specificerade däremot är andra flamskyddsmedel tillåtna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Materialen skall också ha en viss färghärdighet mot vatten, svett och gnidning. För babyartiklar som är i klass I finns det speciella kriteriet färghärdighet mot saliv och svett vilket innebär att materialet inte får släppa någon färg och anfärga medföljande väv vid provningen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutprodukten efter färgning och finishbehandling kontrolleras avseende pH, formaldehyd, extraherbara metaller, klorerade fenoler, ortofenylfenol, tennorganiska föreningar, förbjudna azofärgämnen ev allergena färgämnen, klorerade bensener och toluener samt färghärdigheter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid den sista processen som är tillverkning av plagg används förutom väv eller trikå en rad olika tillbehör såsom dragkedjor, knappar, olika band, applikationer, etiketter mm. Även dessa material bör man ha kontroll över. Speciellt om man vill märka slutprodukten med en Öko-Tex symbol. Då skall alla delarna i plagget uppfylla kraven i Öko-Tex Standard 100.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur säkrar man att inga hälsoskadliga ämnen finns i slutprodukten? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bästa sättet är att ha kontroll på de insatsvaror som man använder. Beträffande kemikalier och färgämnen bör man ställa krav på sina leverantörer så att det inte finns några av de reglerade ämnena med. I säkerhetsdatablad kan man hitta viss information, till exempel vilken typ av färgämne eller kemikalie det är. Tyvärr är säkerhetsdatabladen inte alltid tillräckliga. Då bör man kontakta leverantören för ytterligare information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa parametrar är produktionsberoende såsom pH, formaldehyd och färgäktheter. Dessa provningar bör ingå i den ordinarie produktionskontrollen.&lt;br /&gt;
Öko-Tex Standard 200 beskriver kort de testmetoder som används av Öko-Tex och denna standarden kan ligga till grund för de provningar man vill utföra själv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beträffande de textila insatsvarorna underlättar det om dessa redan är Öko-Tex certifierade och då i den aktuella produktklassen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktklasser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som tidigare nämnts är kraven olika beroende på vilken produktklass produkten skall certifieras emot. Med tanke på Öko-Tex modulsystem är det viktigt att man redan på fiberstadiet tänker efter vilken slutanvändaren är. Grundmaterial och tillbehör bör certifieras mot den produktklass som gäller för slutprodukten. De högsta kraven är för produkter som certifieras enligt klass I. Uppfyller materialen kraven i klass I uppfyller de även kraven i de andra klasserna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Produkter för baby – produktklass I'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla artiklar, grundmaterial och tillbehör som används för produktion av babyartiklar upp till 36 mån, till exempel textila leksaker, underkläder, sparkdräkter, sängkläder, frottéartiklar, kjolar, blusar, mjukisdjur mm. Skinnplagg är undantagna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Produkter med direkt hudkontakt – produktklass II'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla artiklar som när de används har den största delen av ytan i direkt kontakt med huden t ex underkläder, sängkläder, frottéartiklar, kjolar, blusar mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Produkter utan direkt kontakt med huden – produktklass III'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Artiklar som när de används bara har en liten del av ytan i direkt kontakt med huden t ex ytterplagg, foder till ytterplagg mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Dekorationsmaterial - produktklass IV'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Artiklar som används som dekoration t ex borddukar, gardiner, tapeter, möbeltyger, mattor, madrasser mm.Innan Öko-Tex certifikaten utfärdas skriver företaget under en försäkran om att deras produkter uppfyller kraven och att de är i överensstämmelse med de prover som skickats in för provning samt att de har ett kvalitets- och kontrollsystem som säkerställer att produkterna uppfyller kraven. Certifikatet som utfärdas, när all nödvändig information är granskad och representativa prover är testade och godkända, är giltigt i ett år. Detta kan sedan efter ny bedömning och provning förlängas med ett år i taget.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:%C3%96ko-Tex_100&amp;diff=2424</id>
		<title>Template:Öko-Tex 100</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:%C3%96ko-Tex_100&amp;diff=2424"/>
				<updated>2012-10-17T03:30:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Öko-tex 100|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Öko-tex 100/sv| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:%C3%96ko-Tex_100&amp;diff=2423</id>
		<title>Template:Öko-Tex 100</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:%C3%96ko-Tex_100&amp;diff=2423"/>
				<updated>2012-10-17T03:30:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Öko-Tex 100|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Öko-Tex 100/sv| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_100&amp;diff=2422</id>
		<title>Öko-tex 100</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_100&amp;diff=2422"/>
				<updated>2012-10-17T03:29:37Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{Öko-Tex 100}}  Öko-Tex Standard 100 is a human eco-labeling organization with the user of the textile material in the center. Öko-Tex has specified values for over 10...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Öko-Tex 100}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Öko-Tex Standard 100 is a [[human eco-labeling]] organization with the user of the textile material in the center. Öko-Tex has specified values for over 100 different harmful substances in production or for the end user. The limits and the list of substances are updated annually due to new knowledge and new laws and regulations that will arise. The goal is that an Öko-Tex certified product shall comply with all laws and regulations of any country. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Öko-Texs origin is the Austrian Textile Research Institute and the Öko-Tex organization now consists of 13 European textile research institutes including [[Swerea IVF]] in Sweden and an institution in Japan. Offices are located worldwide. The label has received wide international distribution, primarily as a tool in &amp;quot;business to business&amp;quot; but is becoming more and more known even for the final consumer. Öko-Tex modular system means that each link in the textile manufacturing chain is responsible for its own production. To ensure that no harmful substances are passed on to the next step of the chain certifications may be performed after each processing step. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Requirement documents are the same whether it's fiber or finished products. However, some differences in certifications can be made if the substance is meant for baby products, products with skin contact, without skin contact or products used as decoration materials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The latest edition of Öko-Tex Standard 100 has tables of limit values and the individual specifications can be downloaded from the [http://www.oeko-tex.com/OekoTex100_PUBLIC/index.asp?cls=21 Öko-Tex website].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Control of processes==&lt;br /&gt;
Here are some tips you should consider at each process step of the textile inputs if the final product is already Öko-Tex certified.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Fiber Production===&lt;br /&gt;
Fiber manufacturer takes responsibility for his/her part and controls the presence of extractable heavy metals and pesticides as well as making sure that no harmful substances such as formaldehyde, chlorinated phenols, ortho phenyl phenol and organot are found in compounds like spinning oil. pH and free amines that can be formed in the manufacture of elastanes should also be included in the control program. Fibers may be in colored form, either spin dyed or colored in special machines. Then, the dye-related parameters are also monitored. (See also: dyeing) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Yarn Production===&lt;br /&gt;
If no additives are put in the spinning of fibers into yarn, no harmful substances will arise and the yarn can move on to the next process. Some yarns are sold as pre-glued warp yarns. These are checked for pH, formaldehyde, chlorinated phenoler, orthophenylphenol and organotin compounds. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Production of tricot or weaving===&lt;br /&gt;
When knitting textile materials there might be some use of knitting oils. These should be monitored for chlorophenols, orthophenylphenol and other preservatives such as formaldehyde. In weaving the warp yarns are glued. The finished web is monitored for pH, formaldehyde, chlorophenols, orthophenylphenol and organotin compounds.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Bleaching and dyeing ===&lt;br /&gt;
