<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Polyamid</id>
		<title>Polyamid - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.tekowiki.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Polyamid"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-16T16:42:53Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.24.1</generator>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=2276&amp;oldid=prev</id>
		<title>Payama at 06:39, 22 September 2012</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=2276&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2012-09-22T06:39:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 06:39, 22 September 2012&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;{{Polyamide}}&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Polyamidfibrer''' är syntetfiber som används vid tillverkning av textilier. Internationellt används ofta namnet [[nylon]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna [[DuPont]] 1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Polyamidfibrer''' är syntetfiber som används vid tillverkning av textilier. Internationellt används ofta namnet [[nylon]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna [[DuPont]] 1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Payama</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=1039&amp;oldid=prev</id>
		<title>Henrik: Skyddade Polyamid [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=1039&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-04-27T15:49:08Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Skyddade &lt;a href=&quot;/index.php/Polyamid&quot; title=&quot;Polyamid&quot;&gt;Polyamid&lt;/a&gt; [edit=autoconfirmed:move=autoconfirmed]&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='1' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='1' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 15:49, 27 April 2009&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan='2' style='text-align: center;'&gt;&lt;div class=&quot;mw-diff-empty&quot;&gt;(No difference)&lt;/div&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Henrik</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=235&amp;oldid=prev</id>
		<title>Emma Häggström at 11:20, 8 October 2008</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=235&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-10-08T11:20:58Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:20, 8 October 2008&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 3:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 3:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är ''polyamid 66'' (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas ''polyamid 6'' eller ''perlon''. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade [[aramid]]erna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen [[aramider]] hör [[Nomex]] som ofta används i brandmännens uniformer och [[Kevlar]] som, vid sidan av [[flamskyddsmaterial]], även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är ''polyamid 66'' (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas ''polyamid 6'' eller ''perlon''. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade [[aramid]]erna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen [[aramider]] hör [[Nomex]] som ofta används i brandmännens uniformer och [[Kevlar]] som, vid sidan av [[flamskyddsmaterial]], även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Miljöfakta - polyamid &lt;/del&gt;==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Miljöpåverkan &lt;/ins&gt;==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den största miljöpåverkan vid framställning av polyamidfibrer är den höga användningen av energi både som råmaterial (olja) och vid smältspinningen. Polyamid framställs normalt genom smältspinning och ger låga utsläpp vid spinningen. Liksom vid polyesterframställningen måste spinnoljor användas som sedan ska tvättas ur före färgning och beredning. Normalt tillsätts inga färgämnen eller flamskyddsmedel vid smältspinning av polyamid eftersom dessa ämnen kan lakas ur polyamidfibern vid tvättning (jmf polyester där ämnena inte lakas ur). Aramiderna spinns ur en lösning eftersom deras höga smältpunkt gör att de inte kan spinnas ur smälta.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den största miljöpåverkan vid framställning av polyamidfibrer är den höga användningen av energi både som råmaterial (olja) och vid smältspinningen. Polyamid framställs normalt genom smältspinning och ger låga utsläpp vid spinningen. Liksom vid polyesterframställningen måste spinnoljor användas som sedan ska tvättas ur före färgning och beredning. Normalt tillsätts inga färgämnen eller flamskyddsmedel vid smältspinning av polyamid eftersom dessa ämnen kan lakas ur polyamidfibern vid tvättning (jmf polyester där ämnena inte lakas ur). Aramiderna spinns ur en lösning eftersom deras höga smältpunkt gör att de inte kan spinnas ur smälta.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Emma Häggström</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=234&amp;oldid=prev</id>
