Efterbehandlingar - Revision history

Payama at 01:52, 12 September 2012

2012-09-12T01:52:26Z

Henrik: Skyddade Efterbehandlingar [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

2008-11-14T14:09:00Z

Skyddade Efterbehandlingar [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]

Emma Häggström: /* Relaterade artiklar */

2008-11-06T09:41:52Z

‎Relaterade artiklar

Emma Häggström at 09:41, 6 November 2008

2008-11-06T09:41:16Z

Emma Häggström at 09:41, 6 November 2008

2008-11-06T09:41:00Z

Emma Häggström at 13:06, 17 October 2008

2008-10-17T13:06:44Z

Emma Häggström at 13:05, 17 October 2008

2008-10-17T13:05:59Z

Emma Häggström at 13:00, 17 October 2008

2008-10-17T13:00:04Z

Emma Häggström at 12:59, 17 October 2008

2008-10-17T12:59:23Z

Emma Häggström at 12:21, 17 October 2008

2008-10-17T12:21:41Z

@@ Line 1: / Line 1: @@
-'''Efterbehandlingar''' görs för att ge textilmaterial dess slutliga egenskaper avseende utseende, funktion och taktilitet (känsel). Ett annat ord för efterbehandling är [[appretur]]. En efterbehandling kan vara en kombination av både ''mekaniska'', ''termiska'' och ''kemiska'' behandlingar av tyget. Detta kan till exempel innebära skärning av öglor, ruggning för att få en hårig yta, mangling, prägling och kalandrering ofta med tillsats av kemikalier för att få en permanent ytstruktur. Tyget kan också behandlas kemiskt för att ge det olika skyddsfunktioner.[[Bild:rötskydd korr.jpg|thumb|400px|Illustration: Efterbehandlingar]]
+{{After_Treatments}}
 == Exempel på efterbehandlingar ==
@@ Line 72: / Line 74: @@
 == Källor ==
 * [[Textilmiljöhandboken]]

@@ Line 73: / Line 73: @@
 * [[Textilmiljöhandboken]]
-== Relaterade artiklar ==
-[[Efterbehandlingar för utseende och känsel]]
 == Källor ==
 [[Textilmiljöhandboken]]

← Older revision		Revision as of 09:41, 6 November 2008
Line 1:		Line 1:
−	'''Efterbehandlingar''' görs för att ge textilmaterial dess slutliga egenskaper avseende utseende, funktion och taktilitet (känsel). Ett annat ord för efterbehandling är [[appretur]]. En efterbehandling kan vara en kombination av både ''mekaniska'', ''termiska'' och ''kemiska'' behandlingar av tyget. Detta kan till exempel innebära skärning av öglor, ruggning för att få en hårig yta, mangling, prägling och kalandrering ofta med tillsats av kemikalier för att få en permanent ytstruktur. Tyget kan också behandlas kemiskt för att ge det olika skyddsfunktioner.[[Bild:rötskydd korr.jpg\|thumb\|400px\|Illustration ~~efterbehandlingar~~]]	+	'''Efterbehandlingar''' görs för att ge textilmaterial dess slutliga egenskaper avseende utseende, funktion och taktilitet (känsel). Ett annat ord för efterbehandling är [[appretur]]. En efterbehandling kan vara en kombination av både ''mekaniska'', ''termiska'' och ''kemiska'' behandlingar av tyget. Detta kan till exempel innebära skärning av öglor, ruggning för att få en hårig yta, mangling, prägling och kalandrering ofta med tillsats av kemikalier för att få en permanent ytstruktur. Tyget kan också behandlas kemiskt för att ge det olika skyddsfunktioner.[[Bild:rötskydd korr.jpg\|thumb\|400px\|Illustration: Efterbehandlingar]]