After knitting or weaving there is the wet-chemical treatments such as bleaching, coloring, plasticizers, antistatic treatment and / or other finishing treatments. These treatments are notoriously the most demanding chemical treatments. In materials of bleached cellulose fibers the pH is very important since the process is carried out with much alkali. If the final product is bleached it is to be tested for other chemical parameters to. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The parameters tested after dyeing if the product is not going to finish treatment is the pH, formaldehyde, extractable heavy metals and the presence of azo dyes that may turn into banned aryl amines. Note that most textile dyes are azo dyes but it is now only a few (relatively speaking) of those that can be decomposed to the so-called MAK amines that are carcinogens or suspected carcinogens. These amines are also regulated under EU directives. If the textiles consists of polyester, or acetate fibers they are checked for allergenic dyes that may be present in disperse dyes. In the dyeing of polyester carriers of the type chlorobenzenes and toluenes shall not be used. In addition, you should ensure that no chlorinated phenols, organotin compounds or formaldehyde is added in textile chemicals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Finish Treatment ===&lt;br /&gt;
Finish treatment includes coating. There is the use of phthalates as plasticizers in coatings. Some of these are regulated by product classes I and II. Materials which can emit volatile substances such as mattresses, carpets, blinds and similar are tested for VOCs, volatile organic compounds. With regard to flame retardants and biologically active substances that prevent bacteria growth, there is the Öko-Tex website www.Öko-tex.com where a list of ingredients and fibers that are accepted by Öko-Tex can be found. The product class IV prohibits some flame retardants while other flame retardants are allowed. Materials must also have some color fastness to water, perspiration and rubbing. For baby items that are in Class I, there are special criteria about saliva and sweat, which means that the material may not release any color or decolorize supplied fabric in the tests. The final product after dyeing and finishing treatment is monitored for pH, formaldehyde, extractable metals, chlorinated phenols, orthophenylphenol, organotin compounds, banned azo dyes, possibly allergenic dyes, chlorinated benzenes and toluene as well as color-resistant substances. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
At the last process which is the production of garments there are a variety of accessories used in addition to weaving or knitting such as zippers, buttons, various bands, applications, labels and more. These materials should be controlled. Especially if you want to label the final product with the Öko-Tex symbol. Then all the components of the garment meets the requirements of Öko-Tex Standard 100.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===How can one be confident that no harmful substances are found in the final product?===&lt;br /&gt;
The best way is to have control on the inputs you use. With regard to chemicals and dyes one should make demands on ones suppliers so that there are none of the regulated substances in their goods. One can find some information in the safety descriptions such as what type of dye or chemical is used. Unfortunately, safety data sheets are not always sufficient. Then you should contact the supplier for additional information. Some parameters are dependent on production such as pH, formaldehyde and dyes. These tests should be included in the regular production control. Öko-Tex Standard 200 briefly describes the test methods used by the Öko-Tex, and this standard can be the basis for the tests you want to conduct yourself. Regarding the textile inputs it is easier if they are already Öko-Tex certified and then put in respective classes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Product classes==&lt;br /&gt;
As mentioned earlier, the requirements differ depending on the product class the product will be certified in. In view of the Oeko-Tex modular system, it is important that, right at the fiber stage to think of who or what the end user will be. Basic Materials and supplies should be certified to the product class that applies to the final product. The highest requirements are for products that are certified as Class I. If a product meets the material requirements of Class I it can also meet the requirements of the other classes. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Products for babies - product class I'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
All articles, basic materials and accessories used for the production of articles for babies up to 36 months, such as textiles, toys, underwear, rompers, costumes, bedding, toweling items, skirts, blouses and soft toys etc. Leather garments are excluded. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Products with direct skin contact - product class II'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
All articles where the majority of the surface is in direct contact with the skin such as underwear, bedding, toweling items, skirts, blouses and more.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Products without direct contact with the skin - product class III '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Articles which are used when only a small part of the surface is in direct contact with the skin, for example, outdoor wear and lining etc. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Decoration Materials - product class IV'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Items used for decoration such as table cloths, curtains, wallpaper, upholstery, carpets, mattresses etc. Before Oeko-Tex certificates are issued, the company writes a declaration that their products comply and are consistent with the samples submitted for testing and that they have quality and control systems which ensure that its products meet the requirements. The certificate is issued when all necessary information is reviewed and representative samples are tested and approved, then it is valid for one year. This can later after re-assessment and testing extended to one year at a time.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_100/sv&amp;diff=2421</id>
		<title>Öko-tex 100/sv</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_100/sv&amp;diff=2421"/>
				<updated>2012-10-17T03:22:27Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Öko-tex 100}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Öko-Tex Standard 100 är en [[humanekologisk]] märkning som med utgångspunkt från användaren av det textila materialet, antingen det är i produktionsledet eller slutanvändaren, har specificerade gränsvärden för över 100 olika hälsoskadliga substanser. Gränsvärdena och de aktuella ämnena uppdateras årligen beroende på ny kunskap och nya lagar och förordningar som kommer fram. Målet är att en Öko-Tex märkt produkt skall uppfylla alla lagar och förordningar oavsett land.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Märkningens ursprung är Österrikiska textilforskningsinstitutet och Öko-Tex organisationen består numera a 13 Europeiska textilforskningsinstitut däribland [[Swerea IVF]] i Sverige samt ett institut i Japan. Kontor finns över hela världen. Märkningen har fått stor internationell spridning, främst som verktyg ”business to business” men blir mer och mer känt även hos slutkonsumenten. Öko-Tex modulsystem innebär att varje led i den textila kedjan ansvarar för sin produktion. För att säkerställa att inga hälsoskadliga ämnen förs vidare till nästa del i kedjan kan certifieringar utföras efter respektive processteg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Processerna i den textila kedjan är: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kravdokumentet ser likadant ut oavsett om det är fibrer eller färdiga produkter. Däremot finns det vissa skillnader om materialet som skall certifieras är ämnat för babyprodukter, produkter med hudkontakt, produkter utan hudkontakt eller dekorationsmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Senaste utgåvan av Öko-Tex Standard 100 med tabell över gränsvärden och de enskilda substanserna specificerade kan laddas ner från [http://www.oeko-tex.com/OekoTex100_PUBLIC/index.asp?cls=21 Öko-Tex hemsida]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kontroll av processerna ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan följer lite tips vad man bör tänka på vid respektive processteg om de textila insatsvarorna redan är Öko-Tex certifierade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fiberproduktion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fibertillverkaren tar ansvar för sin del och kontrollerar förekomst av extraherbara tungmetaller och pesticider samt ser till att inga hälsoskadliga ämnen såsom formaldehyd, klorerade fenoler, ortofenylfenol och tennorganiska föreningar förekommer i spinnoljor eller liknande. pH och fria aminer som kan bildas vid tillverkning av elastanfibrer bör också ingå i kontrollprogrammet.&lt;br /&gt;
Fibrer kan förekomma i färgad form. Antingen spinnfärgade eller färgade i speciella maskiner i fiberform. Då bör de färgningsrelaterade parametrarna också kontrolleras. (se vidare om färgning)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Garnproduktion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om inte några tillsättningar görs vid spinning av fibrerna till garn tillförs inga hälsoskadliga ämnen och garnet kan gå vidare till nästa process. Vissa garner säljs som färdigklistrade varpgarner. Dessa kontrolleras med avseende på pH, formaldehyd, klorerade phenoler, ortofenylfenol och tennorganiska föreningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Produktion av trikå eller väv ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid stickning av textila material kan det förkomma att man använder stickoljor. Dessa bör kontrolleras avseende klorfenoler, ortofenylfenol och andra konserveringsmedel såsom formaldehyd. Vid vävning klistras varptrådarna. Den färdiga väven kontrolleras med avseende på pH, formaldehyd, klorfenoler, ortofenylfenol och tennorganiska föreningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Blekning och färgning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter stickning eller vävning sker de våtkemiska behandlingarna t ex blekning, färgning, mjukning, antistat behandling och/eller andra finishbehandlingar. Dessa behandlingar är som bekant de mest kemikaliekrävande behandlingarna.&lt;br /&gt;