		<title>Emma Häggström at 11:20, 8 October 2008</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=234&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-10-08T11:20:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:20, 8 October 2008&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 4:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 4:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Miljöfakta - polyamid ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Miljöfakta - polyamid ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den största miljöpåverkan vid framställning av polyamidfibrer är den höga användningen av energi både som råmaterial (olja) och vid smältspinningen. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Liksom vid [[polyester]]framställningen sker eventuella luftutsläpp i huvudsak vid polymertillverkningen. Monomerer och ammoniak ingår.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den största miljöpåverkan vid framställning av polyamidfibrer är den höga användningen av energi både som råmaterial (olja) och vid smältspinningen. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Polyamid &lt;/ins&gt;framställs normalt genom smältspinning och ger låga utsläpp vid spinningen. Liksom vid polyesterframställningen måste spinnoljor användas som sedan ska tvättas ur före färgning och beredning. Normalt tillsätts inga färgämnen eller flamskyddsmedel vid smältspinning av polyamid eftersom dessa ämnen kan lakas ur polyamidfibern vid tvättning (jmf polyester där ämnena inte lakas ur). Aramiderna spinns ur en lösning eftersom deras höga smältpunkt gör att de inte kan spinnas ur smälta.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''Utsläpp vid fiberframställningen:''' Även polyamid &lt;/del&gt;framställs &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;i dag &lt;/del&gt;normalt genom smältspinning och ger låga utsläpp vid spinningen. Liksom vid polyesterframställningen måste spinnoljor användas som sedan ska tvättas ur före färgning och beredning. Normalt tillsätts inga färgämnen eller flamskyddsmedel vid smältspinning av polyamid eftersom dessa ämnen kan lakas ur polyamidfibern vid tvättning (jmf polyester där ämnena inte lakas ur). Aramiderna spinns ur en lösning eftersom deras höga smältpunkt gör att de inte kan spinnas ur smälta&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. Uppgifter om eventuella utsläpp har inte hittats&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Källor ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Källor ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Emma Häggström</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=233&amp;oldid=prev</id>
		<title>Emma Häggström at 11:18, 8 October 2008</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=233&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-10-08T11:18:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:18, 8 October 2008&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Polyamidfibrer''' är syntetfiber som används vid tillverkning av textilier. Internationellt används ofta namnet [[nylon]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna [[DuPont]] 1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Polyamidfibrer''' är syntetfiber som används vid tillverkning av textilier. Internationellt används ofta namnet [[nylon]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna [[DuPont]] 1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är ''polyamid 66'' (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas ''polyamid 6'' eller ''perlon''. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade [[aramid]]erna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen aramider hör [[Nomex]] som ofta används i brandmännens uniformer och [[Kevlar]] som, vid sidan av [[flamskyddsmaterial]], även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är ''polyamid 66'' (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas ''polyamid 6'' eller ''perlon''. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade [[aramid]]erna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;aramider&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;hör [[Nomex]] som ofta används i brandmännens uniformer och [[Kevlar]] som, vid sidan av [[flamskyddsmaterial]], även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Miljöfakta - polyamid ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Miljöfakta - polyamid ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Emma Häggström</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=232&amp;oldid=prev</id>
		<title>Emma Häggström at 11:18, 8 October 2008</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=232&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-10-08T11:18:29Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:18, 8 October 2008&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Polyamidfibrer''' är syntetfiber som används vid tillverkning av textilier. Internationellt används ofta namnet [[nylon]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna [[DuPont]] 1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Polyamidfibrer''' är syntetfiber som används vid tillverkning av textilier. Internationellt används ofta namnet [[nylon]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna [[DuPont]] 1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är polyamid 66 (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas polyamid 6 eller perlon. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade [[aramid]]erna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen aramider hör [[Nomex]] som ofta används i brandmännens uniformer och [[Kevlar]] som, vid sidan av [[flamskyddsmaterial]], även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;''&lt;/ins&gt;polyamid 66&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'' &lt;/ins&gt;(Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;''&lt;/ins&gt;polyamid 6&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'' &lt;/ins&gt;eller &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;''&lt;/ins&gt;perlon&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;''&lt;/ins&gt;. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade [[aramid]]erna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen aramider hör [[Nomex]] som ofta används i brandmännens uniformer och [[Kevlar]] som, vid sidan av [[flamskyddsmaterial]], även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Miljöfakta - polyamid ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Miljöfakta - polyamid ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Emma Häggström</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=231&amp;oldid=prev</id>
