Mah-Jong/sv - Revision history

Payama at 04:46, 22 September 2012

2012-09-22T04:46:49Z

Payama at 04:44, 22 September 2012

2012-09-22T04:44:21Z

Payama: Payama moved page Mah-Jong to Mah-Jong/sv without leaving a redirect

2012-09-22T04:39:59Z

Payama moved page Mah-Jong to Mah-Jong/sv without leaving a redirect

S082922: /* 3. Politiskt engagemang */

2010-05-28T16:28:22Z

‎3. Politiskt engagemang

S082922: /* 4. Kvinnans (och mannens) frigörelse */

2010-05-28T16:28:04Z

‎4. Kvinnans (och mannens) frigörelse

S082922: /* 5. Från planta till plagg */

2010-05-28T16:27:36Z

‎5. Från planta till plagg

S082922: /* 5. Från planta till plagg */

2010-05-28T16:27:02Z

‎5. Från planta till plagg

S082922: /* 5. Från planta till plagg */

2010-05-28T16:26:43Z

‎5. Från planta till plagg

S082922: /* Se även */

2010-05-28T16:26:00Z

‎Se även

S082922: /* Källor */

2010-05-28T16:25:38Z

‎Källor

@@ Line 4: / Line 4: @@
-== 1. Bakgrund ==
+== Bakgrund ==
 Helena Henschen (1940-), Kristina Torsson (1940-) och Veronica Nygren (1940-2006) (Wikipedia, den fria encyklopedin 2008, Helena Henschen, Kristina Torsson, Veronica Nygren [Elektroniska]) kände varandra sedan barndomen och gick textilkonstutbildningen på Konstfack samtidigt. Efter utbildningen arbetade alla tre som textilkonstnärer med egna vävateljéer där de vävde dyrbara gobelänger som skulle pryda de många nya kontorshusen som byggdes i Stockholm. Hösten 1965 träffades de igen, i samband med en modevisning på Moderna Museet där alla tre deltog med egendesignade kläder. De insåg att de var trötta på att göra textilkonst till rika människor och att de egentligen var intresserade av masskonfektion. Stilen på plaggen de hade gjort till visningen var liknande och de bestämde sig för att samarbeta. (Hallström Bornold 2003, s. 23) 1966 startade de modeföretaget Mah-Jong tillsammans. (Hallström Bornold 2003, s. 63)
-== 2. Design ==
+== Design ==
 Mah-Jongs devis var att göra kläder som inte gick ur modet och som skulle kunna kombineras med varandra. Samma modeller skulle återkomma från år till år och de skulle kunna bäras av människor oavsett kroppsform och ålder. (Hallström Bornold 2003, s. 136) De hittade sin inspiration i orientalism och det kommunistiska Kina, men var även påverkade av Mary Quant. (Hallström Bornold 2003, s. 145) Typiskt för Mah-Jong är deras minikorta klänningar och långbyxor i knalliga färger, byxor och jackor i unisexmodell av manchester i dova färger samt deras lekfulla och naiva mönster.
-== 3. Politiskt engagemang ==
+== Politiskt engagemang ==
 Från början handlade inte Mah-Jong i första hand om politik, men med tiden kom de politiska idealen att komma mer i fokus än själva kläderna. Kläderna var bara en del av något större där marknadsekonomins problem blev synliga i tillverkningen och konsumtionen. Mah-Jongkvinnorna rörde sig i politiskt radikala kretsar och samtidigt som de drev sitt klädföretag var de engagerade i FNL-rörelsen. På deras kontor samlades människor från vänsterrörelsen. 1972 bytte Mah-Jong ut sina reklamaffischer i tunnelbanan mot krigsbilder från Vietnamkriget med uppmaningar att stödja FNL. (Hallström Bornold 2003, s. 170-171)
-== 4. Kvinnans (och mannens) frigörelse ==
+== Kvinnans (och mannens) frigörelse ==
 Mah-Jong hade en emancipatorisk grundsyn i sin kläddesign. De ville redan från början göra kläder för den moderna och frigjorda kvinnan. Kläderna skulle vara bekväma, praktiska och lättskötta. Senare började de även göra kläder i unisex-modeller. Även männen skulle emanciperas och det manliga modet fick i Mah-Jongs tappning ett mjukare ideal.
-== 5. Från planta till plagg ==
+== Från planta till plagg ==
 I sin butik hade Mah-Jong ett diabildspel, ”Från planta till plagg”, som beskrev hur ett plagg kom till och vilka problem som fanns i produktionen. Bland annat förklarades de orättvisa arbetsvillkoren i bomullsodlingen och på sömnadsfabrikerna. Tanken var att man skulle förklara hur den kapitalistiska marknaden fungerade och var Mah-Jong befann sig i allt detta. Man var väl medvetna om såväl sociala orättvisor som miljörelaterade problem och hur modets växlingar ökade belastningen av resurserna. (Hallström Bornold, 2003, s. 171-175)
-== 6. Svensk tekoindustri ==
+== Svensk tekoindustri ==
 Något som blev centralt för Mah-Jongs verksamhet var deras stöd för den svenska teko-industrin och framför allt sömmerskornas arbetsvillkor. I en tid när de svenska textilföretagen började lägga allt större del av sin produktion i låglöneländer värnade Mah-Jong om kvalitén som funnits i den inhemska industrin och om sömmerskornas arbetstillfällen. (Hallström Bornold 2003, s. 100-101)
-== 7. Efter Mah-Jong ==
+== Efter Mah-Jong ==
 Mah-Jong lades ner 1976 men man fortsatte att sälja kläder på postorder ett litet tag efteråt. Helena Henschen hade hoppat av redan 1969 och arbetade inom den fria teatern. Veronica Nygren ägnade sig åt sitt konstnärskap och blev senare professor på Konstfack. Kristina Torsson startade 1983 det lilla klädföretaget Vamlingbolaget som hon fortfarande driver och som har en del av de gamla Mah-Jongmönstren i nyproduktion.