Beträffande blekta material av cellulosa-fibrer är pH väldigt viktigt då denna process utförs med mycket alkali. Om slutprodukten är en blekt vara provas övriga kemiska parametrar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De parametrar som provas efter färgning om varan inte skall finishbehandlas är pH, formaldehyd, extraherbara tungmetaller och förekomst av azo-färgämnen som kan sönderdelas till förbjudna arylaminer. Observera att de flesta textila färgämnena är azo-färgämnen men det är numera bara ett fåtal (relativt sett) av dessa som kan sönderdelas till de s k MAK-aminerna som är cancerogena eller misstänkt cancerogena. Dessa aminer är även reglerade i EU-direktiv. Består textilierna av polyester eller acetatfibrer kontrolleras de avseende allergena färgämnen som kan förekomma i dispersionsfärger. Vid färgning av polyester skall inte carriers av typen klorbensener och toluener användas. Dessutom bör man säkerställa att inga klorerade fenoler, ortofenylfenoler, tennorganiska föreningar eller formaldehyd är tillsatta i textilkemikalierna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Finishbehandling ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till finishbehandling hör beläggning eller coating. Det förekommer att man använder ftalater som mjukgörare i beläggningarna. Vissa av dessa är reglerade i produktklasserna I och II.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Material som kan avge flyktiga ämnen som t ex madrasser, mattor, rullgardiner och liknande provas avseende VOC, volatile organic compounds.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beträffande flamskyddsmedel och biologiskt aktiva substanser som förhindrar bakterietillväxt finns det på Öko-Tex hemsida www.oeko-tex.com en lista över de substanser och fibrer som är accepterade av Öko-Tex. I produktklass IV är förbjudna bromerade flamskyddsmedel specificerade däremot är andra flamskyddsmedel tillåtna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Materialen skall också ha en viss färghärdighet mot vatten, svett och gnidning. För babyartiklar som är i klass I finns det speciella kriteriet färghärdighet mot saliv och svett vilket innebär att materialet inte får släppa någon färg och anfärga medföljande väv vid provningen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutprodukten efter färgning och finishbehandling kontrolleras avseende pH, formaldehyd, extraherbara metaller, klorerade fenoler, ortofenylfenol, tennorganiska föreningar, förbjudna azofärgämnen ev allergena färgämnen, klorerade bensener och toluener samt färghärdigheter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid den sista processen som är tillverkning av plagg används förutom väv eller trikå en rad olika tillbehör såsom dragkedjor, knappar, olika band, applikationer, etiketter mm. Även dessa material bör man ha kontroll över. Speciellt om man vill märka slutprodukten med en Öko-Tex symbol. Då skall alla delarna i plagget uppfylla kraven i Öko-Tex Standard 100.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur säkrar man att inga hälsoskadliga ämnen finns i slutprodukten? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bästa sättet är att ha kontroll på de insatsvaror som man använder. Beträffande kemikalier och färgämnen bör man ställa krav på sina leverantörer så att det inte finns några av de reglerade ämnena med. I säkerhetsdatablad kan man hitta viss information, till exempel vilken typ av färgämne eller kemikalie det är. Tyvärr är säkerhetsdatabladen inte alltid tillräckliga. Då bör man kontakta leverantören för ytterligare information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa parametrar är produktionsberoende såsom pH, formaldehyd och färgäktheter. Dessa provningar bör ingå i den ordinarie produktionskontrollen.&lt;br /&gt;
Öko-Tex Standard 200 beskriver kort de testmetoder som används av Öko-Tex och denna standarden kan ligga till grund för de provningar man vill utföra själv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beträffande de textila insatsvarorna underlättar det om dessa redan är Öko-Tex certifierade och då i den aktuella produktklassen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktklasser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som tidigare nämnts är kraven olika beroende på vilken produktklass produkten skall certifieras emot. Med tanke på Öko-Tex modulsystem är det viktigt att man redan på fiberstadiet tänker efter vilken slutanvändaren är. Grundmaterial och tillbehör bör certifieras mot den produktklass som gäller för slutprodukten. De högsta kraven är för produkter som certifieras enligt klass I. Uppfyller materialen kraven i klass I uppfyller de även kraven i de andra klasserna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Produkter för baby – produktklass I'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla artiklar, grundmaterial och tillbehör som används för produktion av babyartiklar upp till 36 mån, till exempel textila leksaker, underkläder, sparkdräkter, sängkläder, frottéartiklar, kjolar, blusar, mjukisdjur mm. Skinnplagg är undantagna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Produkter med direkt hudkontakt – produktklass II'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla artiklar som när de används har den största delen av ytan i direkt kontakt med huden t ex underkläder, sängkläder, frottéartiklar, kjolar, blusar mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Produkter utan direkt kontakt med huden – produktklass III'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Artiklar som när de används bara har en liten del av ytan i direkt kontakt med huden t ex ytterplagg, foder till ytterplagg mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Dekorationsmaterial - produktklass IV'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Artiklar som används som dekoration t ex borddukar, gardiner, tapeter, möbeltyger, mattor, madrasser mm.Innan Öko-Tex certifikaten utfärdas skriver företaget under en försäkran om att deras produkter uppfyller kraven och att de är i överensstämmelse med de prover som skickats in för provning samt att de har ett kvalitets- och kontrollsystem som säkerställer att produkterna uppfyller kraven. Certifikatet som utfärdas, när all nödvändig information är granskad och representativa prover är testade och godkända, är giltigt i ett år. Detta kan sedan efter ny bedömning och provning förlängas med ett år i taget.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_100/sv&amp;diff=2420</id>
		<title>Öko-tex 100/sv</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_100/sv&amp;diff=2420"/>
				<updated>2012-10-17T03:21:58Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Payama moved page Öko-tex 100 to Öko-tex 100/sv without leaving a redirect&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Öko-Tex Standard 100 är en [[humanekologisk]] märkning som med utgångspunkt från användaren av det textila materialet, antingen det är i produktionsledet eller slutanvändaren, har specificerade gränsvärden för över 100 olika hälsoskadliga substanser. Gränsvärdena och de aktuella ämnena uppdateras årligen beroende på ny kunskap och nya lagar och förordningar som kommer fram. Målet är att en Öko-Tex märkt produkt skall uppfylla alla lagar och förordningar oavsett land.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Märkningens ursprung är Österrikiska textilforskningsinstitutet och Öko-Tex organisationen består numera a 13 Europeiska textilforskningsinstitut däribland [[Swerea IVF]] i Sverige samt ett institut i Japan. Kontor finns över hela världen. Märkningen har fått stor internationell spridning, främst som verktyg ”business to business” men blir mer och mer känt även hos slutkonsumenten. Öko-Tex modulsystem innebär att varje led i den textila kedjan ansvarar för sin produktion. För att säkerställa att inga hälsoskadliga ämnen förs vidare till nästa del i kedjan kan certifieringar utföras efter respektive processteg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Processerna i den textila kedjan är: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kravdokumentet ser likadant ut oavsett om det är fibrer eller färdiga produkter. Däremot finns det vissa skillnader om materialet som skall certifieras är ämnat för babyprodukter, produkter med hudkontakt, produkter utan hudkontakt eller dekorationsmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Senaste utgåvan av Öko-Tex Standard 100 med tabell över gränsvärden och de enskilda substanserna specificerade kan laddas ner från [http://www.oeko-tex.com/OekoTex100_PUBLIC/index.asp?cls=21 Öko-Tex hemsida]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kontroll av processerna ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan följer lite tips vad man bör tänka på vid respektive processteg om de textila insatsvarorna redan är Öko-Tex certifierade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fiberproduktion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fibertillverkaren tar ansvar för sin del och kontrollerar förekomst av extraherbara tungmetaller och pesticider samt ser till att inga hälsoskadliga ämnen såsom formaldehyd, klorerade fenoler, ortofenylfenol och tennorganiska föreningar förekommer i spinnoljor eller liknande. pH och fria aminer som kan bildas vid tillverkning av elastanfibrer bör också ingå i kontrollprogrammet.&lt;br /&gt;