	== Exempel på efterbehandlingar ==		== Exempel på efterbehandlingar ==

← Older revision		Revision as of 09:41, 6 November 2008
Line 1:		Line 1:
−	'''Efterbehandlingar''' görs för att ge textilmaterial dess slutliga egenskaper avseende utseende, funktion och taktilitet (känsel). Ett annat ord för efterbehandling är [[appretur]]. En efterbehandling kan vara en kombination av både ''mekaniska'', ''termiska'' och ''kemiska'' behandlingar av tyget. Detta kan till exempel innebära skärning av öglor, ruggning för att få en hårig yta, mangling, prägling och kalandrering ofta med tillsats av kemikalier för att få en permanent ytstruktur. Tyget kan också behandlas kemiskt för att ge det olika skyddsfunktioner.[[Bild:~~rotskydd~~ korr.jpg\|thumb\|Illustration efterbehandlingar]]	+	'''Efterbehandlingar''' görs för att ge textilmaterial dess slutliga egenskaper avseende utseende, funktion och taktilitet (känsel). Ett annat ord för efterbehandling är [[appretur]]. En efterbehandling kan vara en kombination av både ''mekaniska'', ''termiska'' och ''kemiska'' behandlingar av tyget. Detta kan till exempel innebära skärning av öglor, ruggning för att få en hårig yta, mangling, prägling och kalandrering ofta med tillsats av kemikalier för att få en permanent ytstruktur. Tyget kan också behandlas kemiskt för att ge det olika skyddsfunktioner.[[Bild:rötskydd korr.jpg\|thumb\|400px\|Illustration efterbehandlingar]]

	== Exempel på efterbehandlingar ==		== Exempel på efterbehandlingar ==

@@ Line 1: / Line 1: @@
 '''Efterbehandlingar''' görs för att ge textilmaterial dess slutliga egenskaper avseende utseende, funktion och taktilitet (känsel). Ett annat ord för efterbehandling är [[appretur]]. En efterbehandling kan vara en kombination av både ''mekaniska'', ''termiska'' och ''kemiska'' behandlingar av tyget. Detta kan till exempel innebära skärning av öglor, ruggning för att få en hårig yta, mangling, prägling och kalandrering ofta med tillsats av kemikalier för att få en permanent ytstruktur. Tyget kan också behandlas kemiskt för att ge det olika skyddsfunktioner.[[Bild:rotskydd korr.jpg|thumb|Illustration efterbehandlingar]]
-'''Exempel på efterbehandlingar'''
+== Exempel på efterbehandlingar ==
 *[[Antifiltbehandling]]
 *[[Antimikrobiell behandling]] (rötskydd)

← Older revision	Revision as of 14:09, 14 November 2008
(No difference)