		<title>Emma Häggström at 11:17, 8 October 2008</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=231&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-10-08T11:17:50Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:17, 8 October 2008&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Polyamidfibrer''' är syntetfiber som används vid tillverkning av textilier. Internationellt används ofta namnet [[nylon]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna DuPont 1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Polyamidfibrer''' är syntetfiber som används vid tillverkning av textilier. Internationellt används ofta namnet [[nylon]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;DuPont&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är polyamid 66 (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas polyamid 6 eller perlon. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade [[aramid]]erna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen aramider hör [[Nomex]] som ofta används i brandmännens uniformer och [[Kevlar]] som, vid sidan av [[flamskyddsmaterial]], även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är polyamid 66 (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas polyamid 6 eller perlon. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade [[aramid]]erna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen aramider hör [[Nomex]] som ofta används i brandmännens uniformer och [[Kevlar]] som, vid sidan av [[flamskyddsmaterial]], även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Emma Häggström</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=230&amp;oldid=prev</id>
		<title>Emma Häggström at 11:17, 8 October 2008</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=230&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-10-08T11:17:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:17, 8 October 2008&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Polyamidfibrer är syntetfiber som används vid tillverkning av textilier. Internationellt används ofta namnet [[nylon]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna DuPont 1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''&lt;/ins&gt;Polyamidfibrer&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;''' &lt;/ins&gt;är syntetfiber som används vid tillverkning av textilier. Internationellt används ofta namnet [[nylon]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna DuPont 1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är polyamid 66 (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas polyamid 6 eller perlon. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade [[aramid]]erna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen aramider hör [[Nomex]] som ofta används i brandmännens uniformer och [[Kevlar]] som, vid sidan av [[flamskyddsmaterial]], även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är polyamid 66 (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas polyamid 6 eller perlon. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade [[aramid]]erna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen aramider hör [[Nomex]] som ofta används i brandmännens uniformer och [[Kevlar]] som, vid sidan av [[flamskyddsmaterial]], även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Emma Häggström</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=229&amp;oldid=prev</id>
		<title>Emma Häggström at 11:17, 8 October 2008</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=229&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-10-08T11:17:22Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:17, 8 October 2008&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Polyamid &lt;/del&gt;är &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;en &lt;/del&gt;syntetfiber som används &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;i bland annat&lt;/del&gt;. Internationellt används ofta namnet nylon.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Polyamidfibrer &lt;/ins&gt;är syntetfiber som används &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;vid tillverkning av textilier&lt;/ins&gt;. Internationellt används ofta namnet &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;nylon&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]. Från början var nylon ett varumärke som lanserades av fibertillverkarna DuPont 1938 men används idag för att benämna polyamidfibrer i allmänhet&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är polyamid 66 (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas polyamid 6 eller perlon. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;aramiderna&lt;/del&gt;. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen aramider hör Nomex som ofta används i brandmännens uniformer och Kevlar som, vid sidan av flamskyddsmaterial, även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den vanligaste polyamiden är polyamid 66 (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas polyamid 6 eller perlon. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[aramid]]erna&lt;/ins&gt;. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen aramider hör &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Nomex&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som ofta används i brandmännens uniformer och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Kevlar&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som, vid sidan av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;flamskyddsmaterial&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;, även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Miljöfakta - polyamid ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Miljöfakta - polyamid ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Liksom vid [[polyester]]framställningen sker eventuella luftutsläpp i huvudsak vid polymertillverkningen. Monomerer och ammoniak ingår.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Den största miljöpåverkan vid framställning av polyamidfibrer är den höga användningen av energi både som råmaterial (olja) och vid smältspinningen. &lt;/ins&gt;Liksom vid [[polyester]]framställningen sker eventuella luftutsläpp i huvudsak vid polymertillverkningen. Monomerer och ammoniak ingår.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Utsläpp vid fiberframställningen:''' Även polyamid framställs i dag normalt genom smältspinning och ger låga utsläpp vid spinningen. Liksom vid polyesterframställningen måste spinnoljor användas som sedan ska tvättas ur före färgning och beredning. Normalt tillsätts inga färgämnen eller flamskyddsmedel vid smältspinning av polyamid eftersom dessa ämnen kan lakas ur polyamidfibern vid tvättning (jmf polyester där ämnena inte lakas ur). Aramiderna spinns ur en lösning eftersom deras höga smältpunkt gör att de inte kan spinnas ur smälta. Uppgifter om eventuella utsläpp har inte hittats.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Utsläpp vid fiberframställningen:''' Även polyamid framställs i dag normalt genom smältspinning och ger låga utsläpp vid spinningen. Liksom vid polyesterframställningen måste spinnoljor användas som sedan ska tvättas ur före färgning och beredning. Normalt tillsätts inga färgämnen eller flamskyddsmedel vid smältspinning av polyamid eftersom dessa ämnen kan lakas ur polyamidfibern vid tvättning (jmf polyester där ämnena inte lakas ur). Aramiderna spinns ur en lösning eftersom deras höga smältpunkt gör att de inte kan spinnas ur smälta. Uppgifter om eventuella utsläpp har inte hittats.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Detta avsnitt behöver utökas. Hjälp till genom att fylla i mer!&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;== Källor ==&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Textilmiljöhandboken]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;----&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;''&lt;/ins&gt;Detta avsnitt behöver &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''&lt;/ins&gt;utökas&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;''' för att ge en korrekt bild av ämnet&lt;/ins&gt;. Hjälp till genom att fylla i mer!&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;''&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Emma Häggström</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=228&amp;oldid=prev</id>
		<title>Emma Häggström: Ny sida: Polyamid är en syntetfiber som används i bland annat. Internationellt används ofta namnet nylon.  Den vanligaste polyamiden är polyamid 66 (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsy...</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.tekowiki.se/index.php?title=Polyamid&amp;diff=228&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-10-08T10:22:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ny sida: Polyamid är en syntetfiber som används i bland annat. Internationellt används ofta namnet nylon.  Den vanligaste polyamiden är polyamid 66 (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsy...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Polyamid är en syntetfiber som används i bland annat. Internationellt används ofta namnet nylon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den vanligaste polyamiden är polyamid 66 (Polyamid) vars utgångsmonomerer är adipinsyra och hexametylendiamin. En snarlik variant framställs genom additionsreaktion av kaprolaktam och betecknas polyamid 6 eller perlon. Det finns flera olika polyamider med varierande antal kolatomer i monomerna. De vanliga polyamidfibrerna tas fram genom smältspinning med tillsatser av matteringsmedel, optiska vitmedel och katalysatorer. Senare varianter av polyamiderna är de så kallade aramiderna. Dessa görs av aromatiska disyror och diaminer. De har mycket höga smältpunkter och kan därför inte smältspinnas utan måste spinnas ur lösningar. Till fiberklassen aramider hör Nomex som ofta används i brandmännens uniformer och Kevlar som, vid sidan av flamskyddsmaterial, även används för armering i stället för glasfiber där kravet är lätta konstruktioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Miljöfakta - polyamid ==&lt;br /&gt;
Liksom vid [[polyester]]framställningen sker eventuella luftutsläpp i huvudsak vid polymertillverkningen. Monomerer och ammoniak ingår.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Utsläpp vid fiberframställningen:''' Även polyamid framställs i dag normalt genom smältspinning och ger låga utsläpp vid spinningen. Liksom vid polyesterframställningen måste spinnoljor användas som sedan ska tvättas ur före färgning och beredning. Normalt tillsätts inga färgämnen eller flamskyddsmedel vid smältspinning av polyamid eftersom dessa ämnen kan lakas ur polyamidfibern vid tvättning (jmf polyester där ämnena inte lakas ur). Aramiderna spinns ur en lösning eftersom deras höga smältpunkt gör att de inte kan spinnas ur smälta. Uppgifter om eventuella utsläpp har inte hittats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta avsnitt behöver utökas. Hjälp till genom att fylla i mer!&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Emma Häggström</name></author>	</entry>

	</feed>