Fibrer kan förekomma i färgad form. Antingen spinnfärgade eller färgade i speciella maskiner i fiberform. Då bör de färgningsrelaterade parametrarna också kontrolleras. (se vidare om färgning)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Garnproduktion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om inte några tillsättningar görs vid spinning av fibrerna till garn tillförs inga hälsoskadliga ämnen och garnet kan gå vidare till nästa process. Vissa garner säljs som färdigklistrade varpgarner. Dessa kontrolleras med avseende på pH, formaldehyd, klorerade phenoler, ortofenylfenol och tennorganiska föreningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Produktion av trikå eller väv ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid stickning av textila material kan det förkomma att man använder stickoljor. Dessa bör kontrolleras avseende klorfenoler, ortofenylfenol och andra konserveringsmedel såsom formaldehyd. Vid vävning klistras varptrådarna. Den färdiga väven kontrolleras med avseende på pH, formaldehyd, klorfenoler, ortofenylfenol och tennorganiska föreningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Blekning och färgning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter stickning eller vävning sker de våtkemiska behandlingarna t ex blekning, färgning, mjukning, antistat behandling och/eller andra finishbehandlingar. Dessa behandlingar är som bekant de mest kemikaliekrävande behandlingarna.&lt;br /&gt;
Beträffande blekta material av cellulosa-fibrer är pH väldigt viktigt då denna process utförs med mycket alkali. Om slutprodukten är en blekt vara provas övriga kemiska parametrar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De parametrar som provas efter färgning om varan inte skall finishbehandlas är pH, formaldehyd, extraherbara tungmetaller och förekomst av azo-färgämnen som kan sönderdelas till förbjudna arylaminer. Observera att de flesta textila färgämnena är azo-färgämnen men det är numera bara ett fåtal (relativt sett) av dessa som kan sönderdelas till de s k MAK-aminerna som är cancerogena eller misstänkt cancerogena. Dessa aminer är även reglerade i EU-direktiv. Består textilierna av polyester eller acetatfibrer kontrolleras de avseende allergena färgämnen som kan förekomma i dispersionsfärger. Vid färgning av polyester skall inte carriers av typen klorbensener och toluener användas. Dessutom bör man säkerställa att inga klorerade fenoler, ortofenylfenoler, tennorganiska föreningar eller formaldehyd är tillsatta i textilkemikalierna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Finishbehandling ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till finishbehandling hör beläggning eller coating. Det förekommer att man använder ftalater som mjukgörare i beläggningarna. Vissa av dessa är reglerade i produktklasserna I och II.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Material som kan avge flyktiga ämnen som t ex madrasser, mattor, rullgardiner och liknande provas avseende VOC, volatile organic compounds.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beträffande flamskyddsmedel och biologiskt aktiva substanser som förhindrar bakterietillväxt finns det på Öko-Tex hemsida www.oeko-tex.com en lista över de substanser och fibrer som är accepterade av Öko-Tex. I produktklass IV är förbjudna bromerade flamskyddsmedel specificerade däremot är andra flamskyddsmedel tillåtna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Materialen skall också ha en viss färghärdighet mot vatten, svett och gnidning. För babyartiklar som är i klass I finns det speciella kriteriet färghärdighet mot saliv och svett vilket innebär att materialet inte får släppa någon färg och anfärga medföljande väv vid provningen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutprodukten efter färgning och finishbehandling kontrolleras avseende pH, formaldehyd, extraherbara metaller, klorerade fenoler, ortofenylfenol, tennorganiska föreningar, förbjudna azofärgämnen ev allergena färgämnen, klorerade bensener och toluener samt färghärdigheter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid den sista processen som är tillverkning av plagg används förutom väv eller trikå en rad olika tillbehör såsom dragkedjor, knappar, olika band, applikationer, etiketter mm. Även dessa material bör man ha kontroll över. Speciellt om man vill märka slutprodukten med en Öko-Tex symbol. Då skall alla delarna i plagget uppfylla kraven i Öko-Tex Standard 100.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur säkrar man att inga hälsoskadliga ämnen finns i slutprodukten? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bästa sättet är att ha kontroll på de insatsvaror som man använder. Beträffande kemikalier och färgämnen bör man ställa krav på sina leverantörer så att det inte finns några av de reglerade ämnena med. I säkerhetsdatablad kan man hitta viss information, till exempel vilken typ av färgämne eller kemikalie det är. Tyvärr är säkerhetsdatabladen inte alltid tillräckliga. Då bör man kontakta leverantören för ytterligare information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa parametrar är produktionsberoende såsom pH, formaldehyd och färgäktheter. Dessa provningar bör ingå i den ordinarie produktionskontrollen.&lt;br /&gt;
Öko-Tex Standard 200 beskriver kort de testmetoder som används av Öko-Tex och denna standarden kan ligga till grund för de provningar man vill utföra själv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beträffande de textila insatsvarorna underlättar det om dessa redan är Öko-Tex certifierade och då i den aktuella produktklassen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktklasser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som tidigare nämnts är kraven olika beroende på vilken produktklass produkten skall certifieras emot. Med tanke på Öko-Tex modulsystem är det viktigt att man redan på fiberstadiet tänker efter vilken slutanvändaren är. Grundmaterial och tillbehör bör certifieras mot den produktklass som gäller för slutprodukten. De högsta kraven är för produkter som certifieras enligt klass I. Uppfyller materialen kraven i klass I uppfyller de även kraven i de andra klasserna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Produkter för baby – produktklass I'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla artiklar, grundmaterial och tillbehör som används för produktion av babyartiklar upp till 36 mån, till exempel textila leksaker, underkläder, sparkdräkter, sängkläder, frottéartiklar, kjolar, blusar, mjukisdjur mm. Skinnplagg är undantagna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Produkter med direkt hudkontakt – produktklass II'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla artiklar som när de används har den största delen av ytan i direkt kontakt med huden t ex underkläder, sängkläder, frottéartiklar, kjolar, blusar mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Produkter utan direkt kontakt med huden – produktklass III'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Artiklar som när de används bara har en liten del av ytan i direkt kontakt med huden t ex ytterplagg, foder till ytterplagg mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Dekorationsmaterial - produktklass IV'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Artiklar som används som dekoration t ex borddukar, gardiner, tapeter, möbeltyger, mattor, madrasser mm.Innan Öko-Tex certifikaten utfärdas skriver företaget under en försäkran om att deras produkter uppfyller kraven och att de är i överensstämmelse med de prover som skickats in för provning samt att de har ett kvalitets- och kontrollsystem som säkerställer att produkterna uppfyller kraven. Certifikatet som utfärdas, när all nödvändig information är granskad och representativa prover är testade och godkända, är giltigt i ett år. Detta kan sedan efter ny bedömning och provning förlängas med ett år i taget.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:%C3%96ko-tex_1000&amp;diff=2419</id>
		<title>Template:Öko-tex 1000</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:%C3%96ko-tex_1000&amp;diff=2419"/>
				<updated>2012-10-17T03:21:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Öko-tex 1000|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Öko-tex 1000/sv| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_1000&amp;diff=2418</id>
		<title>Öko-tex 1000</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_1000&amp;diff=2418"/>
				<updated>2012-10-17T03:20:26Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{Öko-tex 1000}}  Öko-Tex Standard 1000 is a comprehensive ecological production standard that addresses all the environmental aspects that may be present in a textile facto...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Öko-tex 1000}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Öko-Tex Standard 1000 is a comprehensive ecological production standard that addresses all the environmental aspects that may be present in a textile factory. The standard also addresses working conditions, social conditions, discrimination and child labor. Certification is an assessment of a textile company's environmental performance. That is to say that the company applying for certification according to Öko-Tex Standard 1000 report emissions to air, land and water but also energy and water consumption. Also, if any chemicals or dyes have been used. The standard prohibits certain technologies that are environmentally damaging and harmful to employees who work with production. The company who are applying for Öko-tex 1000 for must also have [[an environmental management system]] according to [[ISO 14000]] or [[EMAS]]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The advantage of the Öko-Tex Standard 1000 in comparison with ISO 14001 and EMAS is that Standard 1000 have more detailed requirements and these are the same no matter which country or continent the production is located. Certification is valid for a production site. Another advantage is that it is possible to label the finished product with Öko-tex 1000. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Related articles==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Öko-tex 100]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_1000/sv&amp;diff=2417</id>