@@ Line 1: / Line 1: @@
-Efterbehandlingar görs för att ge textilmaterial dess slutliga egenskaper avseende utseende, funktion och taktilitet (känsel). Ett annat ord för efterbehandling är [[appretur]]. En efterbehandling kan vara en kombination av både ''mekaniska'', ''termiska'' och ''kemiska'' behandlingar av tyget. Detta kan till exempel innebära skärning av öglor, ruggning för att få en hårig yta, mangling, prägling och kalandrering ofta med tillsats av kemikalier för att få en permanent ytstruktur. Tyget kan också behandlas kemiskt för att ge det olika skyddsfunktioner.[[Bild:rotskydd korr.jpg|thumb|Illustration efterbehandlingar]]
+'''Efterbehandlingar''' görs för att ge textilmaterial dess slutliga egenskaper avseende utseende, funktion och taktilitet (känsel). Ett annat ord för efterbehandling är [[appretur]]. En efterbehandling kan vara en kombination av både ''mekaniska'', ''termiska'' och ''kemiska'' behandlingar av tyget. Detta kan till exempel innebära skärning av öglor, ruggning för att få en hårig yta, mangling, prägling och kalandrering ofta med tillsats av kemikalier för att få en permanent ytstruktur. Tyget kan också behandlas kemiskt för att ge det olika skyddsfunktioner.[[Bild:rotskydd korr.jpg|thumb|Illustration efterbehandlingar]]
-[[Exempel på efterbehandlingar]]
+'''Exempel på efterbehandlingar'''
 *[[Antifiltbehandling]]
 *[[Antimikrobiell behandling]] (rötskydd)
@@ Line 18: / Line 18: @@
 == Mekanisk beredning ==
-Mekanisk beredning innefattar olika slag av påverkan för att mekaniskt förändra textilmaterialet för att åstadkomma utseendeförändringar eller för att minska krympningen vid tvätt. Ofta innebär efterbehandling att tyget skjuts ihop mekaniskt. Tillsammans med en tillsats av fukt och kemikalier samt efterföljande värmebehandling innebär det att tvättkrympningen blir betydlig. En rent mekanisk påverkan har knappast några miljöeffekter annat än när det gäller eventuellt buller och fiberdamm vid skärning och ruggning. Effekten av eventuella kemiska tillsatser behandlas under rubriken Kemisk beredning.
+'''Mekanisk beredning''' innefattar olika slag av påverkan för att mekaniskt förändra textilmaterialet för att åstadkomma utseendeförändringar eller för att minska krympningen vid tvätt. Ofta innebär efterbehandling att tyget skjuts ihop mekaniskt. Tillsammans med en tillsats av fukt och kemikalier samt efterföljande värmebehandling innebär det att tvättkrympningen blir betydlig. En rent mekanisk påverkan har knappast några miljöeffekter annat än när det gäller eventuellt buller och fiberdamm vid skärning och ruggning. Effekten av eventuella kemiska tillsatser behandlas under rubriken Kemisk beredning.
 == Termisk beredning inklusive torkning ==
@@ Line 24: / Line 24: @@
 == Kemisk beredning ==
-Det vanligaste sättet för efterbehandling eller slutbehandling är en [[impregnering]] med olika kemikalier i vattenlösning med efterföljande avvattning och torkning.
+Det vanligaste sättet för efterbehandling eller slutbehandling är en [[impregnering]] med olika kemikalier i vattenlösning med efterföljande avvattning och torkning. Den viktigaste åtgärden för att få energisnåla processer är att se till att kemikalierna kommer fram till fiberytan och att få dem att fastna där. Vid all våtimpregnering finns det ett "porvolym eller inre bad" av impregneringsvätska, som fyller ut kapillärerna i tyget och som innehåller substans som inte fastnar på tyget. För att minska detta inre bad har en hel rad olika metoder för impregnering uppfunnits. Dessa metoder kallas ibland "Minimum application" eller förkortat MA. Överskottskemikalierna innebär inte bara en högre förbrukning av kemikalier, som dessutom hamnar i avloppet, utan de medför dessutom ibland en försämring av produktegenskaperna. ICC (International Institute for Cotton) har i flera undersökningar visat att överskottskemikalierna från [[hartsbehandling]] i det inre badet medförde hartsavlagringar i väven, vilket försämrade hållfastheten. Genom att minska det inre badet med s.k. MA-teknik (se nedan) erhölls bättre hållfasthet med bibehållen skrynkelåterhämtning.
-−