@@ Line 1: / Line 1: @@
+{{Mah-Jong}}
-== Mah-Jong ==
-−
-----
 Mah-Jong var ett svenskt klädmärke som var verksamt mellan 1966 och 1976. Det startades och drevs gemensamt av Helena Henschen, Kristina Torsson och Veronica Nygren. Mah-Jong är mest kända för sina färgstarka och mönstrade kläder samt för sitt politiska engagemang som genomsyrade hela deras verksamhet. Företaget är på många sätt föregångare för en mer etisk klädproduktion.

@@ Line 19: / Line 19: @@
 == 3. Politiskt engagemang ==
 Från början handlade inte Mah-Jong i första hand om politik, men med tiden kom de politiska idealen att komma mer i fokus än själva kläderna. Kläderna var bara en del av något större där marknadsekonomins problem blev synliga i tillverkningen och konsumtionen. Mah-Jongkvinnorna rörde sig i politiskt radikala kretsar och samtidigt som de drev sitt klädföretag var de engagerade i FNL-rörelsen. På deras kontor samlades människor från vänsterrörelsen. 1972 bytte Mah-Jong ut sina reklamaffischer i tunnelbanan mot krigsbilder från Vietnamkriget med uppmaningar att stödja FNL. (Hallström Bornold 2003, s. 170-171)
-−
-−
-−
 == 4. Kvinnans (och mannens) frigörelse ==

← Older revision		Revision as of 16:28, 28 May 2010
Line 27:		Line 27:

	Mah-Jong hade en emancipatorisk grundsyn i sin kläddesign. De ville redan från början göra kläder för den moderna och frigjorda kvinnan. Kläderna skulle vara bekväma, praktiska och lättskötta. Senare började de även göra kläder i unisex-modeller. Även männen skulle emanciperas och det manliga modet fick i Mah-Jongs tappning ett mjukare ideal.		Mah-Jong hade en emancipatorisk grundsyn i sin kläddesign. De ville redan från början göra kläder för den moderna och frigjorda kvinnan. Kläderna skulle vara bekväma, praktiska och lättskötta. Senare började de även göra kläder i unisex-modeller. Även männen skulle emanciperas och det manliga modet fick i Mah-Jongs tappning ett mjukare ideal.
−

	== 5. Från planta till plagg ==		== 5. Från planta till plagg ==

@@ Line 31: / Line 31: @@
 == 5. Från planta till plagg ==
-I sin butik hade Mah-Jong ett diabildspel, ”Från planta till plagg”, som beskrev hur ett plagg kom till och vilka problem som fanns i produktionen. Bland annat förklarades de orättvisa arbetsvillkoren i bomullsodlingen och på sömnadsfabrikerna. Tanken var att man skulle förklara hur den kapitalistiska marknaden fungerade och var Mah-Jong befann sig i allt detta. Man var väl medvetna om såväl sociala orättvisor som miljörelaterade problem och hur modets växlingar ökade belastningen av resurserna. (Hallström-Bornold, 2003, s. 171-175)
+I sin butik hade Mah-Jong ett diabildspel, ”Från planta till plagg”, som beskrev hur ett plagg kom till och vilka problem som fanns i produktionen. Bland annat förklarades de orättvisa arbetsvillkoren i bomullsodlingen och på sömnadsfabrikerna. Tanken var att man skulle förklara hur den kapitalistiska marknaden fungerade och var Mah-Jong befann sig i allt detta. Man var väl medvetna om såväl sociala orättvisor som miljörelaterade problem och hur modets växlingar ökade belastningen av resurserna. (Hallström Bornold, 2003, s. 171-175)
 == 6. Svensk tekoindustri ==

← Older revision	Revision as of 04:39, 22 September 2012
(No difference)

@@ Line 46: / Line 46: @@
 == Se även ==
-[http://www.vamlingbolaget.com/]
+http://www.vamlingbolaget.com/
-−
 == Källor ==

@@ Line 53: / Line 53: @@
 Hallström Bornold, Salka (2003). Det är rätt att göra uppror: Mah-Jong 1966-1976. Stockholm: Modernista.
-Wikipedia, den fria encyklopedin (senast uppdaterad 2009). Helena Henschen. (Elektronisk) Tillgänglig: <[http://sv.wikipedia.org/wiki/Helena_Henschen]>. (2008-12-18)
+Wikipedia, den fria encyklopedin (senast uppdaterad 2009). Helena Henschen. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://sv.wikipedia.org/wiki/Helena_Henschen>. (2008-12-18)
-Wikipedia, den fria encyklopedin (senast uppdaterad 2008). Kristina Torsson. (Elektronisk) Tillgänglig: <[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristina_Torsson]>. (2008-12-18)
+Wikipedia, den fria encyklopedin (senast uppdaterad 2008). Kristina Torsson. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristina_Torsson>. (2008-12-18)
-Wikipedia, den fria encyklopedin (senast uppdaterad 2008). Veronica Nygren. (Elektronisk) Tillgänglig: <[http://sv.wikipedia.org/wiki/Veronica_Nygren]>. (2008-12-18)
+Wikipedia, den fria encyklopedin (senast uppdaterad 2008). Veronica Nygren. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://sv.wikipedia.org/wiki/Veronica_Nygren>. (2008-12-18)