		<title>Öko-tex 1000/sv</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_1000/sv&amp;diff=2417"/>
				<updated>2012-10-17T03:19:01Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Öko-tex 1000}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Öko-Tex Standard 1000 är en omfattande produktionsekologisk standard som tar upp alla de miljöaspekter som kan förekomma i en textilindustri. Standarden tar också upp arbetsförhållanden, sociala förhållanden, diskriminering och barnarbete. Certifieringen innebär en bedömning av ett textilföretags miljöprestande. Det vill säga att företaget som ansöker om certifiering enligt Öko-Tex Standard 1000 redovisar utsläpp till luft, mark och vatten samt energi- och vattenförbrukning. Vilka eventuella kemikalier och färgämnen som används. Standarden förbjuder vissa teknologier som är miljöförstörande och skadliga för människan som arbetar med produktionen. Företaget som söker skall också ha ett [[miljöledningssystem]] enligt [[ISO 14000]] eller [[EMAS]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelen med Öko-Tex Standard 1000 i jämförelse med ISO 14001 och EMAS är att Standard 1000 har mer detaljerade krav och dessa är likadana oavsett i vilket land eller världsdel produktionsstället är placerat. Certifieringen gäller för ett produktionsställe. En annan fördel är att möjlighet finns att märka produkten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Relaterade artiklar ==&lt;br /&gt;
*[[Öko-tex 100]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_1000/sv&amp;diff=2416</id>
		<title>Öko-tex 1000/sv</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=%C3%96ko-tex_1000/sv&amp;diff=2416"/>
				<updated>2012-10-17T03:18:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Payama moved page Öko-tex 1000 to Öko-tex 1000/sv without leaving a redirect&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Öko-Tex Standard 1000 är en omfattande produktionsekologisk standard som tar upp alla de miljöaspekter som kan förekomma i en textilindustri. Standarden tar också upp arbetsförhållanden, sociala förhållanden, diskriminering och barnarbete. Certifieringen innebär en bedömning av ett textilföretags miljöprestande. Det vill säga att företaget som ansöker om certifiering enligt Öko-Tex Standard 1000 redovisar utsläpp till luft, mark och vatten samt energi- och vattenförbrukning. Vilka eventuella kemikalier och färgämnen som används. Standarden förbjuder vissa teknologier som är miljöförstörande och skadliga för människan som arbetar med produktionen. Företaget som söker skall också ha ett [[miljöledningssystem]] enligt [[ISO 14000]] eller [[EMAS]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelen med Öko-Tex Standard 1000 i jämförelse med ISO 14001 och EMAS är att Standard 1000 har mer detaljerade krav och dessa är likadana oavsett i vilket land eller världsdel produktionsstället är placerat. Certifieringen gäller för ett produktionsställe. En annan fördel är att möjlighet finns att märka produkten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Relaterade artiklar ==&lt;br /&gt;
*[[Öko-tex 100]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Lyocell&amp;diff=2415</id>
		<title>Lyocell</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Lyocell&amp;diff=2415"/>
				<updated>2012-10-17T03:18:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Lyocell}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lyocell''' is a regenerated ([[artificial fibers]]). Tencell is the most common commercial name of lyocell. It is produced from the same raw material as viscose but with chemicals that are more gentel from a environmental aspect. It is a relatively new fiber that can be assigned a variety of looks and features, all from silk to cotton-like. The fiber is strong and durable to wash with little risk of shrinkage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Background==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In 1991 Lyocell was introduced on the international market under the brand name Tencel and was classified as a type of artificial silk but The Federal Trade Commission designated, in 1996, Lyocell fibers as a separate fiber group, the first in 30 years. In May 2004, Lenzing who previously sold Lyocell under the name of Lenzing Lyocell, took over Tencel and is now the leading producer in the market. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Production==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lyocell is made of cellulose, which is the main product in plant cells. Fiber production is environmentally friendly in comparison to the production of [[modal]] and [[viscose]] that requires environmentally hazardous chemicals including caustic soda, carbon disulphide and sulfuric acid. Moreover, the material is as well as modal and viscose, 100% biodegradable. The production process is relatively simple because the substance (pulp) can be easily resolved from the fiber because it is readily soluble in water. The steps in the process are as follows: firstly one mix the pulp with the amine oxide which is then dissolved with no chemical reaction thereof, forming a viscous mass. This is later filtered and the amine oxide is spun out and is purified to the degree that about 99% can be reused. Thereafter, the fibers are washed and dried. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Properties==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Characteristic for Lyocell is that it is durable to washing and the risk of shrinkage is unlikely. It also has very good properties with regard to moisture or moisture permeation. Thanks to these moisture properties it is comfortable to use. In addition to comfort and absorption the finished fabric have comfortable grip and softness, nice flow and a silky shine. Color absorption is good even if this requires special paints and work and is one of the reasons that the price level is a little higher than similar fibers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Areas of use==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
There are many different ways where Lyocell is used making it what could be called an all-around fabric. You can prepare material in many different ways, for example: giving it a woolly or silky feel. This is done by allowing people to control the fibrillation. You can also get Tencel ® (lyocell lenzinger) in a non-fibrillated variant which is called: Tencel ® LF and Tencel A100 ®. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
As staple fiber, Lyocell is used in denim, lingerie and even towels. These types of products have a more silky feel and are used instead of filaments. The most common version of Lyocell is a cotton-type with 38 mm stroke length. Lyocell is easy to mix with other fibers such as Cotton, this blend provides improved properties such as strength and luster, and a mixture with wool provides more absorption of moisture. Typical products of these materials are blouses, dresses, shirts and skirts often with denim or chambray structure. Moreover soft furnishings such as bedding and filling material for mattresses and blankets are common uses. In addition, it is used as nonwowens to faux leather, filters, hygiene products, cosmetic and medical products. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Producers==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
There are a few different producers of Lyocell fiber and the largest, Lenzing AG, produces under the name Tencel Lyocell. In addition, the company Hanil Synthetic fiber Co., Ltd. produces the Lyocell under the name of Hanil Lyocell ® other countries that hold tests on Lyocell productionare Germany, India and China.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==External links==&lt;br /&gt;
*[http://www.tencel.com Tencel]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.lyocell.net Lyocell]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.costumegallery.com/Textiles/lyocell.htm Costume gallery]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.fibersource.com Fibersource]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Lyocell&amp;diff=2414</id>
		<title>Template:Lyocell</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Lyocell&amp;diff=2414"/>
				<updated>2012-10-17T03:17:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Lyocell|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Lyocell/sv| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Lyocell&amp;diff=2413</id>
		<title>Lyocell</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Lyocell&amp;diff=2413"/>