 Den viktigaste åtgärden för att få energisnåla processer är att se till att kemikalierna kommer fram till fiberytan och att få dem att fastna där. Vid all våtimpregnering finns det ett "porvolym eller inre bad" av impregneringsvätska, som fyller ut kapillärerna i tyget och som innehåller substans som inte fastnar på tyget. För att minska detta inre bad har en hel rad olika metoder för impregnering uppfunnits. Dessa metoder kallas ibland "Minimum application" eller förkortat MA. Överskottskemikalierna innebär inte bara en högre förbrukning av kemikalier, som dessutom hamnar i avloppet, utan de medför dessutom ibland en försämring av produktegenskaperna. ICC (International Institute for Cotton) har i flera undersökningar visat att överskottskemikalierna från [[hartsbehandling]] i det inre badet medförde hartsavlagringar i väven, vilket försämrade hållfastheten. Genom att minska det inre badet med s.k. MA-teknik (se nedan) erhölls bättre hållfasthet med bibehållen skrynkelåterhämtning.
 === Minimum Application, MA ===
@@ Line 46: / Line 44: @@
 Efterbehandling i diskontinuerliga processer är i regel mera resurskrävande än kontinuerliga processer. Den viktigaste orsaken är höga badförhållanden och små möjligheter till avvattning mellan processerna. De vanligaste diskontinuerliga apparaterna, jet-, bom-, X-rulle-, jigger- och kuffapparater, har normalt inga avvattningsmöjligheter. Tyget måste istället tas ur apparaten och centrifugeras, vilket är omständigt och tidskrävande. Det är vanligt att efterbehandlingen görs i samma apparat. I vissa fall kan man göra det i samma bad, t.ex. färgfixering och [[antistatbehandling]].
 För att tillverka textilier med olika skyddsfunktioner kan man antingen utgå från ett fibermaterial som har speciella egenskaper redan vid tillverkningen, eller så kan man i efterhand ge materialet dessa egenskaper vid beredningen. Det senare sättet är vanligast.
-== Brand- och flamskydd ==
+=== Brand- och flamskydd ===
 Användningen av flamskydd regleras av bestämmelser i byggnormer eller av andra bestämmelser för brandsäkerhet, t.ex. för kläder vid arbeten där man kan utsättas för brand och hetta. Även för möbelklädsel och gardiner finns bestämmelser om svårantändlighet. I princip kan alla fibermaterial av organiskt ursprung antändas vid höga temperaturer, men det viktigaste ur brandsynpunkt är att hindra att lokala brandhärdar sprider sig. Vanliga textilfibrer, t.ex. bomull, kan få brandskyddande egenskaper genom olika behandlingar. Det vanligaste sättet att åstadkomma brandskydd på vanliga textilfibrer är genom impregnering med kemikalier som innehåller kväve och fosfor eller en kombination av halogenerade kolväten och antimonföreningar. Fosfor-kväve-föreningarna kan göras tvättbeständiga på cellulosafibrer och finns även i flamskyddade tvättbara polyesterfibrer. Halogenerade kolväten och antimon ger i regel sämre tvättbarhet och används därför i huvudsak på material som inte ska tvättas. Ytterligare en relativt vanlig behandling för brandskydd på ull- och proteinfibrer är att använda salter av metallerna titan och zirkonium. Det finns också syntetiska högtemperaturfibrer att välja som ett alternativ till kemisk behandling.
-== Vatten och oljeavvisning ==
+=== Vatten och oljeavvisning ===
 Ett tyg kan göras vatten- och oljeavvisande genom en polymerbeläggning på tyget. Detta gör väven helt tät vilket kan ge komfortproblem eftersom kroppens avdunstning inte kan komma ut. Fibermaterialet kan också göras vatten- och oljeavvisande genom att fiberytorna ges så låg ytenergi att de inte väts av vatten eller olja. Sedan gammalt har det funnits behandlingar med vaxer, metalltvålar och paraffiner. Dessa behandlingar avvisar vatten, men de har inte kunnat motstå oljor. Silikon kan ge vattenavvisning och i vissa fall oljeavvisning, medan fluorkarboner numera blir allt vanligare för att åstadkomma vatten- och oljeavvisning. Behandlingarna med vaxer, paraffiner, metalltvålar och silikoner hade begränsade tvättbeständigheter, medan fluorkarbonerna har god tvättbeständighet om man följer speciella tvättföreskrifter.
-== Antistatbehandling ==
+=== Antistatbehandling ===
 Syntet- och blandtyger antistatbehandlas för att minska problemen med statisk uppladdning vid tillverkning och användning. Oftast tillsätts kvarternära ammoniumföreningar eller syraamider och etoxylater vilka ökar ledningsförmågan på fiberytorna. Behandlingen görs antingen genom en egen slutlig impregnering eller som tillsats till den normala slutbehandlingen. Tvättbeständigheten hos antistatbehandlade produkter varierar.