				<updated>2012-10-17T03:17:04Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{Lyocell}}  '''Lyocell''' is a regenerated (artificial fiber). Tencell is the most common commercial name of lyocell. It is produced from the same raw material as viscose...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Lyocell}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lyocell''' is a regenerated ([[artificial fiber]]). Tencell is the most common commercial name of lyocell. It is produced from the same raw material as viscose but with chemicals that are more gentel from a environmental aspect. It is a relatively new fiber that can be assigned a variety of looks and features, all from silk to cotton-like. The fiber is strong and durable to wash with little risk of shrinkage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Background==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In 1991 Lyocell was introduced on the international market under the brand name Tencel and was classified as a type of artificial silk but The Federal Trade Commission designated, in 1996, Lyocell fibers as a separate fiber group, the first in 30 years. In May 2004, Lenzing who previously sold Lyocell under the name of Lenzing Lyocell, took over Tencel and is now the leading producer in the market. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Production==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lyocell is made of cellulose, which is the main product in plant cells. Fiber production is environmentally friendly in comparison to the production of [[modal]] and [[viscose]] that requires environmentally hazardous chemicals including caustic soda, carbon disulphide and sulfuric acid. Moreover, the material is as well as modal and viscose, 100% biodegradable. The production process is relatively simple because the substance (pulp) can be easily resolved from the fiber because it is readily soluble in water. The steps in the process are as follows: firstly one mix the pulp with the amine oxide which is then dissolved with no chemical reaction thereof, forming a viscous mass. This is later filtered and the amine oxide is spun out and is purified to the degree that about 99% can be reused. Thereafter, the fibers are washed and dried. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Properties==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Characteristic for Lyocell is that it is durable to washing and the risk of shrinkage is unlikely. It also has very good properties with regard to moisture or moisture permeation. Thanks to these moisture properties it is comfortable to use. In addition to comfort and absorption the finished fabric have comfortable grip and softness, nice flow and a silky shine. Color absorption is good even if this requires special paints and work and is one of the reasons that the price level is a little higher than similar fibers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Areas of use==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
There are many different ways where Lyocell is used making it what could be called an all-around fabric. You can prepare material in many different ways, for example: giving it a woolly or silky feel. This is done by allowing people to control the fibrillation. You can also get Tencel ® (lyocell lenzinger) in a non-fibrillated variant which is called: Tencel ® LF and Tencel A100 ®. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
As staple fiber, Lyocell is used in denim, lingerie and even towels. These types of products have a more silky feel and are used instead of filaments. The most common version of Lyocell is a cotton-type with 38 mm stroke length. Lyocell is easy to mix with other fibers such as Cotton, this blend provides improved properties such as strength and luster, and a mixture with wool provides more absorption of moisture. Typical products of these materials are blouses, dresses, shirts and skirts often with denim or chambray structure. Moreover soft furnishings such as bedding and filling material for mattresses and blankets are common uses. In addition, it is used as nonwowens to faux leather, filters, hygiene products, cosmetic and medical products. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Producers==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
There are a few different producers of Lyocell fiber and the largest, Lenzing AG, produces under the name Tencel Lyocell. In addition, the company Hanil Synthetic fiber Co., Ltd. produces the Lyocell under the name of Hanil Lyocell ® other countries that hold tests on Lyocell productionare Germany, India and China.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==External links==&lt;br /&gt;
*[http://www.tencel.com Tencel]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.lyocell.net Lyocell]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.costumegallery.com/Textiles/lyocell.htm Costume gallery]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.fibersource.com Fibersource]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Lyocell/sv&amp;diff=2412</id>
		<title>Lyocell/sv</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Lyocell/sv&amp;diff=2412"/>
				<updated>2012-10-17T03:14:10Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Lyocell}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lyocell''' är en [[regenatfiber]]. Tencell är den vanligaste handelsnamnet för Lyocellfibern. Den tillverkas av samma råvara som viskos men med mer skonsamma kemikalier för miljön. Det är en relativt ny fiber som kan tilldelas en mängd olika utseenden och egenskaper från silkes- till bomullsliknande. Fibern är stark och tvättålig med liten risk för krympning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bakgrund ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1991 kom Lyocell ut på konsumentmarknaden under varunamnet Tencel och klassades då som en typ av konstsilke men The Federal Trade Commission betecknade 1996 Lyocell som en egen fibergrupp, den första på 30 år. &lt;br /&gt;
I maj 2004 tog Lenzing som tidigare sålt lyocell under namnet Lenzing lyocell över Tencel och är nu den ledande producenten på marknaden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillverkningen ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lyocell tillverkas av cellulosa, som är huvudprodukten i växtceller. Fiberframställningen är miljöanpassad i jämförelse med framställningen av [[modal]] och [[viskos]] där miljöfarliga kemikalier som bl.a. natronlut, koldisulfid och svavelsyra används. Dessutom är materialet liksom modal och viskos 100 % biologiskt nedbrytbart. Framställningsprocessen är relativt enkel då substansen (trämassan) lätt kan lösas från fibern p.g.a att den är lättlöslig i vatten . Stegen i processen är följande: först blandas trämassan med aminoxid som sedan utan kemisk reaktion löses i denna, och bildar en trögflytande massa. Denna filtreras sedan och spinns ut varvid aminoxiden renas och ca 99 % kan återanvändas. Därefter tvättas fibrerna och torkas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Egenskaper ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utmärkande för lyocell är bland annat att tvättåligheten är hög och risken för krympning mindre.Den har även mycket goda egenskaper när det gäller fukttransport och fuktgenomsläppning. Tack vare dessa höjs komforten vid användning. Förutom komfort och absorption får färdigt tyg egenskaper som behagligt grepp och mjukhet, fint fall och en silkesliknande glans. &lt;br /&gt;
Färgabsortionen är bra även om detta kräver speciella färger och arbete och är en av anledningarna till att prisnivån ligger lite högra än på de liknande fibrer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många olika användningsområden för Lyocell vilket gör det till vad man kan kalla ett allaroundtyg eftersom man kan preparera materialet på många olika sätt t.ex. ge det en ullig eller silkig känsla, detta görs genom att man kan kontrollera fibrilleringen. Man kan även få TENCEL® (lenzinger lyocell) i en icke fibrillerad variant som då kallas: TENCEL LF® och TENCEL A100®.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som stapelfiber används lyocell i denim, underkläder och även i handdukar. I den typen av produkter som har en mer silkig känsla används istället filament. Den vanligaste varianten på lyocell är bomulls-typen med 38 mm stapellängd. Lyocell är lätt att blanda med andra fibrer som t.ex. Bomull, denna blandning ger förbättrade egenskaper så som styrka och lyster och en blandning med ull ger högre fuktabsorption. Vanliga produkter av materialet är blusar, klänningar, skjortor och kjolar ofta med denim- eller chambraystruktur. Även inredningstextilier så som sängkläder och fyllnadsmaterial till madrasser och täcken är vanliga användningsområden. Dessutom används det som nonwowens till konstläder, filter, hygien-, kosmetiska- och medicinska produkter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Producenter ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ett par olika producenter av fibern lyocell den största är Lenzing AG som producerar lyocell under namnet Tencel. Dessutom finns företaget Hanil Synthetic fiber Co, Ltd de producerar lyocell under namnet Hanil Lyocell ®  andra länder som det finns testproduktioner i är Tyskland, Indien och Kina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Externa länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.tencel.com Tencel]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.lyocell.net Lyocell]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.costumegallery.com/Textiles/lyocell.htm Costume gallery]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.fibersource.com Fibersource]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Lyocell/sv&amp;diff=2411</id>
		<title>Lyocell/sv</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Lyocell/sv&amp;diff=2411"/>
				<updated>2012-10-17T03:13:10Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Payama moved page Lyocell to Lyocell/sv without leaving a redirect&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;'''Lyocell''' är en [[regenatfiber]]. Tencell är den vanligaste handelsnamnet för Lyocellfibern. Den tillverkas av samma råvara som viskos men med mer skonsamma kemikalier för miljön. Det är en relativt ny fiber som kan tilldelas en mängd olika utseenden och egenskaper från silkes- till bomullsliknande. Fibern är stark och tvättålig med liten risk för krympning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bakgrund ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1991 kom Lyocell ut på konsumentmarknaden under varunamnet Tencel och klassades då som en typ av konstsilke men The Federal Trade Commission betecknade 1996 Lyocell som en egen fibergrupp, den första på 30 år. &lt;br /&gt;