-== Rötskydd ==
+=== Rötskydd ===
 Behovet av rötskydd är störst på naturfibrer eftersom de lättare angrips av mögel och röta än syntetfibrerna. Det är inte tillåtet att rötskyddsbehandla textila produkter i Sverige, men varor med denna typ av impregnering når ändå landet via import.
@@ Line 66: / Line 65: @@
 == Behandling för utseende och känsel ==
-För att bevara utseende (släthet) och dimension hos textilmaterial som sväller i vatten, dvs.  i huvudsak cellulosafibrer, behandlas det med reaktiva kemikalier. Dessa behandlingar kallas ibland hartsbehandlingar eftersom polymera hartser bildas vid behandlingen. Det primära syftet med behandlingen är att skapa tvärbindningar i fibermaterialet för att motverka skrynkling och krympning samt göra skyddsbehandlingar (flam- skyddsbehandling samt vatten- och oljeavvisningsbehandling) tvättbeständiga. En nackdel med dessa behandlingar är att de samtidigt som de fixerar tygets form och dimension också gör tyget styvare. Detta har en negativ inverkan på känseln och riv- och nöthållfastheten. För att motverka denna uppstyvning innehåller behandlingsrecepten ofta mjukgörare. Mjukgörare används även på varor som inte hartsbehandlas och har då till uppgift att förändra grepp och känsel hos tyget. Dessa behandlingar är inte tvättbeständiga såvida de inte används tillsammans med reaktiva hartser eller själva är reaktiva. En annan viktig utseendefråga är renheten - speciellt på vita tyger där varje liten smutsfläck syns och kvarvarande spår av smuts är synliga även efter tvätt. För att göra tyget smutsavvisande används samma typ av behandlingsmedel som vid vatten- och oljeavvisande behandlingar. Dessa behandlingar innebär att smuts som ofta fastnar i form av vatten- eller oljefilmer på fibrerna inte kan väta fibrerna utan "rinner eller pärlar av", därav uttrycken smutsavvisande eller smutsavstötande. Det finns även behandlingar som ska underlätta rengöringen vid tvätt. Dessa gör att fibermaterialen lättare släpper smutsen. Behandling sker med substanser som gör fiberytorna hydrofila och lätta att väta (smutslossande). Exempel på sådana substanser är carboxymetylcellulosa (CMC), etoxylater eller polyakrylsyra.
+För att bevara utseende (släthet) och dimension hos textilmaterial som sväller i vatten, dvs.  i huvudsak [[cellulosafibrer]], behandlas det med reaktiva kemikalier. Dessa behandlingar kallas ibland hartsbehandlingar eftersom polymera hartser bildas vid behandlingen. Det primära syftet med behandlingen är att skapa tvärbindningar i fibermaterialet för att motverka skrynkling och krympning samt göra skyddsbehandlingar (flam- skyddsbehandling samt vatten- och oljeavvisningsbehandling) tvättbeständiga. En nackdel med dessa behandlingar är att de samtidigt som de fixerar tygets form och dimension också gör tyget styvare. Detta har en negativ inverkan på känseln och riv- och nöthållfastheten. För att motverka denna uppstyvning innehåller behandlingsrecepten ofta mjukgörare. Mjukgörare används även på varor som inte hartsbehandlas och har då till uppgift att förändra grepp och känsel hos tyget. Dessa behandlingar är inte tvättbeständiga såvida de inte används tillsammans med reaktiva hartser eller själva är reaktiva. En annan viktig utseendefråga är renheten - speciellt på vita tyger där varje liten smutsfläck syns och kvarvarande spår av smuts är synliga även efter tvätt. För att göra tyget smutsavvisande används samma typ av behandlingsmedel som vid vatten- och oljeavvisande behandlingar. Dessa behandlingar innebär att smuts som ofta fastnar i form av vatten- eller oljefilmer på fibrerna inte kan väta fibrerna utan "rinner eller pärlar av", därav uttrycken smutsavvisande eller smutsavstötande. Det finns även behandlingar som ska underlätta rengöringen vid tvätt. Dessa gör att fibermaterialen lättare släpper smutsen. Behandling sker med substanser som gör fiberytorna hydrofila och lätta att väta (smutslossande). Exempel på sådana substanser är carboxymetylcellulosa (CMC), etoxylater eller polyakrylsyra.
 == Miljöfakta - behandling för utseende och känsel ==

@@ Line 2: / Line 2: @@
 [[Exempel på efterbehandlingar]]
-[[Antifiltbehandling]]
+*[[Antifiltbehandling]]
-[[Antimikrobiell behandling]] (rötskydd)
+*[[Antimikrobiell behandling]] (rötskydd)
-[[Antistatisk behandling]]
+*[[Antistatisk behandling]]
-[[Fixeringsbehandling]]
+*[[Fixeringsbehandling]]
-[[Flamskyddsbehandling]]
+*[[Flamskyddsbehandling]]
-[[Glansappreturer]] ([[kalandrering]], valsning, metalleffekter)
+*[[Glansappreturer]] ([[kalandrering]], valsning, metalleffekter)
-[[Krympfribehandling]]
+*[[Krympfribehandling]]
-[[Mekanisk behandling (]]ruggning, skärning, slipning)
+*[[Mekanisk behandling (]]ruggning, skärning, slipning)
-[[Mjukgörarbehandling]]
+*[[Mjukgörarbehandling]]
-[[Oljeavisande behandling]]
+*[[Oljeavisande behandling]]
-[[Styvnadsappreturer]]
+*[[Styvnadsappreturer]]
-[[Skrynkelfribehandling]]
+*[[Skrynkelfribehandling]]
-[[Smutsavvisande behandling]]
+*[[Smutsavvisande behandling]]
-[[Vattenavisande behandling]]
+*[[Vattenavisande behandling]]
 == Mekanisk beredning ==