I maj 2004 tog Lenzing som tidigare sålt lyocell under namnet Lenzing lyocell över Tencel och är nu den ledande producenten på marknaden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillverkningen ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lyocell tillverkas av cellulosa, som är huvudprodukten i växtceller. Fiberframställningen är miljöanpassad i jämförelse med framställningen av [[modal]] och [[viskos]] där miljöfarliga kemikalier som bl.a. natronlut, koldisulfid och svavelsyra används. Dessutom är materialet liksom modal och viskos 100 % biologiskt nedbrytbart. Framställningsprocessen är relativt enkel då substansen (trämassan) lätt kan lösas från fibern p.g.a att den är lättlöslig i vatten . Stegen i processen är följande: först blandas trämassan med aminoxid som sedan utan kemisk reaktion löses i denna, och bildar en trögflytande massa. Denna filtreras sedan och spinns ut varvid aminoxiden renas och ca 99 % kan återanvändas. Därefter tvättas fibrerna och torkas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Egenskaper ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utmärkande för lyocell är bland annat att tvättåligheten är hög och risken för krympning mindre.Den har även mycket goda egenskaper när det gäller fukttransport och fuktgenomsläppning. Tack vare dessa höjs komforten vid användning. Förutom komfort och absorption får färdigt tyg egenskaper som behagligt grepp och mjukhet, fint fall och en silkesliknande glans. &lt;br /&gt;
Färgabsortionen är bra även om detta kräver speciella färger och arbete och är en av anledningarna till att prisnivån ligger lite högra än på de liknande fibrer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många olika användningsområden för Lyocell vilket gör det till vad man kan kalla ett allaroundtyg eftersom man kan preparera materialet på många olika sätt t.ex. ge det en ullig eller silkig känsla, detta görs genom att man kan kontrollera fibrilleringen. Man kan även få TENCEL® (lenzinger lyocell) i en icke fibrillerad variant som då kallas: TENCEL LF® och TENCEL A100®.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som stapelfiber används lyocell i denim, underkläder och även i handdukar. I den typen av produkter som har en mer silkig känsla används istället filament. Den vanligaste varianten på lyocell är bomulls-typen med 38 mm stapellängd. Lyocell är lätt att blanda med andra fibrer som t.ex. Bomull, denna blandning ger förbättrade egenskaper så som styrka och lyster och en blandning med ull ger högre fuktabsorption. Vanliga produkter av materialet är blusar, klänningar, skjortor och kjolar ofta med denim- eller chambraystruktur. Även inredningstextilier så som sängkläder och fyllnadsmaterial till madrasser och täcken är vanliga användningsområden. Dessutom används det som nonwowens till konstläder, filter, hygien-, kosmetiska- och medicinska produkter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Producenter ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ett par olika producenter av fibern lyocell den största är Lenzing AG som producerar lyocell under namnet Tencel. Dessutom finns företaget Hanil Synthetic fiber Co, Ltd de producerar lyocell under namnet Hanil Lyocell ®  andra länder som det finns testproduktioner i är Tyskland, Indien och Kina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Externa länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.tencel.com Tencel]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.lyocell.net Lyocell]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.costumegallery.com/Textiles/lyocell.htm Costume gallery]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[http://www.fibersource.com Fibersource]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Stem_fibers&amp;diff=2410</id>
		<title>Template:Stem fibers</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Stem_fibers&amp;diff=2410"/>
				<updated>2012-10-17T03:11:50Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Stem fibers|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Stjälkfibrer| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Stem_fibers&amp;diff=2409</id>
		<title>Stem fibers</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Stem_fibers&amp;diff=2409"/>
				<updated>2012-10-17T03:11:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{Stem fibers}}  '''Stem fibers''' are textile fibers which are extracted fibers from the stalk of plants. Examples of common stalk fibers are flax, hemp and jute....&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Stem fibers}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Stem fibers''' are textile fibers which are extracted fibers from the stalk of plants. Examples of common stalk fibers are [[flax]], [[hemp]] and [[jute]]. Compared to cotton stem fibers does not require nearly as much water, you do not as often use irrigation or use as much pesticides and herbicides, although it is sometimes needed. Stem fibers often grow on farmland that would not fit well enough to grow food on. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Often it is [[digestion]] that has a high environmental impact. That is, when one is to dissolve the glue found in the stalk in a plant. The flax is placed in water, in a tank or water or the like, so that the fiber dissolves. The nutrients from the decaying stems that then are released are leading to water pollution. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One solution is to avoid decomposition in water, to as ensure that digestion takes place on the ground with the dew and rain, or perform digestion using enzymes or to avoid digestion and use various mechanical methods instead. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sources ==&lt;br /&gt;
*[[Fletcher Kate]], [[Sustainable Fashion and Textiles]] - Design journeys&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Stj%C3%A4lkfibrer&amp;diff=2408</id>
		<title>Stjälkfibrer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Stj%C3%A4lkfibrer&amp;diff=2408"/>
				<updated>2012-10-17T03:09:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Stem fibers}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Stjälkfibrer''' är textilfibrer där man utvinner fibrer ur stjälken på växten. Exempel på vanliga stjälkfibrer är till exempel [[lin]], [[hampa]] och [[jute]]. Jämfört med [[bomull]] krävs det inte alls lika mycket vatten, man behöver inte lika ofta använda konstbevattning och använda lika mycket bekämpnings och ogräsmedel även om det används ibland. Stjälkfibrer växer ofta också på odlingsmarker som annars inte passar så bra att odla mat på. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ofta är det [[rötning]]en som har en stor miljöpåverkan. Det vill säga när man ska lösa upp växtlimmet kring linfibern som finns i stjälken. Där så placeras linet i vatten - i en tank eller vattendrag eller liknande - så att fibern löses upp. Näringsämnena från den förmultnade stjälken frigör då vilket leder till vattenföroreningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En lösning är att undvika rötning i vatten, och t.ex. se till att rötning sker på marken med hjälp av dagg och regn eller genomföra rötning med hjälp av [[enzymer]] eller att undvika rötning och använda sig av olika mekaniska metoder istället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*[[Fletcher Kate]], [[Sustainable Fashion and Textiles]] - Design journeys&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:The_All_China_Federation_of_Trade_Unions&amp;diff=2407</id>
		<title>Template:The All China Federation of Trade Unions</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:The_All_China_Federation_of_Trade_Unions&amp;diff=2407"/>
				<updated>2012-10-17T03:07:09Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[The All China Federation of Trade Unions|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[The All China Federation of Trade Unions/sv| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=The_All_China_Federation_of_Trade_Unions/sv&amp;diff=2406</id>
		<title>The All China Federation of Trade Unions/sv</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=The_All_China_Federation_of_Trade_Unions/sv&amp;diff=2406"/>
				<updated>2012-10-17T03:06:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{The All China Federation of Trade Unions}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den officiella fackföreningsorganisationen i Kina heter '''All China Federation of Trade Unions (ACFTU)'''. ACFTU är den enda godkända fackföreningsorganisationen i Kina och är kopplad till kommunistpartiet. Det gör att organisationen ofta beskylls för att hamna i intressekonflikt mellan att driva partiets intressen och arbetarnas. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om en arbetare nekas sina lagliga rättigheter av sin arbetsgivare och vill utkräva dem finns det tre nivåer. Det första är en medling mellan arbetsgivaren och den anställda. ACFTU ska här agera medlare och inte den anställdes företrädare. Nästa steg är en arbetsskiljedomstol mellan lokala parter och tredje steget är civil domstol.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=The_All_China_Federation_of_Trade_Unions&amp;diff=2405</id>
		<title>The All China Federation of Trade Unions</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=The_All_China_Federation_of_Trade_Unions&amp;diff=2405"/>
				<updated>2012-10-17T03:06:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{The All China Federation of Trade Unions}}  The official trade union organization in '''China is named All China Federation of Trade Unions''' (ACFTU). The ACFTU is the only...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{The All China Federation of Trade Unions}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The official trade union organization in '''China is named All China Federation of Trade Unions''' (ACFTU). The ACFTU is the only approved trade union organization in China and is linked to the Communist Party. The organization often accused of being in conflict of interest between running the party's interests and of the workers. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