@@ Line 1: / Line 1: @@
-För att ge textilmaterial dess slutliga egenskaper avseende utseende, funktion och taktilitet (känsel) görs ofta en efterbehandling. En efterbehandling kan vara en kombination av både ''mekaniska'', ''termiska'' och ''kemiska'' behandlingar av tyget. Detta kan innebära skärning av öglor och ytlugg, ruggning för att få en hårig yta, mangling, prägling och kalandrering ofta med tillsats av kemikalier för att få en permanent ytstruktur. Tyget kan också behandlas kemiskt för att ge det olika skyddsfunktioner.[[Bild:rotskydd korr.jpg|thumb|Illustration efterbehandlingar]]
+Efterbehandlingar görs för att ge textilmaterial dess slutliga egenskaper avseende utseende, funktion och taktilitet (känsel). Ett annat ord för efterbehandling är [[appretur]]. En efterbehandling kan vara en kombination av både ''mekaniska'', ''termiska'' och ''kemiska'' behandlingar av tyget. Detta kan till exempel innebära skärning av öglor, ruggning för att få en hårig yta, mangling, prägling och kalandrering ofta med tillsats av kemikalier för att få en permanent ytstruktur. Tyget kan också behandlas kemiskt för att ge det olika skyddsfunktioner.[[Bild:rotskydd korr.jpg|thumb|Illustration efterbehandlingar]]
-== [[Behandlingar för utseende och känsel]] ==
+[[Exempel på efterbehandlingar]]
-* Styvnadsappreturer
+[[Antifiltbehandling]]
-* Mjukgörarbehandlingar
+[[Antimikrobiell behandling]] (rötskydd)
-* Mekaniska behandlingar (ruggning, skärning, slipning)
+[[Antistatisk behandling]]
-* Glansappreturer (kalandrering, valsning, metalleffekter)
+[[Fixeringsbehandling]]
-* [[Skrynkelfribehandling]]
+[[Flamskyddsbehandling]]
-* [[Smutsavvisande behandling]]
+[[Glansappreturer]] ([[kalandrering]], valsning, metalleffekter)
+[[Krympfribehandling]]
-==[[Funktionella behandlingar]]==
+[[Mekanisk behandling (]]ruggning, skärning, slipning)
+[[Mjukgörarbehandling]]
-* [[Flamskyddsbehandling]]
+[[Oljeavisande behandling]]
-* [[Vattenavisande behandling]]
+[[Styvnadsappreturer]]
-* [[Oljeavisande behandling]]
+[[Skrynkelfribehandling]]
-* [[Krympfribehandling]]
+[[Smutsavvisande behandling]]
-* [[Antifiltbehandling]]
+[[Vattenavisande behandling]]
-* [[Antimikrobiell behandling]] (rötskydd)
-* [[Antistatisk behandling]]
-* [[Fixeringsbehandling]]
-* [[Polymerbeläggning]]
 == Mekanisk beredning ==
@@ Line 25: / Line 21: @@
 == Termisk beredning inklusive torkning ==
-Vid torkning och härdning av olika appreturer kan de kemikalier som är lättflyktiga och/eller vattendestillerbara avgå till luft. Värmebehandling används nästan alltid i form av torkning efter en eller flera våtbehandlingar. Dessutom är värmebehandling det vanligaste sättet att fixera syntetvaror för att uppnå dimensionsstabilitet (termofixering). Termisk fixering kan innebära att flyktiga ämnen, t.ex. spinnoljor, följer med torkluften. Framförallt kan miljöstörningar uppstå vid fixering av otvättade textilvaror (spinnoljor avgår då till luft istället för att hamna i tvättvattnet).
+Vid torkning och härdning av olika appreturer kan de kemikalier som är lättflyktiga och/eller vattendestillerbara avgå till luft. Värmebehandling används nästan alltid i form av torkning efter en eller flera våtbehandlingar. Dessutom är värmebehandling det vanligaste sättet att fixera syntetvaror för att uppnå [[dimensionsstabilitet]] ([[termofixering]]). Termisk fixering kan innebära att flyktiga ämnen, t.ex. [[spinnoljor]], följer med torkluften. Framförallt kan miljöstörningar uppstå vid fixering av otvättade textilvaror (spinnoljor avgår då till luft istället för att hamna i tvättvattnet).
 == Kemisk beredning ==
-Det vanligaste sättet för efterbehandling eller slutbehandling är en impregnering med olika kemikalier i vattenlösning med efterföljande avvattning och torkning.
+Det vanligaste sättet för efterbehandling eller slutbehandling är en [[impregnering]] med olika kemikalier i vattenlösning med efterföljande avvattning och torkning.
 Den viktigaste åtgärden för att få energisnåla processer är att se till att kemikalierna kommer fram till fiberytan och att få dem att fastna där. Vid all våtimpregnering finns det ett "porvolym eller inre bad" av impregneringsvätska, som fyller ut kapillärerna i tyget och som innehåller substans som inte fastnar på tyget. För att minska detta inre bad har en hel rad olika metoder för impregnering uppfunnits. Dessa metoder kallas ibland "Minimum application" eller förkortat MA. Överskottskemikalierna innebär inte bara en högre förbrukning av kemikalier, som dessutom hamnar i avloppet, utan de medför dessutom ibland en försämring av produktegenskaperna. ICC (International Institute for Cotton) har i flera undersökningar visat att överskottskemikalierna från [[hartsbehandling]] i det inre badet medförde hartsavlagringar i väven, vilket försämrade hållfastheten. Genom att minska det inre badet med s.k. MA-teknik (se nedan) erhölls bättre hållfasthet med bibehållen skrynkelåterhämtning.
@@ Line 49: / Line 45: @@
 Efterbehandling i diskontinuerliga processer är i regel mera resurskrävande än kontinuerliga processer. Den viktigaste orsaken är höga badförhållanden och små möjligheter till avvattning mellan processerna. De vanligaste diskontinuerliga apparaterna, jet-, bom-, X-rulle-, jigger- och kuffapparater, har normalt inga avvattningsmöjligheter. Tyget måste istället tas ur apparaten och centrifugeras, vilket är omständigt och tidskrävande. Det är vanligt att efterbehandlingen görs i samma apparat. I vissa fall kan man göra det i samma bad, t.ex. färgfixering och [[antistatbehandling]].
 == Källor ==

@@ Line 40: / Line 40: @@
 Ytterligare en teknik som provats är ''vakuumsugning''. Genom en spalt sugs överskottsvätskan ut ur tyget efter doppningen. Ojämna vävkanter orsakade dock problem med kanttätningen varvid vakuumet varierade och avvattningen blev ojämn. Tekniken används mer och mer sedan problemen med kanttätningen lösts med hjälp av en elastisk slang. Utrustningarna fungerar bäst på normala tyger som inte är alltför glesa och kan då förbätra avvattningen högst väsentligt. Det finns i huvudsak tre olika användningsområden för vakuumsugning:
-* Vid förbehandlingar. Utrustningen ger en effektivare genomströmning av olika tvätt- och sköljvätskor och en effektiv avvattning.
+* '''Vid förbehandlingar.''' Utrustningen ger en effektivare genomströmning av olika tvätt- och sköljvätskor och en effektiv avvattning.
-* Vid kontinuerlig färgning och efterbehandling. Överskottskemikalierna i det inre badet kan minskas och återföras till impregneringsbadet. Dessutom blir inträngningen bättre.
+* '''Vid kontinuerlig färgning och efterbehandling.''' Överskottskemikalierna i det inre badet kan minskas och återföras till impregneringsbadet. Dessutom blir inträngningen bättre.
-* Vid vått-i-vått-impregneringar (på varandra följande impregneringar utan mellantorkning). Vid denna metod behövs så effektiv avvattning som möjligt före nästa behandling.
+* '''Vid vått-i-vått-impregneringar''' (på varandra följande impregneringar utan mellantorkning). Vid denna metod behövs så effektiv avvattning som möjligt före nästa behandling.
 I dag används vakuumsugning inom alla dessa användningsområden utom vid färgning. Flera försök pågår som visar intressanta resultat, speciellt när det gäller att få en effektiv genomfärgning jämfört med dagens foulardfärgningar. Vid vakuumsugning kan överskottsvätskan återföras till impregneringsbadet liksom vid foulardering. Dessutom kan fiberskräp och andra föroreningar, som ibland ställer till problem vid vanlig foulardering, filtreras bort. Vid återföring av överskottsvätska till impregneringsbadet bör koncentrationen i det återförda badet kontrolleras. Dels kan impregnerings-kemikalien ha adsorberats, dels innebär vakuumsteget en viss uttorkning. De flesta behandlingskemikalier har låg selektivitet och risken är därför liten att badets sammansättning ska ändras, men vid färgning kan både selektiv absorption och viss filtreringseffekt för olösta ämnen ändra färgbadet. Även vid foulardfärgning återförs urpressad färglösning till impregneringslådan. Också här vet man att selektiv absorption ändrar koncentrationerna, men återföringen sker jämnt över hela tygbredden och en "Steady state" uppnås relativt snabbt.