If workers are denied their legal rights by his/hers employer and wants to claim them, there are three levels at the ACFTU. The first is mediation between the employer and the employee. ACFTU will act as a mediator and not the employee representatives. The next step is labor arbitration between local partners and the third step is civil court.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=The_All_China_Federation_of_Trade_Unions/sv&amp;diff=2404</id>
		<title>The All China Federation of Trade Unions/sv</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=The_All_China_Federation_of_Trade_Unions/sv&amp;diff=2404"/>
				<updated>2012-10-17T03:05:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Payama moved page The All China Federation of Trade Unions to The All China Federation of Trade Unions/sv without leaving a redirect&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Den officiella fackföreningsorganisationen i Kina heter '''All China Federation of Trade Unions (ACFTU)'''. ACFTU är den enda godkända fackföreningsorganisationen i Kina och är kopplad till kommunistpartiet. Det gör att organisationen ofta beskylls för att hamna i intressekonflikt mellan att driva partiets intressen och arbetarnas. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om en arbetare nekas sina lagliga rättigheter av sin arbetsgivare och vill utkräva dem finns det tre nivåer. Det första är en medling mellan arbetsgivaren och den anställda. ACFTU ska här agera medlare och inte den anställdes företrädare. Nästa steg är en arbetsskiljedomstol mellan lokala parter och tredje steget är civil domstol.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Textile_Environmental_Handbook&amp;diff=2403</id>
		<title>Textile Environmental Handbook</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Textile_Environmental_Handbook&amp;diff=2403"/>
				<updated>2012-10-17T03:03:31Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Textile_Environmental_Handbook}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Textile Environmental Handbook''' is a book that was published in 1997 by the former industry organization Tekoindustrierna (Teko Industries), now Textil- och modeföretagen ([[TEKO]] - Textiles and fashion companies). The authors are Harald Åsnes, [[Henrik Willers]] and Sven Cele. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The purpose of the book was to provide an informed description of what fibers consist of, textile manufacturing and all its steps, product use and also to provide basic environmental facts. It turned to buyers, sellers and employees in industry and commerce. It was also intended to function as a current reference book for everyone interested in the environment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Textilmiljöhandbokens opening (freely translated, NOT by authors)==&lt;br /&gt;
The Textile Environmental textbook opening could also be used as the introduction to TEKOwikin and reads: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
''Hardly any production and trade is as international as the textile. From [[fiber production]] in one country, [[spinning]] in another and [[weaving]] or [[knitting]] in a third, the raw fabric is sent to yet another country where it is dyed and processed. It can then be sent away to be exported for sale elsewhere in the world. Today, it is not unusual either for the various steps of [[dyeing]], [[processing]] and sewing to take place in different locations. Knowing of this background makes it clear that there is an extensive and costly process to obtain reliable and comprehensive environmental information on textile products' environmental effects - the treatment chain is long and processes vary widely.''&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Textile_waste&amp;diff=2402</id>
		<title>Template:Textile waste</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Template:Textile_waste&amp;diff=2402"/>
				<updated>2012-10-17T02:58:05Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;&amp;lt;small&amp;gt; '''{{#language:en}} (en)'''   '''{{#language:sv}} (sv)''' &amp;lt;/small&amp;gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;small&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Textile waste|'''{{#language:en}} (en)''']] &lt;br /&gt;
[[Textilavfall| '''{{#language:sv}} (sv)''']]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Textile_waste&amp;diff=2401</id>
		<title>Textile waste</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Textile_waste&amp;diff=2401"/>
				<updated>2012-10-17T02:57:34Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Payama: Created page with &amp;quot;{{Textile waste}}  '''Textile waste''' is unwanted textiles that people have used or have worn out and that they no longer need. The textile waste includes textile wastes from...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Textile waste}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Textile waste''' is unwanted textiles that people have used or have worn out and that they no longer need. The textile waste includes textile wastes from textile production, for example a lot of textile waste can be found in the sewing steps. Moreover it includes used and worn textile products and clothes that are at the end of their life stage. Textile waste can either be reused or [[recycled]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reuse==&lt;br /&gt;
Textiles can be reused in different ways, both as used clothing, for industrial cleaning and polishing rags or as rug filling. Furthermore it can be reused as upholstery in cars, or in rag rug manufacturing. The main organizations that collect clothes for recycling in Sweden are [[Myrorna]], [[Emmaus]], and the [[Red Cross]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Recycle ==&lt;br /&gt;
When recycling of textile products is made it is turned into fibers again and from there one can produce new textiles. The fibers are also used for other areas. One problem is that the quality of the fiber often deteriorates on repeated recycling. Another problem that complicates the recycling of textiles are that products of mixed fibers makes fiber sorting impossible. Textile recycling is done either mechanically, thermally or chemically. Recovery of cotton is attractive in the paper market, including banknote production.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Swedish textile waste==&lt;br /&gt;
Each year over 100 000 tonnes of textiles are sold in Sweden. At the same time about 50 000 tonnes of textile waste finds its way into the household waste every year. This is about 2 % of the total household waste. More than 50 percent of this waste is burned in incinerators and go to energy recovery. Textile waste going to incineration is not an environmental threat in the short or long term. However, there may be alternative methods to take care of the textile waste that is better from a resource saving standpoint.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturvårdsverket ([[Swedish Environmental protection agency]]) has published a report on the recovery and recycling of textile waste, &amp;quot;Redovisning av kretsloppsdelegationens beställning till Naturvårdsverket om [[producentansvar]] för textilier. It states that the dramatic social changes over the past 50 years has affected both our lifestyle and our waste streams. While our grandparents would have repaired, modified and re-used clothing and linens to obtain &amp;quot;maximum useful life&amp;quot; for textiles, it is more common today to throw broken or used clothing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
The textile waste industry is known as the oldest and most established recycling industry. The habit of taking care of textile waste is very old and has been in most European countries for more than a hundred years. Usually there were recycling behind the scenes. Products made from recycled materials was regarded as inferior, and the words &amp;quot;shoddy&amp;quot;, &amp;quot;open-waste&amp;quot; or &amp;quot;lumpull&amp;quot; where used to indicate bad quality. In developed countries, it was almost taboo to use fabric from recycled materials.&lt;br /&gt;
In Sweden there were previously recycling on a larger scale with the company Gotthard Nilsson AB in Älmhult as one of the leaders. They were conducted industrial recycling of textile fibers, particularly from textile factories and their waste. Reprocessing of textile fibers meant grading, shredding and decomposing (finer material including blankets). The material that was the output was delivered for spinning, pinning and padding, or in bulk to a particular department within the company, where the material was further processed into sound proofing or insulation products. Recycling was however closed in 1992.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Textile Waste==&lt;br /&gt;
Previously there were factories which used textile waste and old, worn textile products for the production of new textile units, called shoddy factories. Today there are signs that this production is starting to resume. In a waste project, run by the industry research institute IFP (branchforskningsinstitutet), a number of Swedish textile companies has surveyed for the purpose of considering ways to reduce the amount of textile waste that currently goes to the municipal waste sites. The project aimed for residues from the manufacture in the form of fibers of different types (edge strips, discarded fabrics, etc.) on a large scale should be handled separately from other waste. In this study, based on a survey of 12 companies, 25 % of the waste went to the dumping sites and 44 % is incinerated in plants for energy recovery. The remaining 31 percent is recovered in own processes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sources==&lt;br /&gt;
[[Textile Environmental Handbook]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	</feed>